Sv: Avels index??
Avelsindex för varmblod
Avelsindex är ett genetiskt redskap för att skatta avelsdjurens förväntade avelsvärde och därmed förutsäga deras påverkan på aveln i den aktuella djurpopulationen
Avelsindexet bygger på den så kallade BLUP-metoden med individmodellen, som i ett internationellt sammanhang anses vara den vetenskapligt riktigaste metoden för avelsvärdering av husdjur, inklusive hästar.
BLUP är en engelsk förkortning för "Best Linear Unbiased Prediction". Den beskriver BLUP metodens viktigaste statistiska egenskaper. Den berättar att BLUP-metoden ger en skattning (index) som har minsta skattningsfel bland alla linjära funktioner av observationerna (härstamning och tävlingsprestationer) där skattningen och det sanna avelsvärdet har samma matematiska förväntansvärde.
Anlag för prestationsegenskaper
Avelsindex gör det möjligt att jämföra förväntade genetiska anlag för prestationsegenskaperna mellan alla individer som tillhör den svenska varmblodstravarpopulationen. Indexvärdet 100 relateras till en referensbas som alltid består av de sista 10 årgångar svenskfödda varmblodstravare.
Skalan för indexet är satt så att 10 indexenheter motsvarar en genetisk standardavvikelse (statistiskt mått på spridning i genetiska anlag) för varje ingående egenskap. På det sättet hamnar de bästa individerna med indexvärde över 120 och de sämsta med indexvärde under 80.
Avelsindexets säkerhet är direkt relaterat till den informationsmängd som knyter an till varje enskild individ. Mått på säkerheten uppges som ett procentuellt heltal direkt efter själva indexvärdet. Säkerhet på skattad index anges som korrelation (samband) mellan BLUP-index och det sanna avelsvärdet.
Säkerheten på skattat index hos en häst med egna tävlingsprestationer men utan avkommor i startbar ålder varierar mellan 70% och 76% beroende på härstamningsinformation. För de hingstar som har flest avkommer i materialet avrundas säkerheten till 100%.
Ökad inavel bland travarna
Inavelsgrad hos varje individ anges som inavelskoefficient i %. Inavelskoefficient anger i vilken grad en individ har samma anfader förekommande i olika led i sin härstamning. Inavelsgraden inom populationen är att mått på storleken av den effektiva avelspopulationen.
Hög inavelsgrad betyder liten effektiv avelspopulation som medför förlust av genetisk variation och ökat grad av homozygoter inom populationen i förhållande till heterozygoter. De senaste årgångar svenskfödda varmblodstravare har i genomsnitt en inavelskoefficient på över 7%. Inavelsgraden inom populationen har stiget med 3% sedan början av sjuttiotalet eller med ungefär 1% per generation.
Fortsatt stegring i inavelsgrad på det viset kommer att medföra förlust av genetisk variation och kan på sikt eventuellt hämma avelsframsteg i prestationsegenskaper förutom att medföra en ökat risk för nedsättning av fruktsamhet, livskraft och sundhet hos framtida generationer varmblodstravare.
Detta är avelsindex
Avelsindex grundas på 3-5 års tävlingsprestationer som finns i STC:s databas vid varje årsskifte för alla varmblodstravare födda 1976 och senare. Endast svenska tävlingsresultat beaktas för utlandsfödda hästar. Grundliga härstamningsuppgifter i databasen skapar nät av släktskapsband som i de flesta fall går flera generationer tillbaka i tiden.
Avelsindex räknas för följande egenskaper:
1) Antal starter
2) Placeringsprocent 1-3
3) Prissumma
4) Prissumma/start
5) Bästa rekord (volt-autorekord + 2 sek)
6) Start-status (startprocent) (1=startande 3-5-åring; 0=icke startande 3-5-åring). Medelvärde för index 2) till 4) utgör ett speciellt index för tävlingsprestationer.
Totalindex väger BLUP index för antal starter, tävlingsprestationer och startprocent med 5%, 75% och 20% vikt på vardera i samma ordning.
Det totalindex som publiceras modifieras ytterligare i förhållande till säkerhet på skattningen. För avelsindex för utlandsfödda till Sverige importerade hingstar gäller att de ska ha minimum 10 egna starter som 3-5 åring och/eller ha minst 20 avkommor registrerade i Sverige som är tre år eller äldre.
Ny version avelsindex
Det avelsindex som nu presenteras skiljer sig något från tidigare versioner. Utförliga genetiska analyser av tävlingsmaterialet hos varmblodstarvare har lett till nya skattningar av arvbarheter för prestationsegenskaperna.
De nya arvbarhetsskattningarna är i allmänhet högre än de som tidigare användes. Det innebär att i det nya avelsindexet tillmäts egna prestationer och prestationer utförda av nära släktingar större vikt i förhållande till information från mer avlägsna släktingar.
I det nya avelsindexet beaktas inaveln inom populationen och inavelsgrad anges för varje individ. De individer som bildar ursprung för härstamning i materialet (individer utan far och/eller mor) kallas för basdjur. Tidigare antogs dessa härstamma från en och samma population och utgjorde såkallat baspopulation.
Den statistiska modellen som ligger till grund för det nya avelsindexet utgår från fyra grundbaspopulationer som alla inkluderade hästar härstammar från. Baspopulationerna består av:
a) franska hingstar
b) franska ston
c) övriga hingstar (nästan uteslutande US födda)
d) övriga ston (nästan uteslutande US födda).
Alla dessa förändringar är resultat av utförlig utvärdering och statistiska analyser och förväntas leda till index som har säkrare prognosvärde om individernas genetiska anlag för de egenskaper som ingår i de övergripande avelsmålen för den svenska varmblodstravaren.
För utförligare beskrivning av avelsindex och underliggande principer hänvisas till förorden till särskild publikation med Avelsindex utgiven av STC i maj 1992 och till en färsk vetenskaplig artikel (på engelska) "Genetic evaluation of Swedish standard-bred trotters for racing performance traits and racing status" (J. Anim. Breed. Genet. 116(1999), 387-398).
