Att galoppera..

Anna-KarinO

Trådstartare
En så himla enkel sak men som jag fått lite tankevurpa på. När ni galopperar, var håller ni skänklarna? Jag har alltid gjort galoppfattningen och sedan suttit med skänklarna i ”neutralt läge”. Men när vi nu skulle påbörja galoppombyten ville min tränare att jag skulle ha ett tre stegs tänk vid bytet; yttre skänkel bak, skänkel i neutral, ny yttre skänkel bak. Det innebär ju att jag måste rida med ena skänkeln aningens bakom redan innan fattningen, eller?
Ska självklart prata med min tränare om detta nästa gång men till dess tänkte jag se hur ni gör?
 
En så himla enkel sak men som jag fått lite tankevurpa på. När ni galopperar, var håller ni skänklarna? Jag har alltid gjort galoppfattningen och sedan suttit med skänklarna i ”neutralt läge”. Men när vi nu skulle påbörja galoppombyten ville min tränare att jag skulle ha ett tre stegs tänk vid bytet; yttre skänkel bak, skänkel i neutral, ny yttre skänkel bak. Det innebär ju att jag måste rida med ena skänkeln aningens bakom redan innan fattningen, eller?
Ska självklart prata med min tränare om detta nästa gång men till dess tänkte jag se hur ni gör?

Att positionera skänkeln innan man ger hjälpen och lägger an den tycker jag tillhör förberedelsen. Man vill att hästen ska ställa rätt fråga vid alla rörelser, övningar etc.. Och för att det ska veta vilken fråga den ska ställa måste man förbereda den. Sen när hästen ställer rätt fråga ger man hjälpen. Men den ska just fråga och vänta på instruktion.

Alltså sitter jag för galopp och när jag känner att hästen fattat vad jag vill att den ska fråga nämligen "Ska jag galoppera?" så ger jag hjälpen och säger "Var så god!".
Byten är likadant. Men än mer viktigt att man får frågan från hästen just när man kommer till byten i serier. Frågar inte hästen rätt där blir det för mycket forcering och kraftridning om det ens går.
 
Att positionera skänkeln innan man ger hjälpen och lägger an den tycker jag tillhör förberedelsen. Man vill att hästen ska ställa rätt fråga vid alla rörelser, övningar etc.. Och för att det ska veta vilken fråga den ska ställa måste man förbereda den. Sen när hästen ställer rätt fråga ger man hjälpen. Men den ska just fråga och vänta på instruktion.

Alltså sitter jag för galopp och när jag känner att hästen fattat vad jag vill att den ska fråga nämligen "Ska jag galoppera?" så ger jag hjälpen och säger "Var så god!".
Byten är likadant. Men än mer viktigt att man får frågan från hästen just när man kommer till byten i serier. Frågar inte hästen rätt där blir det för mycket forcering och kraftridning om det ens går.

Tack för svar!
Så du för bak ytterskänkeln igen (eller fram med innerhöften) mitt i galoppen för att göra hästen uppmärksam om att nu vill jag något nytt? Där emellan i vanlig galopp har du skänkeln i neutralt läge då eller lätt bakom?
 
När jag börjar byta så byter jag alltid från förvänd till rätt. När jag rider förvänd har jag alltid ytter skänkel lite tillbakadragen för att "hålla reda på tentaklerna". Så byteshjälpen blir, lite automatiskt, släpp gamla ytter till neutralläge, byter för ny ytterskänkel. Det blir enkelt för hästen att hålla reda på, den känner igen hjälpen om den är lika varje gång.
När jag sedan har en starkare och mer utbildad häst som inte kräver att min ytterskänkel håller reda på den förvända, så byter jag rakt av för ytter skänkel.
 
En så himla enkel sak men som jag fått lite tankevurpa på. När ni galopperar, var håller ni skänklarna? Jag har alltid gjort galoppfattningen och sedan suttit med skänklarna i ”neutralt läge”. Men när vi nu skulle påbörja galoppombyten ville min tränare att jag skulle ha ett tre stegs tänk vid bytet; yttre skänkel bak, skänkel i neutral, ny yttre skänkel bak. Det innebär ju att jag måste rida med ena skänkeln aningens bakom redan innan fattningen, eller?
Ska självklart prata med min tränare om detta nästa gång men till dess tänkte jag se hur ni gör?
KL ang din fråga "var håller ni skänklarna?"
För att vara med hästen i galoppen även efter fattningen tror jag att inner höft bör vara fram och därmed hela innerskänkeln.

Vilka hjälper ger du för att avbryta galoppen då du galopperar med båda skänklarna i "neutralt"läge?
 
KL ang din fråga "var håller ni skänklarna?"
För att vara med hästen i galoppen även efter fattningen tror jag att inner höft bör vara fram och därmed hela innerskänkeln.

Vilka hjälper ger du för att avbryta galoppen då du galopperar med båda skänklarna i "neutralt"läge?

För mig skulle det vara som att kopplingen nertryckt hela tiden när jag kör bil. Sitt i båten - liksom. Sitt neutralt och rakt (så gott det går) när du inte vill nåt, sparkstöttingseffekten, alltså du ger galoppskänkel - sen ska hästen galoppera tills ny order gives.
 
En så himla enkel sak men som jag fått lite tankevurpa på. När ni galopperar, var håller ni skänklarna? Jag har alltid gjort galoppfattningen och sedan suttit med skänklarna i ”neutralt läge”. Men när vi nu skulle påbörja galoppombyten ville min tränare att jag skulle ha ett tre stegs tänk vid bytet; yttre skänkel bak, skänkel i neutral, ny yttre skänkel bak. Det innebär ju att jag måste rida med ena skänkeln aningens bakom redan innan fattningen, eller?
Ska självklart prata med min tränare om detta nästa gång men till dess tänkte jag se hur ni gör?
Jag svarar bara för att min lösning gav nya problem. Jag red en gång en bra westernhäst och den berättade för mig precis hur mycket jag överred - efter det la jag mig till på alla hästar att galoppfattningen blev halvhalt plus att jag sänkte yttre hälen när hästen lyfter ytterbak(då följer mina höfter med yttepytte) när yttrebak trätt in i galoppen slappnade jag av och var neutral och bjöd varsågo'. I bytet rättade jag upp mig (halvhalt) och sänkte nya ytterhälen och nytt varsågo'. Problemet är att detta är tillräckligt för att jag ska riskera att hästen även flyttar baken och fattar/byter på två spår (vaggar i bytet)... Om jag istället tänkte att jag släpper fram inner höft slipper jag det problemet, men ökar risken att istället börja galoppen i fel moment (innerfram istället för ytterbak - dvs hästen faller mer in i galoppen än att den träder in i den och byten i serie är då svårt att åstadkomma eftersom ekipaget måste hitta både balans och takt igen - å andra sidan har jag sällan ridit serier och brukade bli skjuten ur sadeln när jag provat ettor). Ytterligare ett problem jag fick var att om jag misstimade "varsågo'" så byte hästarna gärna tillbaka igen. Då trampade de om - upplevde att de inte släpptes fram i nya galoppen - trampade om igen.

Avsluta galoppen gjorde jag genom att tänka rakt bäcken (på mig), räta upp mig (halvhalt) och börja tänka tvåtakt (trav) eller fyrtakt (skritt) varsågo'. Fast jag var aldrig någon bra ryttare.
 
När jag börjar byta så byter jag alltid från förvänd till rätt. När jag rider förvänd har jag alltid ytter skänkel lite tillbakadragen för att "hålla reda på tentaklerna". Så byteshjälpen blir, lite automatiskt, släpp gamla ytter till neutralläge, byter för ny ytterskänkel. Det blir enkelt för hästen att hålla reda på, den känner igen hjälpen om den är lika varje gång.
När jag sedan har en starkare och mer utbildad häst som inte kräver att min ytterskänkel håller reda på den förvända, så byter jag rakt av för ytter skänkel.
Du upplever inte att hästen flyttar in baken lite när du har kvar skänkeln i det läget? Eller gör min det för att jag har för lite stöd på yttern?
 
Jag rider i galopp med sittben och skänkel i "galopp-läge", hela tiden. Skulle jag flytta så skulle nog de hästarna jag rider bryta av misstänker jag. Den är kvar i samma läge som en bekräftelse på att hästen gör rätt, men det betyder inte att jag inverkar med den. Sen att jag fattar med innerskänkeln, men byter galopp med ytter betyder för mig bara att ena skänkeln är mer aktiv, därmed flyttar jag inte hästen bara för att benet och sittbenet befinner sig i det läget...
 
Du upplever inte att hästen flyttar in baken lite när du har kvar skänkeln i det läget? Eller gör min det för att jag har för lite stöd på yttern?
Naej, snarare tvärtom. Tex jag fattar vänster galopp, vänder halvt igenom i bågen tillbaks till spåret åker den yttre skänkel tillbaks en smula så röven inte smyger åt höger, eller att hästen byter. Hittade en bild med min typiska ytterskänkel tillbaka.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=1180615523538&l=c196653030
 
För mig skulle det vara som att kopplingen nertryckt hela tiden när jag kör bil. Sitt i båten - liksom. Sitt neutralt och rakt (så gott det går) när du inte vill nåt, sparkstöttingseffekten, alltså du ger galoppskänkel - sen ska hästen galoppera tills ny order gives.
För att vara med hästen i galopprörelsen och inte emot den tror jag att inner höft bör vara framme. Om jag drar tillbaka höften känns det som om jag sitter emot hästens rörelse. Det är egentligen inte fråga om någon galoppskänkel.

Vilka hjälper ger du för att avbryta galoppen då du galopperar med båda skänklarna i "neutralt"läge?
 
Tack för svar!
Så du för bak ytterskänkeln igen (eller fram med innerhöften) mitt i galoppen för att göra hästen uppmärksam om att nu vill jag något nytt? Där emellan i vanlig galopp har du skänkeln i neutralt läge då eller lätt bakom?

Jag sitter kvar för galopp efter hjälpen också. Ska jag byta är förberedelsen att jag sitter om. Då så hästen börja fråga om den ska byta. Och jag läger an och den byter. Det ska då alltså inte vara frågan om att sitta om 40 meter innan bytet på en häst som fattar vad byten är.

Den ska inte byta innan jag sas ger hjälpen. Men det är min skyldighet som ryttare att inte göra det upplagt för missförstånd eller försvåra genom att sitta emot rörelsen tex.
Om man ser till hur galoppen som gångart formar hästen i kroppen så förstår man hur man bör sitta för att underlätta den rörelsen för hästen.
Galoppen är ju i sig en böjd gångart. Hästen ska inte röra kroppshalvorna likadant, alltså höger/vänster. Iom det sitter jag för det, att det finns en in- och en ut-sida.
Då måste inner höft vara lite fram och min ytterskänkel något längre bak än inner.

På unga hästar som än inte lärt sig förvänd galopp tex(vilket jag vill ska sitta innan bytena) vill man ju hjälpa dem så bra som möjligt att förstå vilken galopp de ska gå i. Om de alltid galopperat a la vänster galopp i vänster varv etc kan det sitta mentalt i dem så pass att de vill slå om, utöver att det är svårare att balansera sig etc på böjda spår. Om man då noga sitter för rätt galopp hela tiden, dvs förvänd då man vill det blir det tydligare för dem.
Där tycker jag bytesjobbet påbörjas.

Om man dessutom kan rida övergångar sluta till sluta, dvs höger sluta till vänster sluta och hästen korrekt svarar i först skritt, sen trav så kommer bytena i galoppen inte bli så dramatiska eller behöva nötas in via enkla byten vid en punkt, bom etc.
Då byter den på hjälpen om man gör sluta/sluta övergången i galopp, om man gör rätt. ;)
 
Tack alla för bra svar! Speciellt påminnelsen om att galopp är en böjd gångart gjorde det mer logiskt för mig. Ska genast börja träna övergångar sluta till sluta, lät som en bra och rolig övning.
 
Jag sitter kvar för galopp efter hjälpen också. Ska jag byta är förberedelsen att jag sitter om. Då så hästen börja fråga om den ska byta. Och jag läger an och den byter. Det ska då alltså inte vara frågan om att sitta om 40 meter innan bytet på en häst som fattar vad byten är.

Den ska inte byta innan jag sas ger hjälpen. Men det är min skyldighet som ryttare att inte göra det upplagt för missförstånd eller försvåra genom att sitta emot rörelsen tex.
Om man ser till hur galoppen som gångart formar hästen i kroppen så förstår man hur man bör sitta för att underlätta den rörelsen för hästen.
Galoppen är ju i sig en böjd gångart. Hästen ska inte röra kroppshalvorna likadant, alltså höger/vänster. Iom det sitter jag för det, att det finns en in- och en ut-sida.
Då måste inner höft vara lite fram och min ytterskänkel något längre bak än inner.

På unga hästar som än inte lärt sig förvänd galopp tex(vilket jag vill ska sitta innan bytena) vill man ju hjälpa dem så bra som möjligt att förstå vilken galopp de ska gå i. Om de alltid galopperat a la vänster galopp i vänster varv etc kan det sitta mentalt i dem så pass att de vill slå om, utöver att det är svårare att balansera sig etc på böjda spår. Om man då noga sitter för rätt galopp hela tiden, dvs förvänd då man vill det blir det tydligare för dem.
Där tycker jag bytesjobbet påbörjas.

Om man dessutom kan rida övergångar sluta till sluta, dvs höger sluta till vänster sluta och hästen korrekt svarar i först skritt, sen trav så kommer bytena i galoppen inte bli så dramatiska eller behöva nötas in via enkla byten vid en punkt, bom etc.
Då byter den på hjälpen om man gör sluta/sluta övergången i galopp, om man gör rätt. ;)
Gillar starkt detta inlägg!!!
 
Vilka hjälper ger du för att avbryta galoppen då du galopperar med båda skänklarna i "neutralt"läge?

Avbrott: Båda skänklar in för att aktivera baken och sitt emot, lätta av. Får jag in tajmingen på detta blir det snygga övergångar.
Vrider, grejar och för höfter hit eller dit gör jag enbart vid kommando när jag vill nåt nytt. I övrigt vill jag att hästen tuffar på tills ny order gives. Lite olikt tuaphua, jag vill inte att hästen ska fråga nåt, jag har aldrig tänkt så. Galopper, galoppera igen fast åt andra hållet.

För övrigt är ju övningen sluta till sluta en sk sax, det är inte särskilt svårt att göra, DET ÄR SKITSVÅRT och jag skulle vilja påstå att det är få som behärskar den övningen.
 
För övrigt är ju övningen sluta till sluta en sk sax, det är inte särskilt svårt att göra, DET ÄR SKITSVÅRT och jag skulle vilja påstå att det är få som behärskar den övningen.

Jag skrev och menade just bara sluta och inte diagonal sluta. :)
Alltså rider man på samma raka linje utan riktningsbyte. Och bara sas växlar insida på slutan rakt fram.
Kan man kontrollera bogarnas balans i det brukar bytena funka när man testar det. Hästen fattar redan grejen då.
 
Jag skrev och menade just bara sluta och inte diagonal sluta. :)
Alltså rider man på samma raka linje utan riktningsbyte. Och bara sas växlar insida på slutan rakt fram.
Kan man kontrollera bogarnas balans i det brukar bytena funka när man testar det. Hästen fattar redan grejen då.

Galoppsluta är i allfall SKITSVÅRT! Jag tävlar själv MSV och får verkligen "spotta i nävarna" när det är dags för galoppsluta. Sen tycker jag längs väggen är svårare än digaonal, men det är nog en personlig grej.
 
Galoppsluta är i allfall SKITSVÅRT! Jag tävlar själv MSV och får verkligen "spotta i nävarna" när det är dags för galoppsluta. Sen tycker jag längs väggen är svårare än digaonal, men det är nog en personlig grej.

Jättelångt och nördigt svar som kan vara overkill för många:
Ja, det kan vara personligt. Men jag tror också det har med signalsystem att göra.
Med det hjälpgivningssystem jag rider med är det inte så svårt. Missförstå mig rätt.. Ridning är svårt! Men just skolorna är inte svårare än andra saker och inte i olika gångarter.
Allt blir ju svårare ju snabbare det går liksom. Man ska hinna så mycket mer. Men det är inte så att galoppsluta är omöjligt/jättesvårt för de som rider msv enligt det här systemet.

Nu har jag ju haft turen/oturen att varit tvungen att under ganska många år försöka rida dressyr på raser som inte avlats för det, tex Islandshäst.
Där blir det liksom inga byten om du inte kan ha koll på hästens balans och kan påverka hela dennes kropp och då kan rida skolorna i alla gångarter och övergångar mellan dem etc.
Det finns inte en chans i världen att på en Islänning med kass exteriör hinna få till byte i de korta små stegen med sån förmåga att separera benen/takten och låsa ryggen och klara balansen iaf.

Dagens halvblod tål ju att man kan rida lite off och ändå greja rörelser, hålla takt etc. Det är både en fördel och en nackdel med dagens begåvade hästar.

Vad är det du upplever är svårt i sluta i galopp?

Jag upplever ju ett problem med det signalsystem de flesta i Sverige rider enligt när man kommer just till skolningen av hästen, efter inridningsfasen där man bara ska klara av att styra runt i alla gångarter, svänga och stanna.
Om man rider med att hästen ska sas följa tygeln, dvs om jag tar i vänster tygel ska den svänga dit om inte jag antingen använder innerskänkel eller yttertygel för att motverka det har man liksom redan en massa hjälper aktiva.
Och sen ska man ha in bakdelen med ytterskänkeln. Och den hjälpen med en skänkel betyder också sidvärts ibland..
Vad händer i sidvärts? Vad händer i en skola? Vad är skillnaden?
Att verkligen ta redo på fotförflyttning och fundera kring hur man påverkar balansen i manken/i sidled på hästen tycker jag är väldigt viktigt!

Många hästar galopperar ju sas med framdelen. De lättar av alldeles för mkt på ytter bak som också gör en liten skruvrörelse.
Då är de alltså för mycket på inner fram.
Alltså den totala motsatsen mot vad de ska vara i i slutan.
Om man då ska böja i slutan och måste göra det med innertygeln och rider enligt "följ tygeln" upplever jag att man gärna får en reflex i hästen att bli mer på inner fram. Det kan man försöka lösa med innerskänkel mot yttertygel.
Sen adderar ytterskänkel för att få slutan.. Vad händer med balansen då?
Ganska ofta blir den ännu mer in.

För mig är det jätteviktigt att kunna påverka hästens balans i sidled och styra bogarna exakt samtidigt. Därför rider jag med tygeltag som betyder att hästen ska flytta sig från tygeln. Och iom det kan man höja upp tex inner bog om den är för mkt på inner fram. Man kan också hålla bogarna exakt på linjen när man rider sluta/sluta övergångar på rak linje.
Och man kan i galoppiruetterna se till att balansen inte faller inåt. Det blir inte lika ouppnåeligt med piruetter då.
Det signalsystemet var det som allmänt användes av alla förr. Det tar visserligen mer tid att lära in för ryttaren iom att det innehåller fler hjälper.
Men det användes av alla tills man slutade utbilda hästar med mål att de om man utbildade dem i dressyr skulle gå minst GP. När skjutvapnen kom behövde man enklare signaler som gick fort att lära ekipagen. Och de behövde inte göra skolor eller samla sig. Då började man rida som man idag gör i Sverige.
Det tycker jag är något som är intressant.
Kollar man svårklassekipage finns det en hel del som tex i slutorna, piruetter etc rider så och balanserar upp inner bog sas med "trängande inner"/indirekt inner och aldrig använder "opening rein"/ledande tygeltag annat än för att flytta ut bakdelen. Alla gör det inte däremot!

Man börjar redan på volten att rikta bogarna. Och framöver med skolorna på böjt och rakt spår. Innan det går är det inte tal om några byten för oss.
 
Därför rider jag med tygeltag som betyder att hästen ska flytta sig från tygeln. Och iom det kan man höja upp tex inner bog om den är för mkt på inner fram. Man kan också hålla bogarna exakt på linjen när man rider sluta/sluta övergångar på rak linje.

Nu har jag läst din text tre gånger, du har ingen film där man ser "hur hästen flyttar sig från tygeln" för jag fattar nog inte.

Mitt eget problem med galoppslutan tycker jag börjar redan i hörnet, jag måste få till ett riktigt bra hörn för att få en chans att få till böjningen i slutan. Sen att behåll linjen utan att hästen börjar luta sig mot väggen, eller att den blir förböjd. Plus att det ska ske i galopp, mycket att hålla reda på för en Briaravkomma och hans ryttare.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Innan jag åkte till veckans ridlektion på ridskolan så tänkte jag att jag förstod att jag inte kunde hoppas på att få rida på Ägrim...
Svar
0
· Visningar
390
Senast: cassiopeja
·
Ridning Efter 25 års riduppehåll så gav jag mig tillbaka upp på hästryggen och av en ren slump så blev det en ridtravare som jag återupptog min...
Svar
12
· Visningar
1 974
Senast: kryddelydd
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Mycket ridning den här veckan – räknar jag från lördag till lördag så kommer det bli totalt 5 ggr. Vilket kanske inte var helt passande...
Svar
0
· Visningar
393
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Så var fyra dagars ridkurs avklarad. Och det var väl den mest självförtroendesänkande ridaktivitet jag har gjort på länge. Till och med...
Svar
0
· Visningar
1 162
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp