Att ha skadad häst!

F

Fladde

Hur gör ni för att orka? Jag vet att vi är rätt många som har hästar som varit extremt mycket skadade.

De flesta av er kan väl "min" historia.

Min häst är 9 år och har varit dåöig sen september:(

Jag orkar inte mer!!! Jag gör verkligen inte det!

Samtidigt så är hon mitt allt & jag gör vad som helst för henne. Vi har hittills under 8 mån kört fram och tillbaka till Djursjukhus

V A D F A N S K A M A N G Ö R A!!???

Jag bara orkar inte mer...

Vara bara tvungen att skriv av mig.
 
Sv: Att ha skadad häst!

jag vet hur det känns! min har varit dålig i ca 11 månader nu!
vissa dagar känns verkligen allt skit! man blir ledsen bara av tanken av att åka till stallet och se sin älskling ha ont,
medans vissa dagar som man är lite starkare klarar man av att ta sej dit utan större deppritioner.
Ärligt talat så vet jag inte hur man orkar ibland!
som min kompis brukar säga: det är ok om en häst blir dålig, men som sen kommer bli helt frisk sen,
då har man något att se fram emot! men du har ingenting att se fram emot, inget som kommer bli bättre!

Vissa dagar känns det hårt att höra det, medans andra dagar stärker det en!

Lider med dej! Mia
 
Sv: Att ha skadad häst!

Som jag ser det så orkar man det man måste, men det kommer en dag när orken verkligen tar slut. Och då ger man upp, på riktigt. Dvs tar bort hästen och lägger ner. När det kommer är olika för olika personer.

Men oftast så känner man att 'nej, nu orkar jag inte mer', inser att alternativet var inget man orkade med heller, och så försöker man lite till. En dag i taget. I veckor, månader eller år, beroende på vad som krävs.

Det enda jag kan rekommendera att göra för att orka ett tag till är att försöka finna något UTANFÖR hästeriet att hämta energi från. Att få ett andningshål. Om det är att börja simma/gå till badhuset, fika med vänner, åka bort på en minisemester eller läsa böcker etc är egentligen oväsentligt. Men köra något för EN SJÄLV bara för att man SJÄLV vill det en stund. Även om det kan kännas som 'nej, skulle inte hjälpa', sså gör det.

Jag försöker läsa, för komemr jag bara in i en bok så är jag 'borta från verkligheten' en stund, och det hjälper lite. Jag försöker gå ut med hundarna och bara njuta av att vara och småsaker i naturen etc.

Hitta någonstans att hämta den energi du normalt hämtar ur hästeriet. Och glöm inte att ge dig SJÄLV något med, och inte bara ge allt till hästen.

Jag har iaf lyckats ta mig igenom ..hjälp.. sex års mer eller mindre oavbrutet elände, inklusive 2½ häst till himlen på den tiden, med ovanstående metoder.

Men GISSA om jag bara vills kita i alltihop och ge upp. Men när man inser vad alternativet ge upp innebär så orkar jag ett tag till, helt enkelt för att jag måste.
 
Sv: Att ha skadad häst!

Man orkar fast jag fattar inte hur??
Jag har precis gått igenom en sjukdomstid med min häst då man inte visste om hon skulle överleva eller inte :cry:
Det började i början av Sept. förra året så denna vinter har varit lång. Erlichios + värk i hela kroppen + magen ballade ur totalt
Nu har hon (peppar, peppar) börjat bli pigg MEN jag vet att chansen är stor att det kan vända lika snabbt igen och bli sämre

Jag mådde så dåligt under denna period att jag gick ner 10 kg och har nu många spänningar i kroppen som jag behöver gå till en massör och ta hand om,, kroniskt trött, ont i huvudet SÅ nu är det min tur att vara lite dålig men är glad att pållan har blivit bättre :D

Ja du Fladde jag hoppas verkligen att allt ordnar sig för er nu, jag håller tummarna......
 
Sv: Att ha skadad häst!

Lilla Fladde , jag tycker verkligen synd om dig. Det verkar som du har blivit lite vuxnare genom den här pärsen. Hoppas att Missy blir bra nån gång men det ser ju inte så lovande ut precis. Trots det håller vi tummarna för dig o Missy.
 
Sv: Att ha skadad häst!

Erlichios här med (har gått 1 år sedan den akuta fasen).......lagom när man tror att det är över och träningen är igång börjar det om igen med febertoppar följt av muskelvärk, ledproblem osv.......tröstlöst.......ingen ordentlig forskning finns och man slits mellan hopp och förtvivlan.
 
Sv: Att ha skadad häst!

Missy är värkligen allt för mig.
Jag vet också att det är en häst med kapacitet attbli nått bra.
Men det hjälper inte hennes ben måste ändå hålla.
Jag vet att det är mitt beslut att bestäma när kampen ska sluta.
Men det blir inte lättare av att höra "Kämpa för en sån häst med den kapaciteten hittar du inte igen"
Men kampen känns meningslös..

Det känns som hon blir inte bättre.

Vi hade så mycket planerat allsvenskan nu i vår och meeting m.m

Men nu orkar jsg inte mer!
 
Sv: Att ha skadad häst!

----raderat----
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Att ha skadad häst!

Raderat------
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Att ha skadad häst!

Ja, man orkar för att man måste. Man har inget val. Mitt unga halvblodssto - drömhästen- har varit skadad i två år nu och hoppet har börjat sina. Jag kommer att be vet att döma ut henne i veckan om det är som vet tror. Hur jag ska överleva att jag måste avliva mitt allt vet jag inte. Men det måste ju gå på nåt sätt. Din häst blir säkert frisk! Den har ju ändå ridits en hel del,den är väl 11 år om jag inte minns fel, min har bara stått i hage i fyra år ( hon är fyra år) och håller ändå inte...(om man ska hårddra lite). Så det finns ju hopp!!! Och du kommer att bli starkare som människa efter detta. Men som sagt, ibland kommer man till en punkt där man känner att nu får det vara nog, nu har den här hästen lidit färdigt. Och jag VET att hästen självklart går före mina känslor, men ändå att det är så svårt och tungt. Men har man tagit på sig djurägaransvaret så...Nä fy f-n ibland orkar jag inte heller.
 
Sv: Att ha skadad häst!

Jo visst måste man ta sitt ansvar.
Min är 9år och riden vad jag förstår rätt hårt.
Varför jag börjar tveka är att hon har blivit friskförklarad 2 gånger redan men när jag börjat trava så håller det inte längre.
Sen vid förra återbesöket hade hon till och med blivit mer halt efter villa och behandling i kota, knä och rygg :crazy:
 
Sv: Att ha skadad häst!

Tycker synd om dej & håller med...
Det ÄR jättejobbigt. Har själv ett sto som jag haft sedan hon var 3 år (hon är 8 idag) En väldigt speciell dam, som jag är mycket fäst vid...
Har varit mkt småproblem med henne sedan hon var liten. Vrickningar, sträckningar, tänder som suttit i vägen för bettet osv..
Hovbensreaktion (gick med hovgips i 2 månader) mm...
Men det är en väldigt fin häst som nu tyvärr har varit skadad sedan i juli förra året. Hade precis kommit igång lite mer med tävlandet (debuterat 130). Hon blev halt vänster fram efter en hoppkurs. Och är halt vä fram än idag. Inte när hon springer i hagen, hon verkar inte lida av det utan det är när man rider. Hon sprutades tre ggr under hösten i hovled & kota vä fram på en av våra kliniker här uppe stod i boxhage &.. blev sedan friskförklarad 2 ggr, skrittades i nån vecka, men kändes ej OK, direkt jag skulle börja trava & galoppera, det är inte mkt, men hon kändes precis likadan som innan. Vi provade med diverse specialskor, inget hjälpte... Då bytte jag veterinär. Den nya konstaterade mjukdelsskada i hoven. Hon sprutades med kortison i hoven i december & skulle skrittas uppsuttet från DAG1, enligt denna veterinär skulle hästen inte ha stått i boxhage under hösten utan RÖRT PÅ SIG eftersom det var en mjukdelskada. Återbesök en månad senare & hästen är helt bra, sover sig igenom böjprovet t ex, där hon brukar vara smått tokig. Helt bra i trav & galopp 2-3 veckor, sedan börjar det kännas konstigt igen, skrittas i då i en månad typ tills vet skulle komma upp hit nästa gång. Nu är hon sprutad i hoven igen & ömmade även lite i bakknäet & hasen vä bak, gick ju inte spruta i bakknäet, så hon är sprutad i hasen... sedan har jag lagt pengarna på att ta ut "Min" equiterapeut med jämna mellanrum som behandlat bog (väldigt stel) & nu senat "lasrat" upp bakknäet som inte gick att spruta...
Frågade vet sist hur länge man ska hålla på, men han lät positiv om att hon skulle bli bra, just för att vi vet ganska precis vad för skada det är... Så nu ska hon ridas lätt, få på kilsulor fram osv, nästa ÅB om ca 2 veckor...

OJOJ, nu blev det långt igen, ville nog oxå skriva av mig eländet lite grann :cry:
Nä hade jag inte köpt en till häst i oktober förra året som *peppar,peppar* ännu är frisk & verkligen går framåt i träningen :D så vet jag inte hur jagf hade orkat, för jag är i stallet JÄMT. Sköter de mesta av utsläpp, intag & fodringar själv. Jobbar dessutom heltid, så det är sena kvällar jämt. Har dessutom ett föl att se fram emot i juni, från mitt gamla sto som jag lämnat bort till avel... *väntar med spänning*
Nämen, när allt är såhär eländigt så är nog det bästa att komma bort ifrån stallet, en liten semesterresa.. lite fler kvällar & helger med kompisar (som helst INTE vill prata häst osv)'
Just nu är jobbet h-vetes jobbigt .. plus att jag känner mig totalt motarbetad på ridklubben, på vars anläggning jag tränar mina hästar flera dar i veckan. (mycket skitsnack)
Och jag har inte en minut över för kompisar eller andra aktiviteter..

Det kanske inte var så peppande det här, men du är iaf inte ensam... *tröstkram*
 
Sv: Att ha skadad häst!

Jag ska upp om 1 vecka och hoppas på en friskförklaring då och att det är tredje gången gillt.
Men det känns inte super posetivt då allt kommit tillbaka när jag börjat trava dom andra gångerna.
Min vet är jätte duktig och har mitt fulla förtroende.
Hon vill inte lova nått men tror att det finns en chans att hon kommer hålla.

*tröstkramar tillbaka*
 
Sv: Att ha skadad häst!

hur man orkar är egentligen ett mysterium... det är ju inte bara att man tycker det är tråkigt att inte få rida och att det känns jobbigt att åka till stallet där det står en halt häst i hagen... utan man tänker på det HELA TIDEN!

Fast man vet att det ä lönlöst så hoppas man ändå in i det sista! Man har ändå de där drömmarna om att få rida på sin häst och kanske tävla eller vad man nu tycker är roligast... man tappar inte hoppet fast det ändå känns så på något vis. man lever på de där få dagarna man fick njuta av att hästen ser en smula bättre ut eller de där dagarna man hade före skadan... Det är därför man orkar! utan drömmar och hopp så orkar man inte!

Tillslut inser man att det kanske inte är värt att orka längre, eller så blir det bättre och sedan har hästen en tålig och snäll matte att tacka!
 
Sv: Att ha skadad häst!

Jag tror att min styrka att orka kommer ifrån dom dagarna då Missy går lite bättre eller ser piggare ut i ögonen.
Eler när man kommer hem från kliniken och hon faktiskt blivit lite bättre

Jag har drömmarna kvar om en framgångsrik tävlingkarriär på Missy.

Sålänge hoppet finns så finns även drömmarna!

Missy är mitt allt just nu men vissa dagar orkar jag bara inte :cry:
 
Sv: Att ha skadad häst!

min häst är inne på en månad nu när han varit jätte sjuk och dom har givit han diagnosen blodcancer (leukemi) så just nu är mitt hjärta krossat och det ska göras nya utredningar för att fastställa... :cry:

klinik chefen på skara sa att han har varit riktigt riktigt sjuk med 35 000 vita blodkroppar som högst och 27 500 som lägst..
får se vad nästa prov säger,det vi tog på skara visade att det hade gått upp igen och log på 29 700 :cry:


klarar han detta så klarar vi allt,han har gått igenom så mycket och undgått döden alltför många gånger!

vi hade precis startat med piaffen och skulle ner till danmark och avlägga väpnar provet i sommar.. det spelar ingen roll längre,vill bara att min älskling är frisk :cry:
 
Sv: Att ha skadad häst!

jag har haft en häst med en gammal travskada som en dag bara dök upp o hästen blev ståendes 1 år med behandlingar. vi va inne stup i kvarten för att behandla denna x-travare som var min kära ridhäst.
in o ut, o ut o in från klinik. Linda ben, gå promenader hela tiden.
Hästen blev otroligt nog friskförklarad på kliniken och sedan igångsatt. Men höll inte som tävlingshäst dock utan endast lite motionsridning. Men ändå, det var så himla skönt att bara kunna lufsa ut i skogen. Kämpa som tusan med den hästen.
Men jag vet hur jobbigt det är.
 
Sv: Att ha skadad häst!

Jag har läst dina trådar men aldrig skrivit.
finns så många andra som gör det bättre.
men du ska veta att du inte är ensam.
min fbl val köpte jag som 5åring i dec 03
nu är han 7.
och hur många månader har vi kunnat rida,tränat?
han har usel hovkvalite ( finns INGET att slå i) fått gått barfota endel = går ej att rida.
jättesvår att hålla hullet...

sen blev han halt.. en spricka i hovbenet. :cry:
trodde det var slutet men- det håller på o läker enl röntgen.
men vem vet när (om) det blir helt bra o om han håller?
den hästen passar inte för promenadridning..
så himla tråkigt!!
som tur är har jag andra hästar som får mej att orka
o tro att han blir bra..
han hatar verkligen o stå. liten sjukhage inget för den vildingen.
han vill springa.

hoppas missy blir bra snart så ni får komma ut o på tävlingsbanorna.
fortsätt kämpa!

massa kramar
 

Liknande trådar

Hästvård Hej allihopa! Jag har hamnat i en tråkig situation, och behöver lite tips på hur jag kan tänka för att inte bli för deppig. Nu till...
Svar
13
· Visningar
1 166
Senast: Kilauea
·
Hästvård Min häst är född 2005 och är alltså 19 år. Jag har haft henne i 9 år. Hon kommer från Irland med okänd historia och har haft en del...
Svar
1
· Visningar
999
Senast: Sirap
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 872
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
15
· Visningar
1 366
Senast: Bison
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp