Avlivning, hur går det till egentligen?

[Hemligast]

Är det som min skräckbild? -att det är en lång utdragen kamp där hunden kämpar emot in i det sista?
Beslutet är taget att det ska ske, frågan är bara hur..
Snälla berätta för mig hur det går till. I bästa fall och i värsta fall.. Hur ofta blir det som "i värsta fall"?

Alternativet jag har är en pålitlig säker jägare som tar hunden på en sista skogspromenad.. det har hittills känts som det självklara alternativet. Det var så min första hund fick sluta sina dagar. Men nu har jag av någon anledning börjat vela..
Men jag är tokrädd för att det ska bli som i skräckhistorierna jag hört om avlivning hos veterinär där hunden kämpar emot länge..

 

[Lovisaleonora]

Har tyvärr fått ta bort en rad hundar och det är inte alls traumatiskt.

De får en spruta (överdos) lugnande så de somnar. När de är djupt i sömn görs ett hjärtstick alt. i magen för att avsluta.

Våra har alla somnat in precis som vid lugnande inför röntgen, operation etc. Inga konstigheter, lugnt och fint.

I två fall har vi dessutom tagit bort hunden i bilen, i för hunden van och trygg miljö. Det bästa och finaste jag kan göra för mina nos-vänner.

 

[cirkus]

jag har inte behövt avliva någon hund ännu, men en av mina katter fick gå över bron i vintras. Det var stillsamt, lugnt och fint. Veterinären kom hem till mig så det skedde hemma (jag har lite tur med en kusin som är vette och som gör hemavlivningar). Kissen fick en lugnande spruta så att hon i stort sett sov, sen fick hon en spruta med avlivningsvätska i en liten kanyl. Hon kämpade ingenting eller mådde ens illa av första sprutan. Hon bara somnade helt lugnt och stilla

 

[Tora]

Har avlivat alla mina hundar hemma med hjälp av veterinär. Alltid gått fint och lugnt till. Väldigt fridfullt.

 

[athena_arabians]

Jag har aldrig avlivat en hund men alla katterna som jag varit med hos veterinären har lämnat lugnt och stilla (två sprutor, en lugnande och sedan själva avlivningsvätskan). Det var som om de somnade bara och efter ett tag kollade veterinären att hjärtat inte slog. Ingen panik eller kamp.

 

[Zoya]

De får en spruta (överdos) lugnande så de somnar. När de är djupt i sömn görs ett hjärtstick alt. i magen för att avsluta.

Enligt min vet. är hjärtstick/magstick inte tillåtet på hundar iaf. Mina hundar har alla fått en kanyl i ena frambenet.

 

[Ainon]

Enligt min vet. är hjärtstick/magstick inte tillåtet på hundar iaf. Mina hundar har alla fått en kanyl i ena frambenet.

Hjärtstick är tillåtet om hunden är djupt sövd, det vill säga inte bara sederad utan lika djupt sövd som om man skulle operera exempelvis i buken. Hunden brukar då först sederas och sedan sövas med en injektion med sövningsmedel i en muskel innan man sticker i hjärtat. Används främst i de fall då veterinären/djursjukvårdaren misslyckas med att få in en permanentkanyl (vet att det finns veterinärer som väljer denna metod som förstaval då de ej kan lägga permanentkanyl eller ej vill "krångla" med permanentkanyl)

Stick i buken rekommenderas ej på hund och bör heller inte vara förstaval på djurslag där det är möjligt att lägga permanentkanyl.

 

[Kilauea]

Enligt min vet. är hjärtstick/magstick inte tillåtet på hundar iaf. Mina hundar har alla fått en kanyl i ena frambenet.

Det är bara tillåtet med hjärtstick på medvetslösa/sövda djur.
Magstick finns ingen anledning att göra på hundar, om vi inte pratar om små som typ nyfödda valpar där det är svårt att hitta ett kärl att sätta kanyl i. Dock med lugnande först helst.

 

[Kilauea]

Där jag jobbar så får djuret först en spruta med lugnande. Det är inte alltid de somnar helt på det, men de blir i alla fall bra lulliga och verkar tycka livet är ok. Tänk lugnande inför operation.
Sen sätts en kanyl i nåt av benen, oftast av en djursjukskötare eller djurvårdare. Därefter kommer veterinären och ger först en spruta med sövningsmedel, samma som används när man söver djur för operation. När djuret är medvetslöst ges den sista sprutan.
Det brukar gå väldigt lugnt och odramatiskt till.

Enda gångerna jag varit med om att det är nåt "dramatiskt" (jobbat i djursjukvården sen 12 år) är när ett djur har tex hjärtsvikt och man väljer att skippa det lugnande och ger den sövande sprutan direkt. Det dramatiska då är att djuret segnar ihop väldigt plötsligt när man väl börjat ge. För djuret i sig tror jag inte det är så dramatiskt, men det kan vara jobbigt för ägaren då det går väldigt fort och djuret kan gå från stående till att falla ihop på sekunder.

 

[Sleepy]

jag är tokrädd för att det ska bli som i skräckhistorierna

Välj en bra veterinär/klinik som du trivs med och litar på. Det brukar gå väldigt lugnt och fint till och man får den tid man behöver för att ta farväl. Personalen brukar vara väldigt förstående och hänsynsfulla. Mina hundar har somnat lugnt och tryggt i min famn.

 

[Ginger840]

Så här gick det till när jag avlivade för några år sedan: Jag gick in och betalade innan , sedan hämtade jag hunden och gick till ett rum med egen ingång, behövde alltså inte gå genom kliniken. Sedan fick han äta godis medan frambenet rakades, kanylen sattes in och avlivningsmedlet sprutades in. Sedan slutade han bara äta, och veterinären konstaterade att han var borta. Jag fick välja om veterinären skulle ta med honom direkt eller om jag ville stanna en stund ensam och lämna honom sedan. Det gick alltså väldigt lugnt till.

 

[Gnist]

Alternativet jag har är en pålitlig säker jägare som tar hunden på en sista skogspromenad.. det har hittills känts som det självklara alternativet.

Så har alla mina avlivade hundar fått avsluta livet och det har aldrig blivit några missöden. En sista skogspromenad med matte/husse, med hunden glad som vanligt och sen har den bara inte funnits mer, så för mig har det varit det naturligaste alternativet om än jäkligt jobbig..

 

[Milosari]

Jag har varit med om både bra och mindre bra avlivningar. I det dåliga fallet var hunden extremt gammal och svag, och dessutom helt dement. Den hunden kämpade emot allt vad han kunde och ville inte alls somna av någon spruta. Det gick inte att lugna honom heller eftersom han var så dement, det var liksom "ingen hemma". När han väl hade somnat så gick det bra med sista sprutan.

Mina egna hundar har jag tagit bort planerat (överdos utan lugnande, 15 år gammal hund) och lite mer akut (lugnande först, sedan avlivningsvätska). Mååånga sprutor blev det för hunden, 13 år, hade ett starkt hjärta som vägrade sluta slå. Men hunden var redan djupt medvetslös och märkte inget av detta.

Om jag själv kan bestämma hur det blir med nuvarande hundar så blir det nog överdos direkt. Visst lite mer dramatiskt, men hunden märkte verkligen ingenting. Hon käkade köttbullar i godan ro och poff så var hon borta. Det gick på en sekund.

 

[Marty]

Jag har bara varit med när en av våra hundar fått somna in. Då gavs först lugnande medel. Hon somnade inte av det men blev väldigt trött. Därefter gavs avlivningsvätskan genom en kanyl i frambenet. Dröjde inte länge förrän hon var borta. Hon somnade bara. Inget dramatiskt alls.

 

[Milosari]

Så har alla mina avlivade hundar fått avsluta livet och det har aldrig blivit några missöden. En sista skogspromenad med matte/husse, med hunden glad som vanligt och sen har den bara inte funnits mer, så för mig har det varit det naturligaste alternativet om än jäkligt jobbig..

För mig har de varit viktigt att ta på den döda kroppen efteråt för att känna att min hund inte är där längre. Det är ju bara ett tomt skal när livet är borta. Det kan nog bli svårt och aningen mindre fridfullt om det finns ett kulhål i hunden...

 

[Sleepy]

Bra infosida:

http://www.anicura.se/fakta-och-rad/hund/avlivning-hund/

 

[Illiana]

Jag fick till och med ge in hund plegacil i munnen själv när han skulle avlivas då han alltid varit rädd för nålstick. Satt i bilen, jag gav honom Plegacilet i munnen och sen väntade vi ett bra tag så att han blev helt lugn. Sen bar jag in honom i rummet, jag satte mig på en stol med han i famnen, veterinären kom in och satte en kanyl i hans ena framben. Han ryckte inte ens till av nålsticket så jag visste att han knappt märkte det. Sen tog veterinären och sövde honom genom kanylen och sen kom den stora blåa sprutan fram och han tryckte in hela den i kanylen också. Devon dog på maximalt 5 minuter, inga ryckningar, ingenting. Sen lade jag honom på bordet och vi fick all tid vi ville till att säga farväl till honom och där satt vi i säkert en timme innan de fick ta honom till krematoriet. Jättefint skött och jag är så glad över att jag fick ge honom plegacilet, annars hade det blivit ännu mer av en mardröm än vad det redan var.

 

[Gnist]

Det kan nog bli svårt och aningen mindre fridfullt om det finns ett kulhål i hunden...

Det tycker inte jag, död hund är död hund liksom, men det har ju mest med ens personlighet och erfarenheter att göra.

 

[fio]

Min första cairnterrier blev avlivad med hjärtstick pga dom inte fick in kanylen.. hemsk upplevelse!

Min andra carinterrier avlivade jag för en månad sedan och det gick superlugnt till. Hon sövdes och sen avlivningsvätska .. väldigt stilla. Jag valde sen att kremera henne separat så nu står askan hemma tillsammans med foton och hennes favvoleksak

 

[Hemligast]

Så har alla mina avlivade hundar fått avsluta livet och det har aldrig blivit några missöden. En sista skogspromenad med matte/husse, med hunden glad som vanligt och sen har den bara inte funnits mer, så för mig har det varit det naturligaste alternativet om än jäkligt jobbig..

Grejen som får mig att tveka är att jag kommer inte klara av att vara med i skogen. Utan då blir det en promenad med pappas granne som hunden har träffat typ en gång..
Första hunden jag hade gick pappa och grannen en promenad med. Perfekt lösning för den hunden. Men hunden jag har nu är så fäst vid mig..jag vill vara med..Men såklart inte om konsekvensen är plågor..
Men det verkar ju som att jag hört mycket skräckhistorier..

Usch vad jobbigt det här är...