Avliva det bästa beslutet...?

[misscocos]

Hejsan. Jag behöver lätta mitt hjärta lite angående en av mina hästar.
Varmblodsvalack, 13 år i år. Har tidigare haft problem med återkommande låsningar i rygg och nacke och har enl equiterapeuten problem med bland annat SI-leden. Med rätt träning har han kunnat ridas på hobbynivå, men emellanåt har låsningarna kommit tillbaka och han har fått ont. Har behandlats förebyggande minst var 6e månad.

Har nu precis fått tillbaka ett vrak från fodervärden, uppenbart väldigt ont i ryggen, hälta höger bak som verkar komma därifrån. Har senaste månaden inte gjort något annat än att försöka slänga av fodervärden (vilket jag förstår, det hade jag också gjort...). Blir så ledsen när jag förstår hur min häst haft det där, och hade jag vetat hur det var hade jag såklart tagit hem honom tidigare... Men godtrogen som man är trodde jag gott om familjen som tog honom på foder.... De var medvetna om hans tidigare problem men har uppenbarligen ignorerat hans uppenbara försök till protester...

Hästen är i övrigt lite svår, väldig humörhäst som vissa dagar är svår att hantera, stirrig och nervig. Andra dagar lugnet själv. Kan inte stå själv i stall eller hage då han får panik trots flera år av träning. Fungerar således inte som sällskapshäst. Mår dåligt av att bara stå i hage, han blir helt till sig om han inte får arbeta och bli motionerad. Lite svår att rida ibland, går knappt att rida ut själv på osv. Med andra ord en svårsåld häst....

Jag tog beslutet redan för ett år sedan att sälja honom, då vi inte klaffar längre och inte kommer någonstans i utvecklingen, snarare bakåt. De spekulanter som hört av sig har antingen varit mellan 14-17 år i begrepp att köpa sin första häst vilket han inte är lämplig som, eller folk som söker en sällskapshäst som ska spendera dagarna i hage och inte direkt användas.

Med tanke på hans ryggproblem och övriga "nackdelar" (med nackdelar menar jag egenskaper som inte är attraktiva vid en försäljning) funderar jag på att låta honom somna in. För att slippa bli såld till någon oseriös där han riskerar att få flytta runt eller bara stå i en lerig hage resten av livet, eller att han blir riden trots att han har ont av det. Det känns som att det kan vara det bästa beslutet- han får det bra dit han kommer, den som mår dåligt är ju jag.

Kan avlivning vara det bästa beslutet i det här läget? Eller tänker jag fel?
Tacksam för tankar.....

 

[Speedway]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Kan avlivning vara det bästa beslutet i det här läget?

Ja, absolut!

 

[Houdinie]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Jag håller med Speedway.

Jag skulle inte lita på att en ny ägare kommer att sköta hans ryggproblem lika bra eller bättre än du, så att bespara honom framtida lidande är nog den bästa gåvan du kan ge honom.

 

[Emiro]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Jag hade tagit bort honom. Travare riskerar alltid att bli vandringspokaler även de som är supersnälla, okomplicerade och välridna.
Är det en travare som har fysiska eller psykiska problem är sannolikheten stor att han far illa.
Jag tog bort min för ett drygt halvår sedan, ett svårt beslut som fortfarande gör väldigt ont att tänka på men jag är ändå "glad" att han slutade sina dagar hos mig. Jag behöver inte undra var han är eller hur han mår.

 

[misscocos]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Jag håller med Speedway.

Jag skulle inte lita på att en ny ägare kommer att sköta hans ryggproblem lika bra eller bättre än du, så att bespara honom framtida lidande är nog den bästa gåvan du kan ge honom.

Tack, det är precis så jag resonerar... Såna här hästar blir ju gärna lite "slit och släng" och folk är inte så noga med dem...
Med facit i hand har ju inte jag heller skött honom så som han borde blivit skött, eftersom jag valde att lita på fodervärdsfamiljen... Men jag har ändå gjort det jag kunnat för att hjälpa honom innan, och när situationen nu ser ut som den gör känns det som att det bästa jag kan göra för honom är att låta honom somna.

 

[misscocos]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Jag hade tagit bort honom. Travare riskerar alltid att bli vandringspokaler även de som är supersnälla, okomplicerade och välridna.
Är det en travare som har fysiska eller psykiska problem är sannolikheten stor att han far illa.
Jag tog bort min för ett drygt halvår sedan, ett svårt beslut som fortfarande gör väldigt ont att tänka på men jag är ändå "glad" att han slutade sina dagar hos mig. Jag behöver inte undra var han är eller hur han mår.

Skönt att höra att någon mer resonerar som mig! Han trivs väldigt bra där han står nu med kompisarna, lösdrift med fri tillgång osv så det känns som att det vore snällt att låta honom somna när han har det bra, och inte riskera att han säljs och hamnar i fel händer och i värsta fall slutar på en slaktbil till ett annat land... Nu vet jag iallafall att han haft det bra in i det sista hos mig.

 

[Emiro]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Jag tycker att du tänker rätt. Även om det är svårt. Det finns alldeles för många misskötta travare och det gör mig ledsen, det är fantastiska hästar. Jag sörjer min häst och har svårt att prata om honom men jag känner att jag tog mitt ansvar och det känns bra.
Lycka till med vad du än bestämmer dig för.
*styrkekram*

 

[Ackio]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Låter som du tänker helt rätt. Tyvärr blir travare lätt vandrare och för bådas ro är det bättre låta honom somna in.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Helt rätt tänkt. Ett ansvarsfullt djurägande kan ibland innefatta ett beslut om avlivning. Inte för att det är det roligaste, men för att det är det bästa för hästen.

 

[Linnea_]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Håller med övriga, chansen att du ska hitta ett riktigt bra hem där han får stanna och må bra resten av sitt liv är inte stor tyvärr. Speciellt när han inte trivs som sällskap men är svårriden och har ont. Avlivning känns helt klart som det enda rätta i den här situationen. Det är svårt, men en död häst lider inte..

 

[syrran]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Det här är en kort historia om en travare. En väldigt vanlig travare vars öde delas av väldigt många travare. Det här är en kort historia om en travare som påstods vara utmärkt som ridhäst/hobbyhäst.

I höstas fick jag en häst... Jepp fick... en travare självklart. Bakgrunden till att hon hamnade hos mig är kort, att den sällskapshäst jag då hade hemma (travare det med) behövde vandra vidare på grund av ålderskäl. Jag behövde således ett annat sällskap till min häst. Valet föll på denna skänkehäst eftersom jag fick den av en släkting. Hästen utlovades vara fullt fräsch och både rid och körbar. Sagt och gjort .. hästen hämtades (8 timmars körväg bort), gamlingen avlivades och förhoppningsvis skulle det vara frid och fröjd...

Ganska snart (endast några dagar efter att den nya anlände) insåg jag att hon hade multipla besvär med kroppen. Det fanns spänningar från nos till svans. Gick orent bak. Mycket stapplig vissa dagar och andra dagar lite bättre.Totalt felmusklad på grund av spänningar i kroppen. Överdrivna muskler på vissa kroppsdelar, och totalt avsaknad av muskler på andra platser. Väl hemma visade det sig dessutom att hon inte var speciellt trevlig mot hagkamraten.

Vet, ET, massage, rätt foder, rätt tillskott och mycket hagvisstelse har gjort hästen mycket mycket bättre, men i dag 6 månader senare inte på långa vägar besvärsfri. Alltså detta var en häst som använts som ridhäst sen hon lämnade travet, tills hon kom till mig.

Hon är superbussig i hanteringen: En dröm att hantera. Hur enkel som helst. Vacker som en dag med sin korpsvarta hårrem och hon har de vackraste snällaste ögon jag sett hos en häst. (Jag har sett många hästögon i mina dar) Eftersom hon har ett stort hjärta gentemot människor så ställer hon upp om man kräver jobb och protesterar endast mycket subtilt över smärtor och spänningar i kroppen.

Den här damen kommer med stor sannolikhet aldrig att bli besvärsfri. Trots alla insatser jag gjort, så har hon så pass mycket problem med kroppen att så fort jag åtgärdar ett problem så blottas ett annat underliggande problem.

Hon är i dag alltså endast 10 år. Hon tävlade aktivt fram till 7 år, sen ridhäst till hon var nio år och sen i höstas hamnade hon hos mig.
Den bakgrundshistoria jag har fått fram är att hon haft problem med kroppen sen 3 årsåldern....... (Tidigare tränaren har varit väldigt informativ)

Historien förtäljer att hon vid två tillfällen haft biljett till de evigt gröna. Hästen är alltså "bildligt" talat avplockad från slaktbilen vid minst två tillfällen.. "räddad".... Till vad undrar jag??? Ett liv i smärtor, men med ett sådant underbart temprament att hon dolt det väl (för mindre kunnigt folk skulle jag vilja påstå)

Behöver jag skriva att hon kommer att få den utnyttja den där biljetten här hos mig.

 

[misscocos]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Tragisk historia.... Och tyvärr alldeles för ofta hör man just sådana!

Jag har nu tagit beslutet att låta min häst somna, och nu på fredag den 11/4 har vi fått tid. Det kommer inte att vara kul, men vi har haft en fin tid tillsammans och nu när inte jag kan ge honom en fortsatt bra tillvaro och inga andra bra lösningar finns, vill jag ge honom den möjligheten.

Jag vill ge honom det bästa han kan få, men när det alternativet inte finns så kan jag iallafall ge honom en möjlighet att slippa undan eventuellt framtida lidande. Precis som lovisaeleonora skrev, ett ansvarsfullt djurägande innebär ibland att ta jobbiga beslut, om det är det bästa för djuret.

Tack för stöttningen!

 

[Billy]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Ja, tyvärr delar väl denna hästen sin historia med många andra, inte minst travare. En tanke som slog mig med din häst var, om tränaren redan vid 3 års ålder kunde se problem - varför tog inte denna sitt ansvar? Varför lät hen hästen fortsätta sitt liv i plågor?

 

[Billy]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Väldigt jobbigt men rätt.

 

[syrran]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Ja, tyvärr delar väl denna hästen sin historia med många andra, inte minst travare. En tanke som slog mig med din häst var, om tränaren redan vid 3 års ålder kunde se problem - varför tog inte denna sitt ansvar? Varför lät hen hästen fortsätta sitt liv i plågor?

Det är inte alltid som tränare är det samma som ägare.... Äger du inte en häst så kan du inte heller styra över dess öde...

 

[Kiwifrukt]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Jag tycker det är rätt beslut. Tyvärr så är det ofta så att de som hör av sig på en annons gällande en travare är antingen väldigt unga personer som ska köpa sin första häst, eller personer som enbart vill ha en sällskapshäst. De där som kan lite vill oftast inte ha en travare, de letar i helt andra prisklasser. Historian med fodervärden visar ju också på att det kan vara svårt att hitta någon som är motiverad att lägga lika mycket tid och pengar på hästen som du gjort? Är hästen svårhanterad och har mycket dåliga dagar även när den är frisk kan det ju ha varit svårare för fodervärden att veta att hästen bråkade för att den hade ont, inte för att den "brukar bråka" eller vad jag ska säga?

Om hästen dessutom inte alls lämpar sig för att vara sällskapshäst (det finns ju hästar som klarar av och trivs med att gå i hagen och bli ompysslade), så tycker jag definitivt inte det finns något att tveka på.

 

[Billy]

Sv: Avliva det bästa beslutet...?

Nä, det är klart.