Ärvda möbler - en klassfråga? (utbruten från Att fråga vad någon jobbar med?)

[athena_arabians]

Jag har tänkt lite på ägande sista tiden. Förut har jag tänkt att folk får göra vad de vill med sina egna saker. Men har börjat ifrågasätta det lite. Äger vi antikviteter och konst, eller förvaltar vi dom bara inför framtiden och samhället äger dom gemensamt?
Jag vet inte..

Det är en mycket bra frågeställning.

Min personliga uppfattning är ju att tex måla om eller luta av gamla möbler är att förstöra dem och ett hån mot hantverkaren som gjorde dem en gång i tiden. Vad gäller dalamöbler som är kurbitsmålade är det ännu värre att måla/luta av, de är ju verkligen både konst och möbel. De existerar i gränslandet mellan konst och design.

Enda gången jag tycker det är ok att luta av/måla om är om ytan är så pass skadad att det inte går att restaurera den. Oftast är ju själva stommen intakt ändå.

Edit: Själv gör jag inte ens det. Krönet på min guldkanapé är skadad men det får vara. Den är gammal och har varit med om en massa, då får man ha lite rynkor.

 

[parellikusken]

Det är en mycket bra frågeställning.

Min personliga uppfattning är ju att tex måla om eller luta av gamla möbler är att förstöra dem och ett hån mot hantverkaren som gjorde dem en gång i tiden. Vad gäller dalamöbler som är kurbitsmålade är det ännu värre att måla/luta av, de är ju verkligen både konst och möbel. De existerar i gränslandet mellan konst och design.

Enda gången jag tycker det är ok att luta av/måla om är om ytan är så pass skadad att det inte går att restaurera den. Oftast är ju själva stommen intakt ändå.

Edit: Själv gör jag inte ens det. Krönet på min guldkanapé är skadad men det får vara. Den är gammal och har varit med om en massa, då får man ha lite rynkor.

Tänker också lite på var gränser går, när räknas något som värt att skydda för framtiden?

Själv tänker jag nog inte att det är ett hån mot hantverkaren, hen har släppt ifrån sig saken. Men tänker på att samhället i framtiden inte får ta del av objektet såsom det var tänkt. Att det skapar historielöshet typ.

 

[athena_arabians]

Tänker också lite på var gränser går, när räknas något som värt att skydda för framtiden?

Själv tänker jag nog inte att det är ett hån mot hantverkaren, hen har släppt ifrån sig saken. Men tänker på att samhället i framtiden inte får ta del av objektet såsom det var tänkt. Att det skapar historielöshet typ.

Jag tycker absolut det är viktigt att bevara samtida design för framtiden. Den säger mycket om samhället den finns i.

Att jag själv sedan är rätt ointresserad av modern design utan helst håller mig i förra sekelskiftet är ju en personlig preferens. Jag kan uppskatta skickligheten i modern design (precis som hos modern konst) utan att vilja ha den hemma.

 

[parellikusken]

Jag tycker absolut det är viktigt att bevara samtida design för framtiden. Den säger mycket om samhället den finns i.

Absolut!
Men vart går gränsen?
Föräldrar sparar ju gärna deras barns slöjdalster, men det betyder inte att det är av samhällets intresse att bevara dessa. Eller keramik som mina kursare gjort på kvällskurser, de bevaras, men är ju generellt uselt hantverk.
IKEA massproducerade grejer in i det oändliga, delar av det är helt klart värt att spara inför framtiden, men hur väljs det ut? Har jag ett ansvar för att bevara IKEA?

Vem bedömer vad som är värt något för omvärlden? Röhsska museum? Antikhandlare? Antikrundan?

 

[athena_arabians]

Absolut!
Men vart går gränsen?
Föräldrar sparar ju gärna deras barns slöjdalster, men det betyder inte att det är av samhällets intresse att bevara dessa. Eller keramik som mina kursare gjort på kvällskurser, de bevaras, men är ju generellt uselt hantverk.
IKEA massproducerade grejer in i det oändliga, delar av det är helt klart värt att spara inför framtiden, men hur väljs det ut? Har jag ett ansvar för att bevara IKEA?

Vem bedömer vad som är värt något för omvärlden? Röhsska museum? Antikhandlare? Antikrundan?

Jag har absolut inga bra svar där.

 

[Badger]

Absolut!
Men vart går gränsen?
Föräldrar sparar ju gärna deras barns slöjdalster, men det betyder inte att det är av samhällets intresse att bevara dessa. Eller keramik som mina kursare gjort på kvällskurser, de bevaras, men är ju generellt uselt hantverk.
IKEA massproducerade grejer in i det oändliga, delar av det är helt klart värt att spara inför framtiden, men hur väljs det ut? Har jag ett ansvar för att bevara IKEA?

Vem bedömer vad som är värt något för omvärlden? Röhsska museum? Antikhandlare? Antikrundan?

Tex gamla pinnstolar till kök måste ju vara helt klart ok att måla om ändå. Vi har målat om våra på landet i omgångar och helt ärligt färgen flagar ju, så då målar man om dem i en liknande färg. De har gått från vitt till dalablått (någon gång på 80-talet) men det är ju samma sorts färg. Kökssoffor likaså, flagande vit och så målar man den i samma färg och klär om. Det är ju bara att ta hand om möblerna.

Att luta av gamla kurbitsmålade skåp däremot är ju en helt annan sak. (det gjorde mig illamående redan som tonåring, mammas väninna avlutade allt och körde på träfärgen, det var populärt på 80-talet, eller om hon var lite gammeldags och det var populärt på 70-talet.)

 

[athena_arabians]

Tex gamla pinnstolar till kök måste ju vara helt klart ok att måla om ändå. Vi har målat om våra på landet i omgångar och helt ärligt färgen flagar ju, så då målar man om dem i en liknande färg. De har gått från vitt till dalablått (någon gång på 80-talet) men det är ju samma sorts färg. Kökssoffor likaså, flagande vit och så målar man den i samma färg och klär om. Det är ju bara att ta hand om möblerna.

Att luta av gamla kurbitsmålade skåp däremot är ju en helt annan sak. (det gjorde mig illamående redan som tonåring, mammas väninna avlutade allt och körde på träfärgen, det var populärt på 80-talet, eller om hon var lite gammeldags och det var populärt på 70-talet.)

Pappa var lite olycklig på vår gamla granne när jag var liten... hon gillade att luta av saker Han var verkligen inte glad på folk som lutade av/målade möbler och jag har ärvt hans åsikt (pappa var som sagt auktionist så jag är uppvuxen i den världen).

 

[Badger]

Dessutom målar man dem nog sällan i samma sorts färg. Inbillar mig att det ofta är äggoljetempera på dem (en galet härlig färg som liksom flyter i sig själv, den flagar ju inte heller utan liksom långsamt smetas ut). Men man målar säkert i samma typ av färg som vi har på köksstolarna.

Äppelstolar visste jag inte att någon avlutade, de är ju träfärgade/mörka, nästan lackade? Vet inte vad som är på dem ens inser jag. Målas de i någon färg sedan? (det är våra gamla rickiga stolar , dock i originalwhatever på.)

 

[Badger]

Pappa var lite olycklig på vår gamla granne när jag var liten... hon gillade att luta av saker Han var verkligen inte glad på folk som lutade av/målade möbler och jag har ärvt hans åsikt (pappa var som sagt auktionist så jag är uppvuxen i den världen).

Mamma med, alltså var olycklig. Dessutom var det tidningsartiklar om sådant då, för det var så vanligt. Självklart fick man absolut inte säga någonting om skåpet eller vad det nu var för mamma, bara le brett och säga att det var superduperfint.

(trodde man slutat iom antikrundan)

Men det var väl, är väl, nästan bara vackra allmogemöbler som drabbas. Inte borgerliga hm tunga våningsmöbler, som då inte alls var populära.

 

[athena_arabians]

Dessutom målar man dem nog sällan i samma sorts färg. Inbillar mig att det ofta är äggoljetempera på dem (en galet härlig färg som liksom flyter i sig själv, den flagar ju inte heller utan liksom långsamt smetas ut). Men man målar säkert i samma typ av färg som vi har på köksstolarna.

Äppelstolar visste jag inte att någon avlutade, de är ju träfärgade/mörka, nästan lackade? Vet inte vad som är på dem ens inser jag. Målas de i någon färg sedan? (det är våra gamla rickiga stolar , dock i originalwhatever på.)

Jag har hittat en avlutad Äppelskänk... jag ville gråta.

 

[Mabuse]

Absolut!
Men vart går gränsen?
Föräldrar sparar ju gärna deras barns slöjdalster, men det betyder inte att det är av samhällets intresse att bevara dessa. Eller keramik som mina kursare gjort på kvällskurser, de bevaras, men är ju generellt uselt hantverk.
IKEA massproducerade grejer in i det oändliga, delar av det är helt klart värt att spara inför framtiden, men hur väljs det ut? Har jag ett ansvar för att bevara IKEA?

Vem bedömer vad som är värt något för omvärlden? Röhsska museum? Antikhandlare? Antikrundan?

Men vi kan ju inte spara allt, det blir absurt till slut. Jag tänker att muséerna sparar det som behövs som kulturminne, vi andra sparar det vi vill ha och har användning för. Eller skänker/säljer vidare om någon annan har användning för det.

 

[monster1]

Men vi kan ju inte spara allt, det blir absurt till slut. Jag tänker att muséerna sparar det som behövs som kulturminne, vi andra sparar det vi vill ha och har användning för. Eller skänker/säljer vidare om någon annan har användning för det.

Museerna lever oftast på att privatpersoner lämnar in föremål som de kan arkivera. De klarar heller inte av att arkivera hur mycket som helst utan lånar ofta in privata föremål till utställningar. Så det privata bevarandet av kulturarvet är inte att förringa.

 

[Unafraid]

Jag har målat om ett fåtal möbler. Det har dock varit furumöbler av lite sämre kvalité/inte jättebra skick. Möbler som har varit gratis eller väldigt billiga. Jag kan se det såhär: om ingen vill ha möbeln i nuvarande skick, är det inte okej att måla om den och på så sätt göra att den används? Jag har ett furu-vitrinskåp som jag fick gratis, det var ganska skevt, nött och kan inte ha varit så dyrt, kvalitén kändes tveksam. Målade om det och fick ett skåp jag verkligen ville ha. I princip gratis.

(Det är såklart helt vansinnigt att måla över kurbits eller måla om äldre kvalitetsmöbler!)

(Det syns till och med på bild hur skevt skåpet var)

 

[Lingon]

Jag har målat om ett fåtal möbler. Det har dock varit furumöbler av lite sämre kvalité/inte jättebra skick. Möbler som har varit gratis eller väldigt billiga. Jag kan se det såhär: om ingen vill ha möbeln i nuvarande skick, är det inte okej att måla om den och på så sätt göra att den används? Jag har ett furu-vitrinskåp som jag fick gratis, det var ganska skevt, nött och kan inte ha varit så dyrt, kvalitén kändes tveksam. Målade om det och fick ett skåp jag verkligen ville ha. I princip gratis.

(Det är såklart helt vansinnigt att måla över kurbits eller måla om äldre kvalitetsmöbler!)

Visa bifogad fil 68617

(Det syns till och med på bild hur skevt skåpet var)

Så fint det blev!!

 

[Fruentimber]

Jag har målat om ett fåtal möbler. Det har dock varit furumöbler av lite sämre kvalité/inte jättebra skick. Möbler som har varit gratis eller väldigt billiga. Jag kan se det såhär: om ingen vill ha möbeln i nuvarande skick, är det inte okej att måla om den och på så sätt göra att den används? Jag har ett furu-vitrinskåp som jag fick gratis, det var ganska skevt, nött och kan inte ha varit så dyrt, kvalitén kändes tveksam. Målade om det och fick ett skåp jag verkligen ville ha. I princip gratis.

(Det är såklart helt vansinnigt att måla över kurbits eller måla om äldre kvalitetsmöbler!)

Visa bifogad fil 68617

(Det syns till och med på bild hur skevt skåpet var)

Den typ av möbel du visar här har ju inte direkt något kulturhistoriskt värde. Det såldes massor av producerade furumöbler under 80- och 90-talet. Lite som att du skulle ha målat om en IKEA-möbel. Det är ju inte riktigt sådana typer av möbler man refererar till när man pratar om kulturhistorisk bevaring.

 

[Unafraid]

Den typ av möbel du visar här har ju inte direkt något kulturhistoriskt värde. Det såldes massor av producerade furumöbler under 80- och 90-talet. Lite som att du skulle ha målat om en IKEA-möbel. Det är ju inte riktigt sådana typer av möbler man refererar till när man pratar om kulturhistorisk bevaring.

Nej, just nu. Men vad händer om 30 år till? Då kanske folk hade gråtit över hur jag behandlade den här möbeln?

 

[athena_arabians]

Museerna lever oftast på att privatpersoner lämnar in föremål som de kan arkivera. De klarar heller inte av att arkivera hur mycket som helst utan lånar ofta in privata föremål till utställningar. Så det privata bevarandet av kulturarvet är inte att förringa.

Verkligen. Jag gjorde en PRAO på Dalarnas Museum och de höll på att plocka ihop en ny basutställning som de behövde gamla kläder till, gärna i barnstorlek. Jag frågade pappa och givetvis hade han litegrann. Vi gav dem till museet och de blev jätteglada.

Vad gäller bevara möbler tycker jag att även privatpersoner ska ha chansen att njuta av äldre design/hantverk, inte att det bara ska finnas på museum.

 

[Fruentimber]

Nej, just nu. Men vad händer om 30 år till? Då kanske folk hade gråtit över hur jag behandlade den här möbeln?

Ytterst tveksamt. Däremot finns det ju IKEA-möbler som blivit klassiker som gärna samlas på, och som kan gå dyrt på auktion. Men då pratar vi ju mer design. Massproducerade furumöbler som beställdes ur varuhuskataloger med dålig kvalité kommer mest troligtvis aldrig nå någon form av kulturstatus på det sättet.

 

[Unafraid]

Ytterst tveksamt. Däremot finns det ju IKEA-möbler som blivit klassiker som gärna samlas på, och som kan gå dyrt på auktion. Men då pratar vi ju mer design. Massproducerade furumöbler som beställdes ur varuhuskataloger med dålig kvalité kommer mest troligtvis aldrig nå någon form av kulturstatus på det sättet.

Om vi säger såhär, en furumöbel av bra kvalitet då? Det finns en del hos mina föräldrar. Som till exempel min morfar har snickrat ihop. Eller något linneskåp som är äldre är också väldigt populära att måla just nu.

 

[Mabuse]

Museerna lever oftast på att privatpersoner lämnar in föremål som de kan arkivera. De klarar heller inte av att arkivera hur mycket som helst utan lånar ofta in privata föremål till utställningar. Så det privata bevarandet av kulturarvet är inte att förringa.

Visst, men därifrån till att alla ska spara allt... Det är väl jättebra om man hittar användning för gamla saker och köper begagnat, men någon kulturhistorisk plikt tycker jag inte man har. Då skulle man ju heller inte kunna använda sakerna. Min farmor var duktig på att väva och gjorde jättefina trasmattor som kanske har kulturhistoriskt värde - men just eftersom de är fina så har vi ju använt dem i alla år, och de är rätt trasiga vid det här laget. Så det arvet har vi ju inte direkt bevarat. Samtidigt har vi ju haft glädje av att använda dem i 70 år.