Sv: Bakom lod?
vildros skrev:
Min häst går gärna bakom hand vid uteritt, för han tycker det är lättare. Jag har liksom ingenting i handen, men pållen tycker att hna är jättefin
Hmm.. är det inte bättre att istället be hästen om mycket framåt/nedåtsökning när man rider ut om den går innanför lod annars? När hästen spänner underhalsmusklerna (vilket den måste göra när den går innanför lod) kan det i längden bli väldigt obehagligt.. Om vi själv t ex spänner nacken får vi ju huvudvärk efter ett tag, och händer det för ofta kan det bli kronisk, att musklerna inte hinner återhämta sej. Hästen arbetar ju ändå inte bra om den bara "knäpper av" så varför inte fri eller lång och låg som sagt?
vildros skrev:
Hans naturliga arbetsställning är ngt lite bakom lod, men skillnaden är att jag har hästen med mig och han arbetar ordentligt med rygg och bakkärra. Då har jag liksom koll på fram och bakdel, har jag inte när han är bakom hnad.
En hästs "naturliga arbetsställning" är aldrig bakom lod. Så går hästar för att "fuska" om de inte orkar med det man ber om = troligen harman krävt för mycket så den lärt sej det. Eller så har den inte förtroende för ryttarens hand. Kan iofs bero på massor med saker MEN i mina öron låter det hemskt att acceptera att hästen går bakom lod för att "den går så"
Oavsett hur det känns som att hästen går (undersatt bak, med ryggen uppe osv.) så blir hästen mer eller mindre blockerad av att gå innanför lod, och kommer antingen inte upp med ryggen och/eller låser bogarna så man ändå inte får nytta av bärigheten. Förutom det där med spänningarna i hals och nacke då.
Inte meningen som ett påhopp, jag har själv en häst som mer än gärna går innanför lod, hellre än lång och låg tillockmed. Och visst kan det kännas väldigt bra även när han har nosen liite innanför lod, men skillnaden när han korta stunder orkar och vågar plocka fram nosen är ändå ganska stor, då märker man att hästen VERKLIGEN jobbar igenom kroppen och känns harmonisk.
Frågan är väl mest vad man jobbar mot. För som sagt blir jag förskräckt när det låter som att man bara accepterat att hästen går i en nedbrytande form, likaså om hästen t ex är sned och ryttaren bara korrigerar det genom att hålla mer i ena tygeln och skänkla mer med ena benet. Det är inte bra i längden, för vi rider ju dressyr för att hästarna ska bli hållbara, inte tvärtom. Eller?
