Avliva katt direkt efter att ägaren dött?

[Vira]

Min mamma har inte långt kvar nu och kommer att lämna efter sig fyra katter. Tre av dem får flytta in hos mig efteråt, men den fjärde är 18 år gammal, döv, blind, har sköldkörtelrubbning, njursvikt, tar flera mediciner dagligen och har dessutom epilepsi som har eskalerat den senaste månaden och har nu anfall varje vecka, ofta flera. Just nu i sitt trygga hem har hon väl ändå någon sorts livskvalitet (även om jag skulle ha tryckt på hårdare om avlivning mer med mamma om hon själv inte varit så sjuk), men att flytta henne till ett nytt hem känns som djurplågeri. Hon avskyr dessutom att åka bil och jag bor flera timmars resa bort. Jag är uppvuxen med katten och älskar henne, så vill förstås inte utsätta henne för det.

Kan man avliva en katt direkt efter att ägaren dött? Eller måste man vänta till att bouppteckning osv är klart? Kan kliniken strula i och med att ingen väl riktigt äger katten förrän efter att dödsbo är fördelat? Min bror och jag är enda arvtagare och är överens om katterna. Katten är inte ID-märkt. De känner oss på veterinärkliniken. Kan jag bara säga att katten är min? Eller säga som det är? Vill inte hamna i en situation där kliniken säger nej pga oklara ägarförhållanden och jag måste släpa med den stackars katten 30 mil till en lägenhet hon inte hittar i eller är trygg i.

Det är inte möjligt att prata med mamma om det.

 

[cewe]

Ring och prata med kliniken redan nu och förklara läget.

 

[Araminta]

Min mamma har inte långt kvar nu och kommer att lämna efter sig fyra katter. Tre av dem får flytta in hos mig efteråt, men den fjärde är 18 år gammal, döv, blind, har sköldkörtelrubbning, njursvikt, tar flera mediciner dagligen och har dessutom epilepsi som har eskalerat den senaste månaden och har nu anfall varje vecka, ofta flera. Just nu i sitt trygga hem har hon väl ändå någon sorts livskvalitet (även om jag skulle ha tryckt på hårdare om avlivning mer med mamma om hon själv inte varit så sjuk), men att flytta henne till ett nytt hem känns som djurplågeri. Hon avskyr dessutom att åka bil och jag bor flera timmars resa bort. Jag är uppvuxen med katten och älskar henne, så vill förstås inte utsätta henne för det.

Kan man avliva en katt direkt efter att ägaren dött? Eller måste man vänta till att bouppteckning osv är klart? Kan kliniken strula i och med att ingen väl riktigt äger katten förrän efter att dödsbo är fördelat? Min bror och jag är enda arvtagare och är överens om katterna. Katten är inte ID-märkt. De känner oss på veterinärkliniken. Kan jag bara säga att katten är min? Eller säga som det är? Vill inte hamna i en situation där kliniken säger nej pga oklara ägarförhållanden och jag måste släpa med den stackars katten 30 mil till en lägenhet hon inte hittar i eller är trygg i.

Det är inte möjligt att prata med mamma om det.

Är mamma inte pratbar alls eller är det specifikt avlivningen det inte går att prata med henne om? För om hon går att prata med i övrigt hade det kanske gått att komma överens om att skriva över samtliga katter på dig innan hon försvinner? Jag tänker ju att ägarfrågan ju måste lösas för alla fyra oavsett och det kanske likagärna kan göras nu som efter bortgången.

 

[Sol]

Jag tror inte ni kommer stöta på några problem. Katten behöver avlivas av djurskyddsskäl och båda ni arvingar är överens.

 

[athena_arabians]

Min mamma har inte långt kvar nu och kommer att lämna efter sig fyra katter. Tre av dem får flytta in hos mig efteråt, men den fjärde är 18 år gammal, döv, blind, har sköldkörtelrubbning, njursvikt, tar flera mediciner dagligen och har dessutom epilepsi som har eskalerat den senaste månaden och har nu anfall varje vecka, ofta flera. Just nu i sitt trygga hem har hon väl ändå någon sorts livskvalitet (även om jag skulle ha tryckt på hårdare om avlivning mer med mamma om hon själv inte varit så sjuk), men att flytta henne till ett nytt hem känns som djurplågeri. Hon avskyr dessutom att åka bil och jag bor flera timmars resa bort. Jag är uppvuxen med katten och älskar henne, så vill förstås inte utsätta henne för det.

Kan man avliva en katt direkt efter att ägaren dött? Eller måste man vänta till att bouppteckning osv är klart? Kan kliniken strula i och med att ingen väl riktigt äger katten förrän efter att dödsbo är fördelat? Min bror och jag är enda arvtagare och är överens om katterna. Katten är inte ID-märkt. De känner oss på veterinärkliniken. Kan jag bara säga att katten är min? Eller säga som det är? Vill inte hamna i en situation där kliniken säger nej pga oklara ägarförhållanden och jag måste släpa med den stackars katten 30 mil till en lägenhet hon inte hittar i eller är trygg i.

Det är inte möjligt att prata med mamma om det.

Tror du det kan bli problem med kliniken hade jag sagt att det är min katt eller att du hittat den.

Min moster tog bort mormors katt direkt efter att hon dött. En mentalt störd siames som aldrig gått att omplacera (han var riktigt hemsk... attackerade utan förvarning eller att ha blivit provocerad). Det var inga som helst problem att göra det.

 

[Vira]

Är mamma inte pratbar alls eller är det specifikt avlivningen det inte går att prata med henne om? För om hon går att prata med i övrigt hade det kanske gått att komma överens om att skriva över samtliga katter på dig innan hon försvinner? Jag tänker ju att ägarfrågan ju måste lösas för alla fyra oavsett och det kanske likagärna kan göras nu som efter bortgången.

Det går tyvärr inte att prata med henne alls nu om någonting längre. Knappt vaken och förvirrad. Annars var det en bra idé. När vi har pratat tidigare om vad som ska hända med katterna så har mamma inte varit med på tåget om att 18-åringen ska avlivas sedan, hon och jag har lite olika syn på när det är dags för avlivning. Jag trodde då att mamma skulle leva längre och att katten förmodligen skulle hinna avlivas innan mamma dog, så jag pressade inte på, men nu har mamma och katten blivit sämre parallellt de senaste veckorna.

 

[Vira]

Ring och prata med kliniken redan nu och förklara läget.

Jag tror inte ni kommer stöta på några problem. Katten behöver avlivas av djurskyddsskäl och båda ni arvingar är överens.

Tror du det kan bli problem med kliniken hade jag sagt att det är min katt eller att du hittat den.

Min moster tog bort mormors katt direkt efter att hon dött. En mentalt störd siames som aldrig gått att omplacera (han var riktigt hemsk... attackerade utan förvarning eller att ha blivit provocerad). Det var inga som helst problem att göra det.

Ja det är här jag blir osäker. Jag tycker inte att det borde bli problem eftersom katten så uppenbart bör avlivas. Å andra sidan så består kliniken av en receptionist som känner oss och kanske vet vems katten är, och unga nyutexade veterinärer som hela tiden byts ut eftersom det är glesbygd. Jag är rädd att jag liksom måste välja approach, antingen bara säga stenhårt att katten är min (och riskera trassel då mamma står som ägare i deras system och receptionisten känner oss), eller berätta precis som det är och riskera att en ovan veterinär inte vill gå vidare med avlivning före bouppteckning. Men jag kanske nojar i onödan?

 

[Sol]

Ja det är här jag blir osäker. Jag tycker inte att det borde bli problem eftersom katten så uppenbart bör avlivas. Å andra sidan så består kliniken av en receptionist som känner oss och kanske vet vems katten är, och unga nyutexade veterinärer som hela tiden byts ut eftersom det är glesbygd. Jag är rädd att jag liksom måste välja approach, antingen bara säga stenhårt att katten är min (och riskera trassel då mamma står som ägare i deras system och receptionisten känner oss), eller berätta precis som det är och riskera att en ovan veterinär inte vill gå vidare med avlivning före bouppteckning. Men jag kanske nojar i onödan?

Jag tror inte någon kommer bråka med dig om du förklarar situationen.

 

[monster1]

Ja det är här jag blir osäker. Jag tycker inte att det borde bli problem eftersom katten så uppenbart bör avlivas. Å andra sidan så består kliniken av en receptionist som känner oss och kanske vet vems katten är, och unga nyutexade veterinärer som hela tiden byts ut eftersom det är glesbygd. Jag är rädd att jag liksom måste välja approach, antingen bara säga stenhårt att katten är min (och riskera trassel då mamma står som ägare i deras system och receptionisten känner oss), eller berätta precis som det är och riskera att en ovan veterinär inte vill gå vidare med avlivning före bouppteckning. Men jag kanske nojar i onödan?

Som det låter är det ju ett djurskyddsärende att låta den vara vid liv. Jag har svårt att tänka mig att kliniken har något att säga om ifall du avlivar din mammas katt när hon själv är för dålig för att fatta beslutet.

 

[Dopy]

Om både du och din bror är överrens borde det inte vara några problem att låta katten somna in efter att din mamma somnat in.
Sedan tror jag inte djur som katters tas upp i bouppteckningen om det inte har ett värde eller är bråk om vem som ska ha katten. Iaf inte i dem fall där jag vet att folk dött, där har personen som velat haft djuret bara tagit och det och inga papper eller dokument skrivits.

 

[TinyWiny]

Jag kan inte tänka mig att en veterinär nekar avlivning om du förklarar läget och säger som det är. Jag har aldrig behövt visa någon typ av ägarbevis eller fullmakt från djurägaren när jag har behövt låta djur somna in. Vare sig med kända eller okända veterinärer (inte med lantbrukstjänst när det har gällt häst heller). Att någon veterinär skulle neka för att inte bouppteckningen är klar ser jag som helt otänkbart.
Om veterinären skulle neka avlivning vore det ju i det här fallet grund för anmälan. Katten far illa om ni ska vänta tills bouppteckningen är klar och det är inte okej ur djurskyddssynpunkt så jag skulle bli förvånad om du blir nekad för det handlar ju faktiskt om att ge djuret nödvändig vård. I det här fallet att slippa lida mer.


Jag beklagar verkligen sorgen

 

[Vira]

Det låter som att det inte bör bli några problem i så fall, tack för svaren!

Ska tillägga att katten är regelbundet kollad och behandlad för alla sina åkommor av just den här kliniken och att de hittills inte har rekommenderat avlivning utan bara föreslagit behandlingar. Katten har/har haft ett hyfsat gott allmäntillstånd trots allt. Men det som har tillkommit är att epilepsin kommer mycket mer frekvent, och jag tänker att det i sig borde räcka för avlivning just nu. Lägger man på alla andra problem och att hon ihop med allt detta skulle behöva byta hem så känns det självklart.

 

[Pudlan]

Min mamma har inte långt kvar nu och kommer att lämna efter sig fyra katter. Tre av dem får flytta in hos mig efteråt, men den fjärde är 18 år gammal, döv, blind, har sköldkörtelrubbning, njursvikt, tar flera mediciner dagligen och har dessutom epilepsi som har eskalerat den senaste månaden och har nu anfall varje vecka, ofta flera. Just nu i sitt trygga hem har hon väl ändå någon sorts livskvalitet (även om jag skulle ha tryckt på hårdare om avlivning mer med mamma om hon själv inte varit så sjuk), men att flytta henne till ett nytt hem känns som djurplågeri. Hon avskyr dessutom att åka bil och jag bor flera timmars resa bort. Jag är uppvuxen med katten och älskar henne, så vill förstås inte utsätta henne för det.

Kan man avliva en katt direkt efter att ägaren dött? Eller måste man vänta till att bouppteckning osv är klart? Kan kliniken strula i och med att ingen väl riktigt äger katten förrän efter att dödsbo är fördelat? Min bror och jag är enda arvtagare och är överens om katterna. Katten är inte ID-märkt. De känner oss på veterinärkliniken. Kan jag bara säga att katten är min? Eller säga som det är? Vill inte hamna i en situation där kliniken säger nej pga oklara ägarförhållanden och jag måste släpa med den stackars katten 30 mil till en lägenhet hon inte hittar i eller är trygg i.

Det är inte möjligt att prata med mamma om det.

Ta kontakt med veterinären ni känner och förklara situationen.

När jag var med grannens skadade katt till veterinären fick jag skriva på att jag var ombud för grannen när katten var tvungen att avlivas på grund av skadorna. Nu pratade veterinären med grannen på telefon så de viste om skador och att det var dålig prognos.

Men tänker att när ägaren går bort blir dödsboet ägare till katten och någon kommer att vara kontaktperson för dödsboet. Så det kan bli liknande att den som går med katten till veterinären blir ombud för dödsboet.

 

[Ridinglady]

Jag tror - helt krasst - att kliniken kommer vara mest intresserad av att veta att de får betalt, dvs att du tar på dig betalningsansvaret.

 

[Ceta]

Jag har aldrig blivit tillfrågad om ägarskap när djur ska avlivas.
Även om de på kliniken känner katten kan du ju rent krasst säga att den heter nått annat och att den är din när du bokar tiden.

Även om jag förstår om du hellre kör med öppna kort

 

[Alexandra_W]

Ni som dödsbo delägare är överens och dödsboet äger katten när mamman gått bort. Det är inga problem avliva katten.

Sen tror jag inte du ens behöver bevisa ägande. Jag har åkt och avlivat min pappas hund tex, och jag ringde och bokade tid, sa det var pappas hund (den var ju inskriven med honom som ägare) och det enda var att jag fick skriva på att jag ville hunden skulle avlivas etc, ev stod något där också om att jag hade ägarens tillåtelse. Min pappa levde när detta skedde och var fullt talbar men de kollade inte ens med honom. Hunden var gammal och de såg antagligen inget konstigt alls att anhörig hjälpte till. Det är ju många djurägare som inte kan eller vill vara med kring just avlivning utan tar hjälp då.

Har även åkt och avlivat min mammas gamla katt och då var det ännu mindre frågor. Det var "hej jag har en katt som behöver få somna", de frågade vad jag hette, vad katten hette och så åkte vi in och katten avlivades.

Så generellt får du knappast problem men vill du kan du ju ta upp det med kliniken nu. Det är dessutom inte alls någon konstig anledning till avlivning och ingen veterinär kommer motsätta sig det.

 

[SkorpSmulan]

Jag har varit och avlivat katt som inte var min, med ägarens tillåtelse såklart.
Jag fick bara skriva på ett papper att det var på mitt ansvar. Antar att det är för klinikens säkerhet så att dom inte skulle kunna råka illa ut.
Sen har jag avlivat häst också som jag inte ägde och det var samma sak där, jag fick skriva på ett papper.

 

[Mia_R]

Jag beklagar verkligen din mors tillstånd men med tanke på både hennes och kattens mående så ser jag ingen anledning till att ni ska vänta med avlivningen. Om din mamma tyvärr är knappt kontaktbar så kommer hon förmodligen inte att märka om katten försvinner? För kattens skull låter det som det bästa är att du/ni bokar en tid snarast för avlivning.

Jag förstår att det är ett jobbigt beslut men för er och kattens skull låt den somna in så ni kan släppa den biten och ta hand om er själva och er mamma den tid som är kvar. ❤

 

[Vira]

Nu är både mamma och lilla katten borta. Var inga problem på kliniken, eller, jag fick skriva på ett papper att jag var ägare och sedan var det inte mer med det.

 

[athena_arabians]

Nu är både mamma och lilla katten borta. Var inga problem på kliniken, eller, jag fick skriva på ett papper att jag var ägare och sedan var det inte mer med det.

Jag beklagar båda förlusterna