Helg + solsken = uteritt. (Att det pågick älgjakt hade jag faktiskt glömt bort och blev inte påmind om det förrän jag startade datorn efter hemkomsten.)
Idag blev det en långtur, nästan 2 timmar faktiskt. Jag tänkte att jag skulle rida runt en närbelägen liten sjö. Det finns vägar runt om förutom längs den östra sidan. Jag har varit där och promenerat till fots förut men det finns ingen stig eller så. Ytterst opraktiskt faktiskt då man inte riktigt vet vilken väg som är bäst så det är lätt hänt att man irrar omkring.
Det blev en del ridning kors och tvärs med W också. Ibland var det sankt och på sina håll var det så tätt bland granarna att det var vanskligt att rida där. Det var lite bökigt att ta sig fram ibland och plötsligt upptäckte jag att vi var på fel sida om en bäck. Vi borde ha varit på den andra sidan där jag visste att det gick att ta sig fram. Bäcken var verkligen pytteliten, men W ville absolut inte kliva över den. Jag provade på ett par ställen och höll i manen ifall han plötsligt skulle hoppa. Det gjorde han inte. Till slut satt jag av och försökte leda honom över. Tji, fick jag. Inte ens då klev han över. Jag hade inte direkt utrymme själv att försöka dirigera honom över då det fanns träd där och var brant på motsatta sidan, så det var bara att inse att jag fick ge upp.
Inte konstigt att han aldrig fick någon framgångsrik karriär som fälttävlanshäst
.
Till slut hittade vi en alternativ väg genom en hästhage där grinden stod öppen i bägge ändar av hagen. Det hade inte varit någon hit att rida tillbaka genom den besvärliga terrängen så det fick bli den vägen.
Lite tråkigt att det är så besvärligt att ta sig fram genom det skogspartiet, för det är en lagom lång och trevlig tur annars.
Idag blev det en långtur, nästan 2 timmar faktiskt. Jag tänkte att jag skulle rida runt en närbelägen liten sjö. Det finns vägar runt om förutom längs den östra sidan. Jag har varit där och promenerat till fots förut men det finns ingen stig eller så. Ytterst opraktiskt faktiskt då man inte riktigt vet vilken väg som är bäst så det är lätt hänt att man irrar omkring.
Det blev en del ridning kors och tvärs med W också. Ibland var det sankt och på sina håll var det så tätt bland granarna att det var vanskligt att rida där. Det var lite bökigt att ta sig fram ibland och plötsligt upptäckte jag att vi var på fel sida om en bäck. Vi borde ha varit på den andra sidan där jag visste att det gick att ta sig fram. Bäcken var verkligen pytteliten, men W ville absolut inte kliva över den. Jag provade på ett par ställen och höll i manen ifall han plötsligt skulle hoppa. Det gjorde han inte. Till slut satt jag av och försökte leda honom över. Tji, fick jag. Inte ens då klev han över. Jag hade inte direkt utrymme själv att försöka dirigera honom över då det fanns träd där och var brant på motsatta sidan, så det var bara att inse att jag fick ge upp.
Inte konstigt att han aldrig fick någon framgångsrik karriär som fälttävlanshäst
. Till slut hittade vi en alternativ väg genom en hästhage där grinden stod öppen i bägge ändar av hagen. Det hade inte varit någon hit att rida tillbaka genom den besvärliga terrängen så det fick bli den vägen.
Lite tråkigt att det är så besvärligt att ta sig fram genom det skogspartiet, för det är en lagom lång och trevlig tur annars.
