Nu får du ju inte låsa fast dig vid just 40%
Förtorkning förbättrar ensileringen och motverkar icke önskvärd bakterietillväxt (McDonald et al, 1991). Det går lättare att packa grönmassan till hårda balar om grödan dessutom är vek (Lingvall, 1995 b). Om vi tex tittar på en flexkammarpress (rundbalar)hur den pressar så ser man att vid 40% ts erhåller man en densitet på ca 180 kgts/m3, vid 50% ts ca 200 kgts/m3, vid 55% ts ca 210 kgts/m3 och vid 60% ts ca 200 kgts/m3 (Skjervheim, 1991). Densitetskurvan mattar alltså av då vi kommer över 60% ts-halt dvs maskinerna klarar inte av att pressa materialet tillräckligt hårt och du får därmed en större porvolym som i sin tur kan skapa problem. Det är här som plastfilmens permeabilitet kommer in i bilden. DET FINNS INGEN PLASTFILM SOM ÄR 100% SYRETÄT. Det finns gränser om hur mycket en film får läcka. SP gör en massa tester på plastfilmerna och man säger att en film inte får läcka mer än 6.0 liter syre vid en viss temperatur och viss ett visst lutftryck under själva testet (SPCR 063, 1996). Nu har man gjort vissa ändringar ang sina tester men jag har ännu inte fått den nya skriften på mitt bord, den är tydligen inte tryckt ännu. Men det spelar ju i sig ingen roll för jag ville bara peka på att ni inte ska tro att den är helt tät. Så ni som lägger på alltför mycket plast på era balar kanske skulle ta och tänka om, för det kostar ju att lägga på plast :smirk:
Ju mer man förtorkar grödorna ju större blir fältförlusterna ( Magnusson et al, 1990) och man får även en lägre mjölksyrabildning och därmed blir konserveringsskyddet sämre (Sundberg, 1999). Konserveringsskyddet bestämms bla av mjölksyrabildning som i sin tur sänker pH värdet i ensilaget. Vid ts halt på 25-35% ligger pH värdet på 4,8 och mjölksyra 4,6 i % av Ts. Vid en ts-halt på 35-45% ligger pH-värdet på 4,9 och mjölksyra 3,5 i % av ts. Över 45% ts så har pH-värdet stigit avsevärt, till 5,4 och nästan ingen mjölksyra, endast 1,7 i % av ts (Lingvall,P., Markström,B 1986). Kommer man upp mot 70% ts så har mjölksyrabildningen mer eller mindre upphört. Sent skördade grödor i kombination med stark förtorkning som plastas in ger allt för ofta mögligt foder (Lingvall,P., Muller,C., och Nylund,R., 2002 utredda reklamationer och misslyckanden vid paketensilering).
Sist men inte minst vill jag bara nämna en enkel studie (obs att jag skriver studie och inte en forskningsartikel) där man hade testat olika grovfoder på olika hästraser. Man hade Hö, ensilage 70% ts, ensilage 55% ts och ensilage 35 %ts. Det visade sig att hästarna föredrog ensilage 35% ts, i andra hand ensilge 55% och sist åt de höet. Detta borde väl hästägare av hästar som av olika anledningar tex har problem med att hålla hullet att börja fundera lite