Sv: Avla för distans? - funderingar
CK skrev:
Men snälla...
Det ju det vi försöker förklara.
Vissa stammar ÄR bättre än andra, procentuellt sett.
Undantag finns ju givetvis åt båda hållen, men genom att köpa rätt häst ökar man sina chanser att få en bra häst med kanske 30-40 %.
Jo, jag förstår det. Jag bara körde ett
s advokat-inlägg eftersom någon tog upp just den stam jag har på mitt sto. Det JAG ville få fram var att det inte är lätt som distansryttare i Sverige att
a) få fram vad som ÄR bra distanslinjer?
b) hitta en lämplig häst med dessa linjer.
c) våga lägga MER pengar på dessa linjer när det ÄNDÅ är ett lotteri.
Visst - jag köper att det då kanske är ett lotteri där man har ökat sin vinstchans, men har man verkligen ökat den så att det motsvarar den högre inköpssumman? Det var bara det jag ville peka på att det kanske INTE gör det i alla lägen och då är det ju lätt att känna sig som en idiot i efterhand.
Nu köpte jag ju inte mitt första sto pga stammen alls, utan jag gick en inridningskurs hos en uppfödare som iaf försöker avla för "skönhet OCH prestation" på så vis att hennes hingst och alla hennes avelsston rids regelbundet. Vet ju från min egen erfarenhet av arbete på ett rent utställningsstall att så inte alltid är fallet...
Så föll jag för min prinsessa och tjatade mig blå för att få köpa henne. Tog "bara" tre år innan jag fick det och då hade jag haft henne på foder ett bra tag!
Det jag köpte då var alltså en häst som jag själv ridit in och var nöjd med, som hade gått sin första CR42 utan problem och som tydligen då inte har så pjåkig stam heller (diamond cross e. Enzahi u. Krishna u.e. Gryf). Jag hade ridit mamman och sett pappan under ryttare, samt kände till båda föräldrarnas temperament. Snacka om att INTE köpa grisen i säcken och så sket det sig ändå.
Eftersom hennes problem hade stor trolighet att vara medfödd och därför ärftlig så blev det då inköp av nästa häst.
Här var jag betydligt mer noggrann med att jag ville ha en häst som verkligen hade fötts upp i stooora hagar och med andra unghästar, som var cool mentalt (för att undvika en häst som stressar upp pulsen i grinden) och något mer ekonomisk i steget. Bintan har mjukt showsteg som är långt, (vägvinnande), men det går också mycket uppåt. Dessutom har hon veka kotor och det ville jag undvika med nästa häst.
Efter att ha delat stall med en distansryttare som hade en tävlingshäst som var 75% egypt så tänkte jag också att jag nog gärna ville ha en helegypt (vet att inte alla håller med här, menmen..) och köpte just en sån (linjeavlad på Nazeer via Kaysoon) för DYRA pengar och så friröntgade jag henne för att slippa överraskningar à la Bintans lösa benbitar och lindriga men ändå, hovbroskförbening. Jag kanske har köpt nåt som skulle kunna(t?) bli en distansstjärna, men hon och jag trivs inte alls ihop, så där står jag igen och har inte varit ute och tävlat sen farfar var ung (eller sen 1999 då, vilket börjar kännas som samma sak
).
OM jag nu säljer min helegypt (vilket det lutar alltmer åt) och ska köpa en ny häst så känner jag mig verkligen vilse i avelsdjungeln. Personligen så tilltalas jag INTE av korsningar och inte heller av otypade araber. Jag tycker att många (men absolut inte alla!!) s.k. bruksaraber är "fula", med små ögon och otypade i huvudet.
Dessutom har jag ju verkligen insett från mina år med mitt andra sto att personkemi är ett MÅSTE om det ska bli nåt alls.
Helt plötsligt blev det otroligt svårt.
Jag är så glad över den här tråden och jag skulle gärna hjälpa till med vad som än behövs för att få fram en statistik över vilka linjer som är bättre lämpade. Men när jag ska köpa nästa häst så kan det ju likafasen bli så att jag väljer den häst jag FALLER för hellre än den med den ultimata stammen (om den nu fanns). Gör det mig till en mer oseriös distansryttare? Gör det mig till en person som inte vill föra distansen framåt i Sverige?
För mig är det här med att leta häst helt enkelt lite som att leta livspartner - man VET att det vore lättare om man hittade nån med liknande intressen och livsstil och gärna en som är töntigt rik (så slipper pengar vara ett problem) men sen står det nån "pojk" där med bus i blicken och sneglar under lugg på en och VIPS så stack alla goda föresatser och man är bara så där löjligt kär ändå! HONOM ska jag ha!
/JES
som tycker att det är väldigt mycket snack om att vi måste ha en elit inom distansen, men jag tycker nog att det är viktigare att man tar väl hand om bredden för annars blir det aldrig nån elit. Kanske då att det är kontraproduktivt för breddtanken att vi ska avla fram dyrare, mer specialiserade hästar som bara några få hårt satsande har råd att köpa? Hur kul är det då att börja tävla om du nu INTE äger en sån häst? :smirk: