Autism eller bara fel på mig?

Nu kommer jag skriva om kanske neggativa saker så trigger varning för det. Men jag vill skriva lite om att vara ensam och att inte kunna lita på andra och endel såna saker. Och jag skulle JÄTTE GÄRNA vilja ha svar ifall kanske nån känner igen det för sigsjälv eller kanske har nåt tips eller nånting.
Men ja då först så kan jag skriva att JAG tror att det är pågrund av en diagnos som jag har som är autism. Och dethär menar jag för MIG så jag menar inget neggativt eller taskigt om andra som har det! Men som många säger att man tänker på ett lite annat sätt och upp fattar sociala saker lite annat motför domflesta andra. Och att det både kan vara en styrka och ett problem.
Men jag tycker iallafall att det BARA är neggativt. Och jag har ALLTID varit en sån som är utan för och inte passar in. Så det spelar ingen roll ifall det var skolan när jag var liten eller stallet eller vadsomhelst så har jag aldrig varit som nån viktig del i en grupp liksom. Utan jag kanske som bästa fall var med lite som utan för men domandra kanske var jätte bra vänner och kom överens jätte bra.
Men jag har ALLTID varit som att jag är fel motför alla andra. Och då när jag fick att jag har autism så var det en som sa att det kanske är skönt att veta varför jag känner mig annorlunda motför andra. Och alltså det fattar jag INTE för det är inget skönt alls för mig med det. Utan jag skulle ju mycket hellre bara normal och iallafall KANSKE kunna passa in i fram tiden mot att jag har en diagnos som jag kommer ha föralltid och att jag inte passar in och aldrig kan förklara det jag menar är som jag ÄR föralltid. Liksom vad är det för skönt med det?
Och en annan sak om att lita på andra. Så nu har jag ändå flest som jag litar på som jag har haft nånsin. Och då är det lite o lika sätt men pappa är en. Och två av personalen här på o lika sätt. Och sju vänner som jag har online och kp från det förra hvb hemmet. Men det är också på lite o lika sätt.
Men iallafall så är ju ändå det ganska många men det är ändå att jag är helatiden jätte rädd att nån av dom ska göra nånting så jag inte kan lita på den. För jag är som den sämsta kombon att jag har jätte stora be hov att kunna lita på andra OCH jag blir jätte på verkad ifall nån sviker mig OCH jag verkar vara väldigt lätt för många att svika och ljuga till. Och det är väl för jag är så lätt lurad för jag inte tänker som allaandra och att jag VILL kunna lita på andra såmycket så jag har litat på fel personer och trott på fel personer. Så har det blivit skit dåligt pågrund av det och att jag har gjort jätte dåliga saker eller hamnat i jätte dåliga situationer och även så har jag varit jätte nära att dö pågrund av sånt.
Och då är det också på vissa ställen att autism kan göra så man har mera tankar om rätt och fel och sånt och att man tror detbästa om andra och såna saker. Så IGEN är ju det en sak som dom vill att det ska låta bra men det är inte det.
Men ja jag vet inte om nån fattar nånting av dethär men säkert inte. Men om jag ska försöka ha några frågor så är det om nånannan har autism om ni känner lika? Eller om ni känner nån som har det eller så om ni vet om det är lika för den. Och om man KAN lära sig att vara mera normal och passa in och isåfall hur och hur lång tid tar det? Och bara om ni har några tips liksom.
 

Jo det har du ju. Och om du har läst det jag har skrivit borde det inte vara så svårt att komma på vad du inte har svarat på.
Och nej jag tänker inte sitta och leta efter alla frågor igen till nån som inte verkar så intresserad att göra nåt annat än att klaga på allt om hur jag tänker och tycker och skriver för jag har inte sovit på över 30 timmar och har haft skit stark dissocition så min hjärna är helt off OCH NEJ JAG VILL INTE HA DIN SÅLALLADE HJÄLP OM DET.

Vad är det du vill då?

Du vill att jag ska svara på frågor, men vill inte ställa frågan, och du vill inte ha hjälp?
 
Tror du att jag väljer att jag ska må dåligt? Eller att jag inte försöker alls att må bättre?
Och jag skrev om autism saker och frågor för jag ville veta hur andra med erfaren heter av sånt kanske har gjort eller haft det och sånt.

Det är en känslig fråga, det vet jag, och även en filosofisk en (och modern psykologi är baserad på filosofi + kognitionsvetenskap). Väljer man att må dåligt?

Till viss del ja, så har vi alla ett val i vårt eget lidande, för vi kan välja inuti vårt eget psyke. Inte så att vi genom ett trollslag kan bli av med det. Men vi kan göra mycket för att mildra det, speciellt över tid, genom att träna oss själva i hur vi relaterar till det externa. Vi har nästan alltid massvis med externa saker som orsakar/bidrar till lidandet som antingen inte kan ändras eller som bara kan ändras mycket långsamt. Man kan inte välja så mycket utanför oss själva, men inuti oss själva kan vi välja och förändra mer än vi vanligtvis tror.

Det jag skrivit om i tråden har enbart rört de saker som jag vet, av både erfarenhet och vetenskaplig evidens, är "flyttbara". Inuti oss själva-saker. Det är samma saker som terapeuter pratar om.

Sånt som självacceptans.

Det är inte lätt att flytta på ett berg. Men man kan göra det, tids nog, sten för sten. Det är skitjobbigt, det är svårt, det verkar hopplöst, men det funkar. Bit för bit. En dag i taget.

Om du undrar över vilken filosofisk teori gällande lidande som har hjälpt mig mycket så är konceptet dukkha och texten Katha Upanishad riktiga själbalsam (och roliga för hjärnan att lära sig om). Enligt mig alltså.

Jag vet inte om du redan jobbar eller inte jobbar med din interna miljö. Jag känner inte dig, jag kan omöjligt veta det :).

Om det är så att du redan gör det, så hade du ju bara kunnat skriva "jag och min kbt-terapeut jobbar redan med dom frågorna, men tack ändå."
 
Nej, jag både förstår och kämpar för att sprida acceptans om neurodiversitet. Men jag står för mina åsikter och kunskap.

Projicera inte på mig tack :).
Det märks inte. Bara som ett tips ifall du nu vill ha hjälp men om man iggnorerar andras frågor och fråga sätter vilka ord dom säger om SIGSJÄLVA och an tyder saker men inte förklarar mera så upp fattas man kanske mera som att man är taskig och o trevlig och inte speciellt kunnig eller accepterande.
 
Vad är det du vill då?

Du vill att jag ska svara på frågor, men vill inte ställa frågan, och du vill inte ha hjälp?
1 Jag ville disskutera dom erfaren heterna och tankarna som jag skrev med andra AUTISTER
2 Jag vill få svar på dom frågorna jag skriver till andra tillexempel dig
3 Jag vill förklara hur jag menar och känner så nån fattar
Här kommer några FRÅGOR så du vet! Alltså som jag gärna vill ha svar på! Men varför började du skriva massa om hur man tänker på verkar hur man mår och om nån gammal filosof sak och massa sånt? Och varför fråga satte du varför jag skriver att jag har autism? Och varför är det så jävla mycket mera dåligt motför att säga är autistisk? Och varför skriver du som att du vet hur jag tänker och att du har nån lösning på allt?
 
Det är en känslig fråga, det vet jag, och även en filosofisk en (och modern psykologi är baserad på filosofi + kognitionsvetenskap). Väljer man att må dåligt?

Till viss del ja, så har vi alla ett val i vårt eget lidande, för vi kan välja inuti vårt eget psyke. Inte så att vi genom ett trollslag kan bli av med det. Men vi kan göra mycket för att mildra det, speciellt över tid, genom att träna oss själva i hur vi relaterar till det externa. Vi har nästan alltid massvis med externa saker som orsakar/bidrar till lidandet som antingen inte kan ändras eller som bara kan ändras mycket långsamt. Man kan inte välja så mycket utanför oss själva, men inuti oss själva kan vi välja och förändra mer än vi vanligtvis tror.

Det jag skrivit om i tråden har enbart rört de saker som jag vet, av både erfarenhet och vetenskaplig evidens, är "flyttbara". Inuti oss själva-saker. Det är samma saker som terapeuter pratar om.

Sånt som självacceptans.

Det är inte lätt att flytta på ett berg. Men man kan göra det, tids nog, sten för sten. Det är skitjobbigt, det är svårt, det verkar hopplöst, men det funkar. Bit för bit. En dag i taget.

Om du undrar över vilken filosofisk teori gällande lidande som har hjälpt mig mycket så är konceptet dukkha och texten Katha Upanishad riktiga själbalsam (och roliga för hjärnan att lära sig om). Enligt mig alltså.

Jag vet inte om du redan jobbar eller inte jobbar med din interna miljö. Jag känner inte dig, jag kan omöjligt veta det :).

Om det är så att du redan gör det, så hade du ju bara kunnat skriva "jag och min kbt-terapeut jobbar redan med dom frågorna, men tack ändå."
Nej jag undrar verkligen INTE vilken filosofisk teori som har hjälpt dig men då vet jag vad jag ska und vika iallafall så det var väl nån nytta iallafall att du skrev det.
Och en sak har du iallafall rätt i att du inte känner mig. Så varför skriver du då som att du ut går från att jag väljer att må dåligt och att jag inte försöker må bättre?
Och varför skulle jag skriva så bara för att det är som DU tycker att man ska skriva? Nu gör du ju samma igen att bara för inte jag tycker eller ut trycker mig exakt som du tycker att man ska så ska du ge ett enligt som du tycker bättre sätt att svara på. Men ett tips tillbaka då att du kunde ju ha frågat om jag ville ha tips om hur jag enligt dig ska tänka och om jag ville veta hur du tycker att jag tänker fel istället för att bara börja skriva massa om det.
 
Det märks inte. Bara som ett tips ifall du nu vill ha hjälp men om man iggnorerar andras frågor och fråga sätter vilka ord dom säger om SIGSJÄLVA och an tyder saker men inte förklarar mera så upp fattas man kanske mera som att man är taskig och o trevlig och inte speciellt kunnig eller accepterande.
Jag tycker att det märks och att @skiesabove förklarar och skriver jättebra och dessutom trevligt.
 
Det verkar inte som jag kan förklara så ni fattar vad jag menar. Men med ensam känslan och att jag inte passar in så menar jag INTE att jag vill ha fler vänner. Och det är INTE att jag inte är en bra vän för migsjälv heller. Utan det är nåt annat bara hur jag är som känns som det är annor lunda. Och själva det blir ju inte ändrat även ifall jag skulle ha hundra o lika fejk sidor av migsjälv istället för att bara vara jag utan att det skulle nog bli ännu värre då tror jag.
Tänk på att vi förändras och utvecklas under hela livet, så som du känner dig själv nu kommer förändras med åren. Det är väldigt få som vet vilka dom är utanför alla "roller" dom har i livet. Att lära känna sig själv är inte lätt. Det är viktigt att lära sig hur man interagerar med folk i samhället och till viss del så får man agera på sätt som gör att man blir trött helt enkelt. Det är så livet är.
 
Tänk på att vi förändras och utvecklas under hela livet, så som du känner dig själv nu kommer förändras med åren. Det är väldigt få som vet vilka dom är utanför alla "roller" dom har i livet. Att lära känna sig själv är inte lätt. Det är viktigt att lära sig hur man interagerar med folk i samhället och till viss del så får man agera på sätt som gör att man blir trött helt enkelt. Det är så livet är.
Jag är iallafall inte massa o lika roller utan jag är som jag är bara. Och jag tänker inte vara nån fejk bara för andra tycker att jag är fel för det spelar ju ingen roll så kommer jag ändå vara fel o avsett vad jag skulle göra.
 
Rider du alla hästar exakt likadant? Eller känner du av om hästen är pigg, lat, känslig, försiktig eller kaxig och anpassar din ridning efter det?
För det är ungefär det de flesta menar med att man har olika roller i olika situationer. Att man läser av folk runtomkring sig och anpassar sin kommunikation. :)

Jag hör för övrigt till dem som blir trötta av att umgås med folk. Men att umgås med roligt folk är lite som att träna med hästen; även om jag blir trött i huvudet av det är det väldigt roligt. Att umgås med tråkigt folk är bara energikrävande så det försöker jag undvika.
 
Rider du alla hästar exakt likadant? Eller känner du av om hästen är pigg, lat, känslig, försiktig eller kaxig och anpassar din ridning efter det?
För det är ungefär det de flesta menar med att man har olika roller i olika situationer. Att man läser av folk runtomkring sig och anpassar sin kommunikation. :)

Jag hör för övrigt till dem som blir trötta av att umgås med folk. Men att umgås med roligt folk är lite som att träna med hästen; även om jag blir trött i huvudet av det är det väldigt roligt. Att umgås med tråkigt folk är bara energikrävande så det försöker jag undvika.
Nej jag rider inte alls. Men när jag gjorde det så såklart så an passade jag ju ridningen för hur den hästen var men jag tänkte inte jätte mycket hur jag skulle vara och att jag hade o lika roller utan jag var ändå bara jag.
 
Nej jag rider inte alls. Men när jag gjorde det så såklart så an passade jag ju ridningen för hur den hästen var men jag tänkte inte jätte mycket hur jag skulle vara och att jag hade o lika roller utan jag var ändå bara jag.
Misstänkte det! Och för att kunna göra det behöver du kunna läsa av hästen, och veta hur du ska anpassa dig.

En del människor har lättare att läsa av och anpassa sig efter andra människor än efter hästar, konstigt nog. :angel: För andra är det svårare och kräver mer träning.
 
Misstänkte det! Och för att kunna göra det behöver du kunna läsa av hästen, och veta hur du ska anpassa dig.

En del människor har lättare att läsa av och anpassa sig efter andra människor än efter hästar, konstigt nog. :angel: För andra är det svårare och kräver mer träning.
Fast jag tänkte inte hur jag skulle an passa mig utan det bara blev så. Men det duger ju tydligen inte när man um gås med människor men jag kommer inte försöka vara rätt iallafall så det spelar ingen roll.
 
Fast jag tänkte inte hur jag skulle an passa mig utan det bara blev så. Men det duger ju tydligen inte när man um gås med människor men jag kommer inte försöka vara rätt iallafall så det spelar ingen roll.
Fast det är likadant med människor, med träning kan man umgås med människor och läsa av dom precis som med hästar. Det är inte att vara fejkad eller inte att vara sig själv men man får tänja på ens gränser ibland för att livet ska fungera.
 
Fast det är likadant med människor, med träning kan man umgås med människor och läsa av dom precis som med hästar. Det är inte att vara fejkad eller inte att vara sig själv men man får tänja på ens gränser ibland för att livet ska fungera.
Jag kommer inte träna på det iallafall men vill andra göra det så är det väl kul för dom.
 

Liknande trådar

L
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Ända sen jag fick en diagnos att jag har autism så har jag HATAT det. För att det är som en diagnos att man är FEL enligt sam hället och...
5 6 7
Svar
127
· Visningar
8 284
Senast: LiviaFilippa
·
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Nu är det höst! Kanske inte egentligen men skolan har börjat idag så då räknas det som höst tycker jag! Så dethär kommer vara min höst...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
11 062
Senast: Gunnar
·
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag tänkte göra en dagboks tråd här. Inte för jag har nåt jätte viktigt att skriva om eller att jag tror att jätte många är så...
2
Svar
23
· Visningar
3 801
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 028

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Annonsera mera hundar 2
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp