Kiwifrukt
Trådstartare
Jag har en new forest som är sex år gammal, som hittills gått barfota, och det har gått bra. I somras, när det var som allra mest snustorrt och hon reds mycket på grus/asfalt, började hon däremot ömma lite och där väcktes tankarna på om det är aktuellt att sko fram. Hon har enligt hovslagare bra kvalitet på hovarna, och enligt honom är det fram som i så fall kan vara aktuellt.
Min dåvarande hovslagare nappade inte alls på min fråga om det var så att hon med stigande ålder/ökad ridning helt enkelt kommit till den nivån att hon behövde skor. Hästen är skitjobbig ärligt talat vid hovslagarbesök, så jag misstänkte till 99% att han ville slippa sko henne. Nu har jag, av andra skäl, bytt hovslagare, och den nya tog henne för det första så mycket bättre, och dels föreslog han själv att slå på framskor nästa gång.
Det var efter det jag började fundera. Hovslagaren kommer komma någon gång i början av januari nästa gång. Då finns det en överhängande risk att det fortfarande är vinter, och här i söder är vintern = blankis. När hovslagaren var ute gick min häst fortfarande i samma hage som en annan häst, och då hade det varit helt omöjligt att brodda henne i hagen, för hon är ranghög och snabb att börja slåss. Nu har hon fått egen hage, på den andra hästägarens initiativ, och hon kommer definitivt gå själv tills vi kan sluta ge grovfoder i hagen.
Jag har velat fram och tillbaka mellan att sko henne nästa gång i januari, eller be hovis vänta till gången efter, som bör bli i början av mars. Då är vintern nästan garanterat förbi här nere. Hur hade ni gjort? Hur ser ni på att ha brodd i hagen (på en häst som alltså går ensam)? Utan brodd kommer jag aldrig våga sko henne, hon kommer inte ens kunna ta sig från stalldörren till grinden om det blir is. Hon har, peppar peppar ta i trä, inga problem nu, utan han menar att hon kommer få bättre rörelsemönster med skor = bra i det långa loppet, men hon mår inte dåligt av att vänta två månader till. Stallets/hagens läge är mycket, mycket mer utsatt för halka än i de stall jag stått tidigare med andra, skodda hästar.
Min dåvarande hovslagare nappade inte alls på min fråga om det var så att hon med stigande ålder/ökad ridning helt enkelt kommit till den nivån att hon behövde skor. Hästen är skitjobbig ärligt talat vid hovslagarbesök, så jag misstänkte till 99% att han ville slippa sko henne. Nu har jag, av andra skäl, bytt hovslagare, och den nya tog henne för det första så mycket bättre, och dels föreslog han själv att slå på framskor nästa gång.
Det var efter det jag började fundera. Hovslagaren kommer komma någon gång i början av januari nästa gång. Då finns det en överhängande risk att det fortfarande är vinter, och här i söder är vintern = blankis. När hovslagaren var ute gick min häst fortfarande i samma hage som en annan häst, och då hade det varit helt omöjligt att brodda henne i hagen, för hon är ranghög och snabb att börja slåss. Nu har hon fått egen hage, på den andra hästägarens initiativ, och hon kommer definitivt gå själv tills vi kan sluta ge grovfoder i hagen.
Jag har velat fram och tillbaka mellan att sko henne nästa gång i januari, eller be hovis vänta till gången efter, som bör bli i början av mars. Då är vintern nästan garanterat förbi här nere. Hur hade ni gjort? Hur ser ni på att ha brodd i hagen (på en häst som alltså går ensam)? Utan brodd kommer jag aldrig våga sko henne, hon kommer inte ens kunna ta sig från stalldörren till grinden om det blir is. Hon har, peppar peppar ta i trä, inga problem nu, utan han menar att hon kommer få bättre rörelsemönster med skor = bra i det långa loppet, men hon mår inte dåligt av att vänta två månader till. Stallets/hagens läge är mycket, mycket mer utsatt för halka än i de stall jag stått tidigare med andra, skodda hästar.
