Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

[avslutat medlemskap]

Jag ska bekänna en sak, jag är jättebra på att påbörja projekt, så bra att jag har ett dussin igång samtidigt (känns det som) men slutföra,,,,,,,

Det känns ibland som att jag kommit till vägs ände och det är dags att lägga sig ner och dö istället för att ta tag i berget med oavslutade eller påbörjade projekt. Nu har jag dock tagit mitt förnuft till fånga och har sen i våras börjat beta av det ena oavslutade projektet efter det andra utan att påbörja nåt nytt.

Att bara ha grejer stående som är oanvändbara, tja, då kan man ju lika gärna slänga möget eller??????

Sedan i våras har jag renoverat en cykel (sjöfynd som ingen ville kännas vid), renoverat en båtmotor som ska ut på annons, kört ett antal lass skit till tippen så magasinsvinden är tömd på brôte, tagit tag i alla småprojekt och slutfört dom och nu håller jag på med det sista på vattenskotern (ny pumphusliner och renovering av högtrycksturbinen) och det känns så SKÖNT att högen av oavslutat bara minskar.

Vilka är era värsta surdegar som pockar på uppmärksamhet, för jag kan väl inte vara ensam om fenomenet?

 

[tanten]

Sv: Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

nej, du är inte ensam. jag känner många som du.

Renovering som inte fullt ut avslutas (det har tydligen funnits en byggfirma som hette Sista Listen - himla fyndigt) En massa saker som nästan, nästan är klara.

Var på en gård för någon vecka sedan där man fällt träd. En stor klabbe stod med sina mindre kompisar mitt på infarten, med kilar islagna och väntade på att spräckas. Men träet var grått. Veden hade nog legat - ostaplad - sedan förra året.

Själva surdegarna i mitt fall består mest av papper och pappersarbete.

Du har nog haft en självfrände i min far? Hans motto var: det den ena har över den andra behöver. Skrotförrådet var oändligt.....

 

[Korven]

Sv: Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

Jag har bara två
surdegar kvar, en massa betalade räkningar sen 10 år tillbaka som ska kastas/förstöras på nåt sätt. Garderober med kläder sen förra århundradet.

 

[Enya]

Sv: Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

Det där är en av mina mindre kuliga egenskaper. Pappa var precis likadan så det är hans fel att jag är sån! Min mamma skakar på huvudet åt mig och mumlar något om att jag inte har några av hennes gener tydligen.

Jag påbörjade projektet att måla taket i vardagsrummet för 8 år sedan och det är fortfarande inte klart. Väggen målades klar för 2 år sedan. Det saknas en list på ena sonens rum och på dotterns rum skulle jag ha satt fast handtaget på dörren med fler skruvar, det är löst och har så varit i flera år. Jag HAR dessutom skruvarna och gissar det det nog inte är svårt att skruva i dem även för en med tummen mitt i handen, som jag har.

Min bror tröttnade för några månader sedan på att han fick handtaget på ena ytterdörren i handen, det fanns inte en enda skruv i det, men vad 17, det har varit så i 7 år och jag kunde stänga utan att få handtaget i handen, man vinklar det bara lite uppåt! Han lagade det. Han tröttade också på mitt ena köksskåp som saknade en skruv i ena gångjärnet så han skruvade i den på 2 minuter. Det har varit så jättelänge och jag reagerar fortfarande på att jag inte får dörren i handen när jag öppnar den, det är ovant!

Min bror tröttnade på mitt höga gräs för några dagar sedan och började klippa det. Min ena son tjänade en slant på att klippa lite till så nu är bara lite kvar, som min andra son ska klippa för att tjäna lite pengar. Tja, jag hatar gräsklippning liksom och jag brukar klippa det mesta och säger sedan "det gör jag sedan" och sedan kommer aldrig....

Jag har inte tålamod för att slutföra saker, därför måste jag ha en morot framför mig hela tiden (som Enya, du vet) för när det blir tråkigt och jobbigt så blir det inte färdiggjort.

Jag lagade ena sonens cykel häromdagen, skulle skruva fast kedjeskyddet efter att ha plockat av det och bankat ut det lite, men fick inte i ena skruven så jag tog ett buntband och spände fast mellan hålet i skyddet och i cykellåset som inte används... jag hade inte tålamod mer än nån minut att tjafsa med möget så det fick bli så...min bror stod och gapade när han såg det och kallade det sedan för "jävla kärringlösning". Vadå?! Jag är ju kärring?! Och tänkte att duger det inte så gör du det rätt- vilket han gjorde

Jag har en C-uppsats i Kriminologi att göra klart, hälften kvar bara. Borde ta tag i den så jag kan få ut kandidatexamen, tror jag det heter. Det kan ju vara både kul och meriterande att ha, kan jag tycka.

Detta är en otroligt osmickrande egenskap hos mig och det är ganska pinsamt egentligen

 

[Sonic76]

Sv: Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

Måste bygga klart kaninburen så kaninerna kan flytta ut nästa år.
Ska gräva upp små stubbar på baksidan så folk slipper snubbla, har börjat på en..
Måste göra färdigt sänggaveln så sängen blir klar och så ska köksskåpen ommöbleras för när jag flyttade in 2010 var jag mitt uppe i mina långa pass på nattjobbet så allt bara typ ställdes in och jag är vansinnigt missnöjd med placeringen av allt

 

[Lillgrådis]

Sv: Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

Var ska jag börja.... nej jag har faktiskt ryckt upp mig en del och skött mycket röjning i sommar, så helt dåligt samvete har jag inte. Har tagit över mitt föräldrahem med boningshus, stall, loge och ytterligare två längor, allt i dåligt skick och proppfullt med gammalt mög.

Och då är jag ändå intresserad av att spara saker som verkligen är roligt att behålla, men det är ändå oändliga mängder av sånt som bara kan beskrivas som mög. Nergrävt skrot, glas från trasiga fönsterrutor, uttjänta glödlampor, elverktyg som känns som självmordsredskap när man tittar på sladdar och kopplingar, bildäck med och utan fälg, gamla kattmatsburkar etc etc etc.

Sedan mina föräldrar flyttade härifrån och jag tog över stället i ej flyttstädat skick, har min mor gått bort och min far flyttat till äldreboende. Sista flytten från hans lägenhet förra julen genererade ett trettiotal svarta sopsäckar med allt mellan himmel och jord sedan allt större delats upp/sålts/skänkts. De fick tas hit - givetvis - och baxas in i ett utrymme som jag i princip hade lyckats städa ur men som nu fylldes igen.... Och eftersom jag inte haft tid förut, har de blivit stående där till denna sommarsemester då jag nogsamt gått igenom innehållet. Där fanns ju en del saker som jag vill bevara, bland annat gamla kort på gården och gamla handlingar som hör hit som ju är jätteroligt att ha, men väldigt mycket har forslats till återvinningsstationen.

När jag ändå kavlat upp ärmarna så långt, gjorde jag en röjning också bland papper på vinden härhemma. Totalt har jag gått igenom och tömt cirka 85 pärmar på papper inkluderande i princip vartenda kvitto på inköp till lantbruket sedan tidigt -50tal. Nu återstår fyra säckar, så nu ska jag gå i mål med det projektet!

Ute och inne finns det däremot ett antal saker kvar som är nära målgång men ändå inte nått ända fram - ett plåttak där det återstår 1/5 att måla, skulle nog gå på en dag och färgen bara står här och väntar. Men så är det för varmt eller för kallt eller kommer att bli regn och så, ja... En mur till hinderparken där överdelarna ska skruvas på och hela tingesten ska målas. En innerdörr till toaletten där all vit färg skrapats bort utom sista 15 cm nederst. En ytterdörr som ska förses med ett fungerande lås. Och efter den fina köksrenoveringen för två somrar sedan - en elsladd som ännu inte försetts med kontakt och kopplats färdigt. Och nu är det något pinsamt att ringa hantverkaren om det, men jag får väl ta mod till mig så den saken blir grejad åtminstone.

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Att få tummen ur. (Spinoff på Blomskans tråd om motivation.)

Åh, det är bra jobbat. Pust. Jag har själv tänkt tanken , att när mor och far inte längre finns, blir det bra drygt att ta itu med deras hus. Men så går de och skiljer sig, börjar själv plocka och förbereda sig för sina nya liv "på ålderns höst". De har plockat under våren, och flyttat isär. Mycket återstår, men det blir mindre i varje fall. Min gode far har plockat igenom sina papper från när han var sådär en tjugo, och allt är lätthanterligt i kanske max fyra permar, i väntan på att han inte finns längre, som han säger, så att jag ska ha det mer överskådligt.

Och jag, jag är som McGyver (och mfl?), men när jag sätter igång kan det gå undan, och jag avskyr att inte få klart. Detta att riskera att det inte blir klart, kan ju göra att jag inte sätter igång, för jag vet ju att det blir in i absurdum jobbigt, om man inte kan pausa lite nu och då och ta upp arbetet igen. Jag vill liksom göra klart medan jag har ångan uppe. Pausar jag ett tag, så kan lusten ha pyst ut, och så ligger projektet där och tar energi i en evighet.

Lustigt att denna tråden kom precis som jag har tagit fram mina "att göra-listor" för en uppdatering. Sambon och jag synkade schemor för att planera resten av sommarens göromål.
Jag är glad att stallet är klart, och "bara" arbetet hemma återstår. (Hur kommer det sig att stallet är så myckt roligare att fixa med, både planering och genomförande)?
Här hemma ska nu under resten av sommaren:
-vedskjulet målas
-en granhäck klippas ner lite
-ett förråd städas ur
-källaren städas upp och sorteras bättre
-ved ska in i vedskjulet
-en dörr eller två ska målas och komma på plats
-plattor ska anläggas efter att underarbetet är klart
-ett vattenavlopp ute vid källartrappen ska muras om med de nya rören som finns på plats.
Och under höst och vinter finns en fin liten lista också. För att inte tala om nästa år då troligtvis större renoveringar tar vid, med husmålning, och byte av vindskivor mm.
Det finns allt en del att göra. Dygnet kunde gott ha några timmar till, i alla fall kunde sommaren vara dubbelt så lång. Så man hann lite...