Alltså, om jag vaknar på morgonen och faktiskt känner efter så nog vet jag att det molar lite här, om jag vrider mig på ett visst sätt hugger det lite där och om jag sträcker mig mer armarna över huvudet tar det emot på ett särskilt sätt. Min ischias blev aldrig riktigt vad den var efter sista inflammationen och något ben har läkt ihop lite krokigt. Helt normal vuxen kropp, jag tvivlar på att det finns särskilt många vuxna människor som lever helt utan ganska konstanta eller regelbundna småkrämpor. Jag tycker inte att det låter det minsta konstigt!