Att inte räcka till

[Niki]

Sv: Att inte räcka till

Jag tror harmonin och balansen kommer med tiden och med de mål du har så gör det ju inget om det tar sin tid, om det vore "plättlätt", vad skulle då vara speciellt med det?

Sedan är ju frågan vad harmoni och balans är också - för mig kan det även vara att kunna rida ut i grimma och grimskaft tex. Jag tror mest du behöver tid att hitta ditt sätt att vilja ha häst.

..och ja, hästar har en tendens att ÄTA pengar...

 

[Dandylinn]

Sv: Att inte räcka till

KL

Jag tror också det kommer med tiden..jisses, jag tror ärligt det tog mer än 1 år innan jag och min häst hade hittat alla knappar och kände varandra utan och innan..Jag var frustrerad för att det inte gick snabbare, men såhär i efterhand så inser jag att jag faktiskt bla fick lägga en del tid på att utbilda min häst och mig själv. Jag tror att det är få hästar som man bara kan sätta sig upp på och rida fläckfritt, alla är så olika, sen gör ingen ryttare lika heller så det finns nog inget skolexempel..en del hästar ifrågasätter mer än andra osv..
Man får tänka på att det är som ett förhållande, det tar tid

Häst kostar ju och ibland kan det bli knapert men det får inte bli till överdrift givetvis för då blir det nog inte så roligt i det långa loppet. Men jag tycker det är värt att man ibland får prioritera bort vissa kostsamma saker mot att få vara i stallet i stället, det är lyx för mig.

 

[lady_vip]

Sv: Att inte räcka till

Men skit i att rida i ridhus, det är sommar, ut och njut! Galoppera!

Det är inte kul ibland. Sänk kraven på dig själv, bestäm att du ska ge din häst världens bästa kondis och stick ut och trava långa rundor i skogen tex.

Min förra häst, som jag tog bort i våras efter 9 år tillsammans, var en jäkla apa när jag fick henne. Hon skulle inte göra nånting. Hon var inte van att gå själv i skogen tex, så första året vet jag inte hur många mil vi travade på halvlånga tyglar i skogen, bara för att hon skulle ta för sig och gå framåt. Så här i efterhand kan man minnas det med glädje, för de stunderna var det verkligen bara hon och jag, även om det var plättlätt.

 

[Houdinie]

Sv: Att inte räcka till

Som jag skrev tidigare är det inte hästen det är fel på, det är mig. Om bara jag gör rätt så gör han det också. Men kan jag göra rätt!? Naturligtvis inte! Jag kryper ihop och ramlar framåt, jag trycker ner hans rygg i traven istället för att gunga med, jag trycker sadeln snett och blir stum i handen.

Det känns som om jag är nybörjare igen.

Det värsta är när folk ser, inom mig hör jag hur de tycker synd om hästen som måste släpa runt på mig. Jag VET att de troligtvis inte alls bryr sig, men det är jobbigt ändå.

 

[Ninnurur]

Sv: Att inte räcka till

Men rid inte i ridhuset då, rid ut och dressyra lite i en glänta. Eller träna nedsittning ett par steg i taget på grusvägen. Jag gissar att de långa, fina grusvägarna på andra sidan asfaltsvägen mot Fyrisvall borde vara toppenfina nu efter allt regn Själv tränar jag ofta just sits och övergångar på grusvägar

 

[Springsteen]

Sv: Att inte räcka till

Jag var helt värdelös på att rida när jag fick min ponny. Oh herre gud så dålig jag var!

Så känn dig inte ensam, för det är du absolut inte.

Det tog mig flera år att lära mig rida på henne och grinade gjorde jag flera gånger i veckan. Men bra blev det och det var värt allt stret och slit.

 

[Fiorano]

Sv: Att inte räcka till

Som jag skrev tidigare är det inte hästen det är fel på, det är mig. Om bara jag gör rätt så gör han det också. Men kan jag göra rätt!? Naturligtvis inte! Jag kryper ihop och ramlar framåt, jag trycker ner hans rygg i traven istället för att gunga med, jag trycker sadeln snett och blir stum i handen.

Det känns som om jag är nybörjare igen.

Det värsta är när folk ser, inom mig hör jag hur de tycker synd om hästen som måste släpa runt på mig. Jag VET att de troligtvis inte alls bryr sig, men det är jobbigt ändå.

Rid när ingen annan är där. När du känner att du faller i sär-ta en paus. Kom tillbaka till den position du vill vara och börja om. Ha en mental bild av en ryttare du vill rida som i huvidet och låtsas att du är denne. Låter jättedumt-men vivualisering är faktiskt väldigt effektivt! Sätt upp bilder lite överallt i din närhet på ekipaget som utstrålar den harmoni du vill ha, sätt dom på ställen du ser dom ofta! Typ framför ytterdörren, bredvid datorn och framför toastolen.

Våga tro på din egen förmåga!

Massa pepp!!

 

[Lager]

Sv: Att inte räcka till

Rid ut och satsa på att ha roligt och trevligt med hästen och när du är i stallet.

Alla får dippar i självförtroende och engagemang ibland, det är helt ok. Det är dessutom svårt att rida, svårt att lära känna en ny individ, och riktigt j**la skitsvårt att bli sådär perfekt samspelta... Det är en tuff hobby vi har valt!

Rid inte i manegen utan tränare om det bara känns kasst och du mår dåligt av det. Gör annat istället; löshoppa, tömkör, rid ut i skogen, det är sommar och varmt - passa på att njuta av det.

Släpp lite på kraven. Det är till och med tillåtet att åka till stallet bara för att klappa på sin vackra fina häst också.

 

[Houdinie]

Sv: Att inte räcka till

*KL*

För att visa att jag lyssnar på era råd kan jag hälsa att jag och hästen tog en lååång promenad vid handen idag. 1½ h var vi ute och knatade bland böljande fält och knastrande grusvägar.

 

[schelin_j]

Sv: Att inte räcka till

De hästägare som tvivlar på sig själva och sin kapacitet är ofta de bästa hästägarna. De som bara är tvärsäkra och småstöddiga är oftast de sämsta, och de är nog ofta rätt osäkra där inne bakom skalet de också.

Jag köpte min första häst för fem år sedan och gissa om jag tvivlade och tvekade länge då? Och så många våndor jag gått igenom sedan dess...inte minst denna sommar då hästen blivit sjuk.

Det jag försöker säga är att det är NORMALT att tvivla på sig själv och det är NORMALT att tycka att man själv rider som en kråka men också att man med tiden växer samman med sin häst både i hantering och ridning.

Och ibland känns det faktiskt skit att ha häst, ibland tycker man inte att man räcker till och ibland räcker man inte till. Det är ingen dans på rosor direkt och alla jag känner som har häst går igenom sådana här faser, i synnerhet när man nyss tagit hem en häst och den där första tiden som kan vara en månad eller ett år eller tja, det är liksom helt individuellt, kan vara jättetuff för både häst och ryttare. Men för de allra flesta så kommer en tid sedan där man känner hur man växer ihop och börjar förstå varandra och samarbetar framåt och faktiskt bli bättre med tiden.

Älska din häst, gläds över att ha den i ditt liv, ta promenader de dagar du inte vill rida, lär er något nytt tillsammans, ta dagen som den kommer och framför allt - njut av er tid tillsammans! Det kommer att bli bra med allra största sannolikhet...

 

[Ottilia]

Sv: Att inte räcka till

+1!
håller verkligen med, att ts tvivlar och lägger skulden på sig själv visar på ödmjukhet, förståelse och respekt för hästen.

Jag fick min första häst för ganska exakt 10 år sedan. Jag har jobbat med hästar, ridit in, ridit till och utbildat några under åren. Jag tvivlar fortfarande på mig själv. Varje ridpass frågar jag mig om det jag gör är rätt. Och visst - jag rider bättre de gånger jag rider för tränare även om denne bara är tyst eftersom jag då vet att det kommer hojtas till när jag gör fel - mitt tvivel gör mig till en sämre ryttare till viss del -men jag tror fortfarande att förmågan att ifrågasätta sig själv gör mig till en bättre hästmänniska i längden. Att man inte bara tycker hästen är dum utan att man alltid utgår från att man själv kan ändra sitt beteende så att resultatet blir till det bättre.

Så som alla andra redan sagt och som du börjat med - sänk kraven och ha kul!
Sen när du börjar ta upp kraven igen - gör det enkelt och med tydliga mål som fokuserar på din prestation och inte på resultat T.ex. att du ett ridpass ska fokusera på att göra 5 halter från skritt med en korrekt hjälpgivning och sits. (fokus ligger alltså på hur du ger hjälperna och inte på om hästen ställer upp perfekt i halten eller stannar på en gång) Klarar du målet? Grattis klappa dig själv på ryggen och var nöjd för dagen. Klarade du inte målet? analysera din egna prestation, vad behöver du öva på för att förbättra din prestation.

Och de dagar du funderar på om du är tillräcklig för din häst så fråga dig själv om han är frisk, får han vård om han är sjuk, får han mat, har han hästkompisar, blir han aktiverad, får han gå i hage, rids han på ett mjukt sätt? om svaren är ja- så ger du honom troligtvis ett gott hästliv.

 

[Sandra78]

Sv: Att inte räcka till

*kl*

Jag fick ta bort min själsfrände förra sommaren, hästen jag hade haft i 15 år och kände utan och innan. Hon var apsvår att rida, men jag kunde rida henne i form barbacka i bara grimma. Hon gick fram där jag sa att hon skulle gå, om det inte var så att hon visste bättre (och då hade hon faktiskt rätt också), jag visste vad hon tänkte hitta på för bus i samma sekund som hon själv kom på det.
Och så fick jag ta bort henne...

Började då rida en annan "dam", snäll och vacker med kapacitet, men helt annorlunda i så gott som allt. Jag har funderat på att lägga ner ridningen, jag har skämts när jag inte ens kunnat förmå henne att fatta rätt galopp, jag har fått kliva av och leda henne förbi "faror" fler gånger är jag kan räkna (hon är dessutom 166 cm och jag är 160 med en trasig vänsterhöft, gissa hur många gånger jag fått klättra på diverse stubbar).

Men, här om veckan så gnäggade hon åt mig när jag kom Och sen red jag barbacka ner till vattnet och vi plaskade runt en stund! Vi kan också hålla galoppen på 15-meters volter numera, fast formen är väl lite hej och hå då. Och så länge de hästätande soptunnorna står på sina vanliga platser så kommer vi förbi dem tillsammans.
Det är nu bra precis ett år sedan jag började rida henne, och även om vi aldrig kommer att komma till tankeläsar-stadiet så har vi rätt kul ihop och gillar varandra. Även om pålla tycker lite mer om mig när jag har med morötter förstås

 

[Houdinie]

Sv: Att inte räcka till

*KL*

Igår red jag lektion för min tränare och berättade hur det kändes. Hon föreslog ett annat veckoschema för oss, där vi dressyrar på egen hand dagen efter lektionen på måndagarna, så att jag kan "rida på vågen". Idag övade jag således på läxan från igår och det gick mycket bättre än sist jag red själv. Dessutom litade jag på min egen instinkt och lade fårskinnspadden under dressyrsadeln. Jag satt stadigare, sadeln låg bättre och hästen var nöjd.

Nu har dock hästen börjat testa de andra människorna i stallet vid in- och utsläpp, så det måste jag ta tag i bums!

 

[Amha]

Sv: Att inte räcka till

Det tog mig faktiskt flera år innan jag kunde fatta rätt galopp på min D-ponny jag fick som 11-åring. Nu idag, jag är 22 och ponnyn likaså, och fattar ÄNTLIGEN rätt galopp bara genom att "öppna" ena höften. Och du, min ponny testar både stallägare och medryttare. Till och med min mamma blir testad och då har hon ändå hanterat hästen nästan dagligen i flera år då jag hade henne hemma på egen gård innan.

En av inackorderingarna i tidigare stall blev pinsamt nog nedmejad av hästskrället när hon skulle ta på grimman på morgonen medan jag kan säga "backa!" och knäppa med fingrarna om hon är för på. Jag kände mig nästan beskylld för att fostra henne dåligt men jag kan ju inte ta tag i ett problem som inte drabbar mig. Det är nog något man som individ måste säga ifrån.

Du kan ju t.ex säga att hästen ska ledas i kedja eller så för att undvika problem. Eller som i mitt fall, jag sa det att ta på grimman när hon står med huvudet över boxväggen så man hade något att hålla i ifall att det hände igen.

 

[Houdinie]

Sv: Att inte räcka till

*KL*

Nu har sommaren gått och jag har varit hästägare i snart 4 månader.

De senaste månaderna har jag fått hjälp av en duktig stallkamrat som tycker att jag är kul att instruera och att min häst är rolig att rida. Hon hjälper mig att vara disciplinerad och morrar på mig när jag slarvar. Ett par gånger i veckan sitter hon upp på min häst och tar igenom lite saker och känner av om jag är på rätt väg samt föreskriver nya övningar.

Både hästen och jag utvecklas med stormsteg!

Igår traskade han glatt och förväntansfullt in i ridhuset, och vad jag än bad om så svarade han villigt "jag kan!". Min snälla stallkompis red samtidigt på sin häst (som hon tävlar MSV med) men efter ett tag avbröt hon mig med orden "Nä, nu vill jag också rida A en liten stund, för han ser himla fin ut". Jag stod med hennes häst och såg på när hon gjorde lite längningar, skänkelfikningar och skolor i trav med min häst... med ett stort leende kunde jag konstatera att min häst är det snyggaste jag sett under sadel på mycket länge! Min förra hästägares svindyra häst kan slänga sig i väggen, för när min A tar i ända från skorna så är han så snygg att jag blir helt matt.

Hela passet var han glad och arbetsvillig, trots att han bitvis fick ta i så han grymtade av ansträgningen.

När jag lämnade stallet lyfte han huvudet från sin högiva och tittade länge efter mig.

*suckar lyckligt*

 

[Houdinie]

Sv: Att inte räcka till

Och just det... vid senaste lastningen tog det ca 30 sekunder.

 

[Lillstrumpa]

Sv: Att inte räcka till

Följde den här tråden innan och blir så himla glad när jag läser din uppdatering!! Bra jobbat!

 

[sidensvans]

Sv: Att inte räcka till

Så otroligt roligt att höra! Saknar en gilla-knapp ...

 

[eyz]

Sv: Att inte räcka till

Vad härligt att höra, det är ju precis så det ska vara att ha häst!

 

[MnM]

Sv: Att inte räcka till

Så härligt att läsa ditt inlägg från idag! Det inger lite hopp i alla oss andra som känner precis likadant som du gjorde för 2 månader sedan...

Men det har ju inte "bara hänt".... Glöm inte att ta åt dig en hel del av äran för att ni gått framåt så bra!!! Resten av äran går helt klart till dina fantastiska medhjälpare.

Lycka till i fortsättningen med!