Att bli äldre

Jag gillar inte att bli äldre. Kroppen är liksom inte med mig som förr. Jag blir stel och får ont bara jag råkar göra något. Igår lassade jag jord i en pallkrage och idag har jag ont i framförallt höfterna men även ländryggen. Så var det inte förr.

Och i övrigt så verkar det som om det finns risk för att det går alltmer utför kroppsligt. Jag har ränt på vc senaste månaden för 2 åkommor. Såret jag fick för 3 månader sedan hade läkt vid senaste besöket, men huden är fortfarande så tunn att jag ännu behöver omslag.

Och huvudet lär ju aldrig bli bra heller. I natt vaknade jag redan klockan ett och kunde inte somna om. Så jag tog 2 alimemazin och idag har jag varit helt bombad. Det känns som en helt bortkastad dag.

Jag skulle i alla fall vilja hålla mig fysiskt i trim, men vet inte hur det ska gå till. Gym?

 

[Gnist]

Att det finns en RISK att hemorrojden blöder vid rörelse, hindrar mig.

Den risken finns ju inte bara när du promenerar eller gör något annat fysiskt.

Vad är det värsta som kan hända?
Kanske kan det komma lite blod, men det är ju inget du ser eller ens behöver se. Ett lite längre trosskydd fångar upp evt läckage och när det tas bort kan du enkelt blunda, rulla ihop det med insidan inåt och evt dra nått varv toapapper runt "just in case".

 

[Trist]

Men va? Det är ju så här det är. Vad ska jag göra åt saken menar du? Inget ändras av om jag håller käften om hur det är. De problem jag har finns fortfarande där, men ingen vet då om dem. Eller jag ska kanske hålla käften av hänsyn till dig?

Vet för övrigt inte vem du är.

Bla vikt, socker och hjärna och omöjligt är ord som befäster tråkiga vanor .surt va?
Du är så påläst, det är säkert ingen nyhet för dig.

 

[Grazing]

Att det finns en RISK att hemorrojden blöder vid rörelse, hindrar mig.

Jag kan inte gå ner i vikt för jag klarar inte av att ändra på vad jag äter. Hjärnan kräver socker när man är trött, och jag är trött jämnt. Det är nära nog omöjligt att ändra på hur kroppen/hjärnan fungerar eller stå emot det.

Vill man inte så ändras inte någonting, det är sant, då är det omöjligt. Det krävs en vilja att förändra livet för det förändras inte av sej självt.

 

[Nox]

Kan du få hjälp av fysioterapeut på vårdcentral? Ofta behöver man inte remiss dit. Jag har en anhörig som går i gruppträning där för fysioterapeut varje vecka i deras gymlokal, och inom högkostnadsskyddet. Kanske inte alla vårdcentraler har men värt att höra sig för. Man kan ju fritt och aktivt lista sig på vilken vårdcentral man vill, även om jag förstår att du vill ha det nära så kanske det finns mer än en som är tillräckligt nära?
Dom kan också hjälpa till med FaR (fysisk aktivitet på recept) vilket inte tar bort kostnaden men kan ge rabatt, som nämnts tidigare i tråden, de kan också hjälpa till med övningar du kan göra hemma, och även guida dig till någon träningsform som kan passa dig. Det kan också finnas fysioterapeut inom habiliteringen, hör dig för.

 

[Gunnar]

Jag har raderat några inlägg.

 

[Grazing]

Just det här med att åldras, vill man "sluta" åldras så att säga och känna sig pigg och fräsch så är maten numer 1 att ändra på. Bort med tillsatt socker osv, ät med måtta. Socker skapar inflammationer i kroppen och ger en bara tillfälliga kickar som man kan leva på en kort stund för att sedan bli trött igen.

Hade varit fantastiskt om det gick att fortsätta i sina gamla ältande vanor och att allting bara förändrades för att man helt enkelt vill. Eller om det var så enkelt att man kan fortsätta äta mat som ens kropp inte hanterar väl och bara lägga till lite träning här och där och ändå komma i form och känna sig frisk och fräsch.

Man får som vanligt börja på rätt ställe, äter man sunt och sådant som är bra för ens kropp så kommer man känna sig piggare och då är det också lättare att komma iväg och träna. Självklart så fungerar inte alla likadant och vissa kanske får motivation att ändra matvanorna när dom har börjat träna, min erfarenhet av vad jag sett har dock varit att viljan och orken till att börja röra på sig mer har kommit av bättre matvanor.

För att komma dit man vill måste man ändra på det som hindrar än, och det är helt upp till en själv om man vill det eller inte.

 

[parellikusken]

Just det här med att åldras, vill man "sluta" åldras så att säga och känna sig pigg och fräsch så är maten numer 1 att ändra på. Bort med tillsatt socker osv, ät med måtta. Socker skapar inflammationer i kroppen och ger en bara tillfälliga kickar som man kan leva på en kort stund för att sedan bli trött igen.

Hade varit fantastiskt om det gick att fortsätta i sina gamla ältande vanor och att allting bara förändrades för att man helt enkelt vill. Eller om det var så enkelt att man kan fortsätta äta mat som ens kropp inte hanterar väl och bara lägga till lite träning här och där och ändå komma i form och känna sig frisk och fräsch.

Man får som vanligt börja på rätt ställe, äter man sunt och sådant som är bra för ens kropp så kommer man känna sig piggare och då är det också lättare att komma iväg och träna. Självklart så fungerar inte alla likadant och vissa kanske får motivation att ändra matvanorna när dom har börjat träna, min erfarenhet av vad jag sett har dock varit att viljan och orken till att börja röra på sig mer har kommit av bättre matvanor.

För att komma dit man vill måste man ändra på det som hindrar än, och det är helt upp till en själv om man vill det eller inte.

För mig hjälper det att komma igång och träna först, då får jag bättre matvanor automatiskt. Måste äta bra för att orka träna.

 

[Wille]

Den risken finns ju inte bara när du promenerar eller gör något annat fysiskt.

Vad är det värsta som kan hända?
Kanske kan det komma lite blod, men det är ju inget du ser eller ens behöver se. Ett lite längre trosskydd fångar upp evt läckage och när det tas bort kan du enkelt blunda, rulla ihop det med insidan inåt och evt dra nått varv toapapper runt "just in case".

Det värsta som kan hända är att jag svimmar. Jag känner ju att det blöder.

Vill man inte så ändras inte någonting, det är sant, då är det omöjligt. Det krävs en vilja att förändra livet för det förändras inte av sej självt.

Mitt motto har under en större period av livet varit "där det finns en vilja finns det en väg". Herregud, en stor vilja har ju varit kännetecknet för mig. Envishet också. Så att du då kommer och påstår att jag inte vill är faktiskt kränkande. Du tar inte i beaktande att ingen orkar hur länge som helst.

Kan du få hjälp av fysioterapeut på vårdcentral? Ofta behöver man inte remiss dit. Jag har en anhörig som går i gruppträning där för fysioterapeut varje vecka i deras gymlokal, och inom högkostnadsskyddet. Kanske inte alla vårdcentraler har men värt att höra sig för. Man kan ju fritt och aktivt lista sig på vilken vårdcentral man vill, även om jag förstår att du vill ha det nära så kanske det finns mer än en som är tillräckligt nära?
Dom kan också hjälpa till med FaR (fysisk aktivitet på recept) vilket inte tar bort kostnaden men kan ge rabatt, som nämnts tidigare i tråden, de kan också hjälpa till med övningar du kan göra hemma, och även guida dig till någon träningsform som kan passa dig. Det kan också finnas fysioterapeut inom habiliteringen, hör dig för.

Jag tror att fysioterapeuten på min vc har slutat. Min vc hotas av delvis nedläggning. Det är i dagsläget en väl fungerande vc med ett väldigt stort upptagningsområde. I stället vill politikerna att alla ska till centralorten där vc är bland de sämsta i landet.

Habiliteringen ligger tyvärr för långt bort för att jag skulle kunna åka dit regelbundet.

Men jag kan ju skicka en fråga till min vc via 1177 och höra vad de kan göra.

Bla vikt, socker och hjärna och omöjligt är ord som befäster tråkiga vanor .surt va?
Du är så påläst, det är säkert ingen nyhet för dig.

Jo, jag är faktiskt påläst på hur hjärnan fungerar vid trötthet.

 

[Sel]

För mig hjälper det att komma igång och träna först, då får jag bättre matvanor automatiskt. Måste äta bra för att orka träna.

För mig också, framför allt känns det dumt att "kasta bort" allt det där jobbet på att välja dålig mat efteråt. Det funkar inte alltid men definitivt en motivation.

 

[Wille]

Just det här med att åldras, vill man "sluta" åldras så att säga och känna sig pigg och fräsch så är maten numer 1 att ändra på. Bort med tillsatt socker osv, ät med måtta. Socker skapar inflammationer i kroppen och ger en bara tillfälliga kickar som man kan leva på en kort stund för att sedan bli trött igen.

Hade varit fantastiskt om det gick att fortsätta i sina gamla ältande vanor och att allting bara förändrades för att man helt enkelt vill. Eller om det var så enkelt att man kan fortsätta äta mat som ens kropp inte hanterar väl och bara lägga till lite träning här och där och ändå komma i form och känna sig frisk och fräsch.

Man får som vanligt börja på rätt ställe, äter man sunt och sådant som är bra för ens kropp så kommer man känna sig piggare och då är det också lättare att komma iväg och träna. Självklart så fungerar inte alla likadant och vissa kanske får motivation att ändra matvanorna när dom har börjat träna, min erfarenhet av vad jag sett har dock varit att viljan och orken till att börja röra på sig mer har kommit av bättre matvanor.

För att komma dit man vill måste man ändra på det som hindrar än, och det är helt upp till en själv om man vill det eller inte.

Jag får vara glad om jag får i mig lagad mat ö.h.t. Det är ett område som aldrig har fungerat för mig trots mycket envisa försök. Förr försökte jag få i mig lagad mat två gånger om dagen men nu har jag insett att det faktiskt är rimligare att sätta ribban vid en gång om dagen.

Annars kan du få komma hit och laga mat åt mig eftersom jag själv inte lyckas.

Det jag äter i dagsläget är en proteinpannkaka på morgonen. Lagad mat till lunch. Musli eller mackor senare på dagen. En modifast före läggdags. Ungefär så.

 

[Sel]

Jag får vara glad om jag får i mig lagad mat ö.h.t. Det är ett område som aldrig har fungerat för mig trots mycket envisa försök. Förr försökte jag få i mig lagad mat två gånger om dagen men nu har jag insett att det faktiskt är rimligare att sätta ribban vid en gång om dagen.

Annars kan du få komma hit och laga mat åt mig eftersom jag själv inte lyckas.

Bra/bättre mat behöver inte vara lagad mat eller komplicerad, det kan räcka med att välja bort eller begränsa det som är direkt dåligt.
Sedan är jag medveten om att det inte var det tråden skulle handla om, men när man pratar träning och hälsa hakar ju kosten gärna på.

 

[Wille]

Bra/bättre mat behöver inte vara lagad mat eller komplicerad, det kan räcka med att välja bort eller begränsa det som är direkt dåligt.
Sedan är jag medveten om att det inte var det tråden skulle handla om, men när man pratar träning och hälsa hakar ju kosten gärna på.

Jag FÖRSÖKER!!!!! Men jag vet inte hur jag ska lyckas. Det känns som om alla har ett magiskt trollspö som gör att de lyckas, men att jag inte har fått något sådant.

 

[Sel]

Presonligen behöver jag ett gym eller fast träningstillfälle för att verkligen komma till skott. Promenerar gör jag givetvis med hunden, cyklar gör jag till jobbet, men om jag verkligen ska följa ett program behöver jag ta mig till en annan lokal där jag befinner mig för just det syftet. Har försökt med hemmaträning och det klarar jag verkligen inte att hålla en rutin i.
Med största sannolikhet skulle jag inte ha disciplin nog att arbeta hemifrån heller, hur mycket det än låter fantastiskt ibland.

Det är alltid motigt att gå till gymet, men när jag ändå är där tränar jag förstås.

Kanske är det ännu bättre om du bokar in dig på de där gruppträningarna @Wille? En tid att passa och om du inte går förlorar du pengar. Det är en av mina stora motivationer också. Pengar i sjön om jag inte går.
Dessutom pepp från resten av gruppen och en närvarande instruktör du kan prata med och be om hjälp. Priset låter verkligen överkomligt.
Eller låter simning roligare? Snällt mot kroppen och kanske ännu billigare?

 

[Grazing]

Jag får vara glad om jag får i mig lagad mat ö.h.t. Det är ett område som aldrig har fungerat för mig trots mycket envisa försök. Förr försökte jag få i mig lagad mat två gånger om dagen men nu har jag insett att det faktiskt är rimligare att sätta ribban vid en gång om dagen.

Annars kan du få komma hit och laga mat åt mig eftersom jag själv inte lyckas.

Det är väl inget fel att äta lagad mat, det är väl för övrigt sällan tillsatt socker i vanliga maträtter vad jag vet. Det är sockret som ska undvikas.

Jag FÖRSÖKER!!!!! Men jag vet inte hur jag ska lyckas. Det känns som om alla har ett magiskt trollspö som gör att de lyckas, men att jag inte har fått något sådant.

Jag lovar dig att ingen har några magiska trollspön som ändrar något åt dom. Alla måste ändra på saker och ting i livet själva och det är inte lätt för någon, oftast inte iallafall. Små små förändringar varje dag leder åt det positiva hållet men då måste man också vara beredd på att just förändra sig som person. Släppa den ältande typen man har varit och lära sig att tänka och hantera problem på ett annat sätt.

Och vill man inte ändra eller ens vill eller kan erkänna för sig själv att man har tankar och rutiner som håller en tillbaka så är det omöjligt att få till en förändring.

 

[Sel]

Jag FÖRSÖKER!!!!! Men jag vet inte hur jag ska lyckas. Det känns som om alla har ett magiskt trollspö som gör att de lyckas, men att jag inte har fått något sådant.

Det är verkligen, verkligen inte alla som lyckas men väldigt många som kämpar. Jag vet till exempel att mjukt bröd och liknande kolhydrater är min stora, stora fälla så det får jag helt enkelt inte köpa hem. Finns det hemma är det kört, det är nog den största förändring jag har gjort.

 

[Gnist]

Det värsta som kan hända är att jag svimmar. Jag känner ju att det blöder.

Överlevde du vätskande böld i flera veckor utan att svimma i parti och minut, så överlever du garanterat om en hemorrojd skulle råka blöda lite när du är ute och traskar.

Om allt där det finns minsta minimala risk för att blodvite kan uppstå ska undvikas till varje pris, så hur kan det komma sig att trädgård, vedhantering och snickrande funkar?
De aktiviteterna har ju alla en hyfsad risk att ge upphov till blodvite tänker jag.

 

[Sel]

Med tillägget om hur en vanlig matdag ser ut för dig ser det ju alldeles utmärkt ut, tycker jag. Bättre än jag äter.

 

[parellikusken]

Presonligen behöver jag ett gym eller fast träningstillfälle för att verkligen komma till skott. Promenerar gör jag givetvis med hunden, cyklar gör jag till jobbet, men om jag verkligen ska följa ett program behöver jag ta mig till en annan lokal där jag befinner mig för just det syftet. Har försökt med hemmaträning och det klarar jag verkligen inte att hålla en rutin i.
Med största sannolikhet skulle jag inte ha disciplin nog att arbeta hemifrån heller, hur mycket det än låter fantastiskt ibland.

Det är alltid motigt att gå till gymet, men när jag ändå är där tränar jag förstås.

Kanske är det ännu bättre om du bokar in dig på de där gruppträningarna @Wille? En tid att passa och om du inte går förlorar du pengar. Det är en av mina stora motivationer också. Pengar i sjön om jag inte går.
Dessutom pepp från resten av gruppen och en närvarande instruktör du kan prata med och be om hjälp. Priset låter verkligen överkomligt.
Eller låter simning roligare? Snällt mot kroppen och kanske ännu billigare?

Gruppträningar är bäst för mig, då behöver jag bara komma dit och göra det någon säger åt mig att göra. Så skönt att slippa tänka på om jag orkar, hur länge och vad jag ska göra härnäst. Bara att köra på liksom.
Har lite för dålig disciplin för att träna ensam.

 

[Wille]

Presonligen behöver jag ett gym eller fast träningstillfälle för att verkligen komma till skott. Promenerar gör jag givetvis med hunden, cyklar gör jag till jobbet, men om jag verkligen ska följa ett program behöver jag ta mig till en annan lokal där jag befinner mig för just det syftet. Har försökt med hemmaträning och det klarar jag verkligen inte att hålla en rutin i.
Med största sannolikhet skulle jag inte ha disciplin nog att arbeta hemifrån heller, hur mycket det än låter fantastiskt ibland.

Det är alltid motigt att gå till gymet, men när jag ändå är där tränar jag förstås.

Kanske är det ännu bättre om du bokar in dig på de där gruppträningarna @Wille? En tid att passa och om du inte går förlorar du pengar. Det är en av mina stora motivationer också. Pengar i sjön om jag inte går.
Dessutom pepp från resten av gruppen och en närvarande instruktör du kan prata med och be om hjälp. Priset låter verkligen överkomligt.
Eller låter simning roligare? Snällt mot kroppen och kanske ännu billigare?

Kollade just min budget. I år har jag hittills gått back i snitt lite drygt 1600 per månad. Då är mediciner och en del andra
utgifter inte inräknade. (En månad var katastrofal och om jag räknar bort den så gick jag plus.) Så 300 kronor räknas tyvärr väldigt mycket.

Jag tvivlar på att simning ger vad jag behöver och då måste jag också klä av mig och bli blöt. Gym är nog bättre. Då kan jag åka hem och duscha efteråt.

Dusch är för övrigt också jobbigt. Jag gillar inte att bli svettig för då måste jag duscha och det tar energi att göra det. Och jag duschar aldrig när det är mörkt ute.

Det är väl inget fel att äta lagad mat, det är väl för övrigt sällan tillsatt socker i vanliga maträtter vad jag vet. Det är sockret som ska undvikas.

Jag lovar dig att ingen har några magiska trollspön som ändrar något åt dom. Alla måste ändra på saker och ting i livet själva och det är inte lätt för någon, oftast inte iallafall. Små små förändringar varje dag leder åt det positiva hållet men då måste man också vara beredd på att just förändra sig som person. Släppa den ältande typen man har varit och lära sig att tänka och hantera problem på ett annat sätt.

Och vill man inte ändra eller ens vill eller kan erkänna för sig själv att man har tankar och rutiner som håller en tillbaka så är det omöjligt att få till en förändring.

Alltså. Lagad mat är ju målet. Inte problemet.

Du har verkligen INGEN ANING om hur mycket jag försökt och försöker. Och jag misslyckas hela tiden.

Överlevde du vätskande böld i flera veckor utan att svimma i parti och minut, så överlever du garanterat om en hemorrojd skulle råka blöda lite när du är ute och traskar.

Om allt där det finns minsta minimala risk för att blodvite kan uppstå ska undvikas till varje pris, så hur kan det komma sig att trädgård, vedhantering och snickrande funkar?
De aktiviteterna har ju alla en hyfsad risk att ge upphov till blodvite tänker jag.

Jag hade ett omslag över bölden så jag visste att inget skulle läcka utanför omslaget. Men vågade knappt röra mig på grund av den. Låg på rygg och hade svårt att sova på grund av detta.

Jag gör mig sällan illa för att jag är försiktig och använder dessutom handskar jämt, även när jag stoppar in ved i vedspisen inne, för att inte få stickor.

 

[Wille]

Med tillägget om hur en vanlig matdag ser ut för dig ser det ju alldeles utmärkt ut, tycker jag. Bättre än jag äter.

Förutom att jag också stoppar i mig saker jag inte ska. Jag har försökt byta ut det mot frukt, men det funkar inget vidare. Äpplen är hårda och sura, apelsiner är kladdiga och sura. Vissa päron går bra. Men jag vet aldrig vilka päron som duger. Sen är jag sällan sugen på att äta päron heller. Behöver tvinga mig till det.

Typ hela livet går ut på att tvinga sig till saker.