Är det skäligt att ge en 11-åring en Iphone 7?

iPad finns inte på kartan till mina barn, de får de köpa när de blir stora själva. I övrigt håller jag så med @niphredil den här tråden ger mig ont i magen.

Hen är rädd om saker, men det är för mig en principfråga. Man får låna, men den är min. Jag vill ha koll på hur och när de används, och vill inte att barnet äger så dyra föremål. Jag tycker krasst sett man är för omogen och köper hellre böcker för pengarna.
 
Ja folk har olika perspektiv. Jag tänkte mer objektivt utifrån vad det faktiskt kostar i allmänhet och inte utifrån din eller någon enskild persons ekonomi eller att man försöker pressa priset. Jag uppfattade det inte som en reflektion utifrån personlig ekonomi. Klart priset går att pressa och hur kul ett kalas blir beror knappast enbart på kostnaden.

Tänke precis ut från min egen ekonomi. Köpte en beg " omodern" pekmobil för liten peng men tog ändå ett år att spara till.
Dags att reflektera över konsumtions samhället. Det är rätt sjukt att ungar ska ha så dyra saker och det är ju vuxna som gör det möjligt.
Alla i samhället har inte den möjligheten med kalas för 3000kr o mobil för säg för 7000-8000kr i present.
Den hetsen att ha nya mobiler, märkeskläder, köpe kals gör att segrigera samhälet ändå mer.
Om man bromsar köpandet och begäret efter nya dyra saker som förälder så blir det lättare för de dom inte har råd med alla dessa saker till barn o tonåringar. Det kan vara dags att barn o ungdommar får lära sig värdet av de de har. Och vad saker kostar.
Om alla ska ha jätte dyra presenter och dyra köpekalas så har inte folk med min ekonomi råd med barn. Har en vännina med barn och hon har inte råd att köpa dessa dyra saker. Försöker hjälpa så gott jag kan men jag har låg inkomst, men jag har det jag behöver.
Och det är mog detta köpande som föräldrar gör i all välmening, men hur vet barn och ungdomar när det ska stå på egna ben vad saker har för värde. De är ju vana med att få allt.
 
Tänke precis ut från min egen ekonomi. Köpte en beg " omodern" pekmobil för liten peng men tog ändå ett år att spara till.
Dags att reflektera över konsumtions samhället. Det är rätt sjukt att ungar ska ha så dyra saker och det är ju vuxna som gör det möjligt.
Alla i samhället har inte den möjligheten med kalas för 3000kr o mobil för säg för 7000-8000kr i present.
Den hetsen att ha nya mobiler, märkeskläder, köpe kals gör att segrigera samhälet ändå mer.
Om man bromsar köpandet och begäret efter nya dyra saker som förälder så blir det lättare för de dom inte har råd med alla dessa saker till barn o tonåringar. Det kan vara dags att barn o ungdommar får lära sig värdet av de de har. Och vad saker kostar.
Om alla ska ha jätte dyra presenter och dyra köpekalas så har inte folk med min ekonomi råd med barn. Har en vännina med barn och hon har inte råd att köpa dessa dyra saker. Försöker hjälpa så gott jag kan men jag har låg inkomst, men jag har det jag behöver.
Och det är mog detta köpande som föräldrar gör i all välmening, men hur vet barn och ungdomar när det ska stå på egna ben vad saker har för värde. De är ju vana med att få allt.

Det blir kontraproduktivt för samhället om de med pengar slutar konsumera (ja minskar konsumtionen till nivå med det de fattigaste har råd med) effekten som samhället är uppbyggt blir att de som har lite får ännu mindre att röra sig med (arbetstillfällen försvinner om man minskar konsumtionen). Ja det är orättvist att inte alla har samma möjligheter men vi behöver ändra på samhället i grunden för att komma tillrätta med de problemen, inte sluta/drastiskt minska konsumtionen.

Det är knappast en direkt relation mellan levnadsstandard och dyra presenter och brist på förståelse för marknadsekonomi och sakers värde.

Men ja livet är orättvist, vissa tycker en iphone 7 är lyx, andra en mobil överhuvudtaget och ytterligare andra mat för dagen och en trygg plats att sova.
 
Det förstår våra barn också. Och dom förstår om en sak är dyr eller billig i förhållande till deras veckopeng. Men dom förstår inte i sig värdet av veckopengen. Eller lönen. Dom förstår inte om 15 000 kr i lön är mycket eller om 50 000 kr i lön är mycket. Men dom kan förstå att om man tjänar 15 000 kr så kan man kanske inte bo i ett dyrt hus. Eller ha en dyr bil. Och dom kan förstå att 50 000 kr är mycket mer än 15 000 kr.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Vad en viss summa är värd upplevde jag själv inte gick att förstå förrän jag skulle tjäna den själv. Och det finns ingen kritik mot mina föräldrar i det, jag tror verkligen inte att dom hade kunnat lära mig det heller. Även om jag såklart förstod att ett par skor för 1000 kr var dyra skor när det gick att köpa skor för 200 kr. Jag såg ju skillnaden och jag förstod att om jag köpte ett par skor för 1000 kr var mitt månadsbidrag slut och köpte jag ett par för 200 kr kunde jag göra mer. Men det var fortfarande lite som att spela monopol, pengarna hade inget riktigt värde förrän jag lärde mig att det inte alltid är så enkelt att tjäna dom..
Lustigt, jag har för mig att jag inte betraktade pengar på det viset när jag var liten. Jag var sparsam själv men fick fina presenter ibland.

Det där med iphone7 som 11 låter rakt av lite mycket för mig. Och som att det faktiskt kan trissa upp i klassen. Men om det är ett sådant område kanske det inte är någon risk.

Jag tänker lite vagt såhär, att om föräldrarna har råd, så känns jättefina presenter, ibland, helt ok (alltså inte varje födelsedag osv märks att man tycker det är bra som man fick det :D). Fast inte allt man pekar på jämt? Så jag är ambivalent och vet inte vad jag ska skriva. Så jag borde väl inte ;)
 
Menar du det? Ingen i min son klass i åk två har mobiltelefon än. Vi bor i ett relativt välbärgat område så det har inget med ekonomi att göra heller.

Ja, men jag har som sagt inte så många barn i min umgängeskrets i den åldern, så jag talar inte för något stor skara!
 
Om ni har råd så skulle jag ge honom en. Men - sen skulle jag ställa lite krav, eller snarare: ha förväntningar. Har man en så fin mobil så förväntas man i mina ögon sköta sig och bete sig som någon som tar ansvar och anstränger sig. Då kan den nya mobilen sporra honom att bli det bästa han kan bli, så att säga.
Så, ja, hade jag råd skulle mitt barn få en. Men - jag skulle också förvänta mig att han lever upp till den. Inte "betalar av den" i form av gärningar, för den är ju en present, men visar att han är mogen nog att få en. Den kostar ju mycket pengar - vet han hur mycket arbete som krävs för att man ska få ihop den summan i sin lön?

Precis så tänker vi också! Och vi har pratat mycket om det såhär i förväg (vi har ju fortfarande inte bestäm oss), att om man ska kunna önska sig sådana här presenter så bygger det på att man bidrar med det man kan, dvs sköter skolan, beter sig bra, hjälper till hemma osv.
 
Precis så tänker vi också! Och vi har pratat mycket om det såhär i förväg (vi har ju fortfarande inte bestäm oss), att om man ska kunna önska sig sådana här presenter så bygger det på att man bidrar med det man kan, dvs sköter skolan, beter sig bra, hjälper till hemma osv.
Jag känner till fall där tonåringar med flit "tappat" sina iPhones i golvet för att få en ny av senaste modell....! (Nej, inte min tonåring...)
 
Att få nytt bara för att nåt är trasigt är absolut inte självklart.
Och det är ju det man har gamla telefoner till... Som reserv.
 
Det blir kontraproduktivt för samhället om de med pengar slutar konsumera (ja minskar konsumtionen till nivå med det de fattigaste har råd med) effekten som samhället är uppbyggt blir att de som har lite får ännu mindre att röra sig med (arbetstillfällen försvinner om man minskar konsumtionen).
Har du någon källa på det? Jag
 
Precis så tänker vi också! Och vi har pratat mycket om det såhär i förväg (vi har ju fortfarande inte bestäm oss), att om man ska kunna önska sig sådana här presenter så bygger det på att man bidrar med det man kan, dvs sköter skolan, beter sig bra, hjälper till hemma osv.
Nu får ju ni göra precis som ni vill, men jag hade aldrig bett barnet sköta sig pga en svindyr telefon. Jag vill att barnet sköter sig för att barnet själv vill sköta sig, annars har jag misslyckats som förälder tycker jag. Jag vill inte belöna eller muta mina ungar till lydnad utan genom diskussioner och prat med dem om vad som kan vara ett rimligt beteende. På ett sätt är det ju så mycket enklare att muta dem, jag gör det själv i desperation ibland men jag vet också att det inte leder till något positivt på längre sikt. Framförallt vill jag inte att mina barn ska bete sig väl pga dyra prylar utan att för att de själva förstår varför och hur man beter sig för att det ska fungera i tillvaron.
 
Nu får ju ni göra precis som ni vill, men jag hade aldrig bett barnet sköta sig pga en svindyr telefon. Jag vill att barnet sköter sig för att barnet själv vill sköta sig, annars har jag misslyckats som förälder tycker jag. Jag vill inte belöna eller muta mina ungar till lydnad utan genom diskussioner och prat med dem om vad som kan vara ett rimligt beteende. På ett sätt är det ju så mycket enklare att muta dem, jag gör det själv i desperation ibland men jag vet också att det inte leder till något positivt på längre sikt. Framförallt vill jag inte att mina barn ska bete sig väl pga dyra prylar utan att för att de själva förstår varför och hur man beter sig för att det ska fungera i tillvaron.

Jag ser det inte som att vi mutar dom/honom. Självklart ska dom sköta sig oavsett vad dom får. Men skulle det vara så att dom missköter sig så får det konsekvenser. Då blir det inte att man får lika fina presenter, får åka på resor (det är till exempel krav både från oss men även från skolan att man ligger bra till med skolarbetet för att kunna få ledigt), får göra lika roliga saker osv.

Så vi pratar också med dom, löpande. Det är inte så att om dom skulle bete sig dåligt hotar vi med att ta bort telefonen. Men för att det ens ska vara tänkbart att ge så fina presenter, lägga tid och pengar på kalas, få åka på skidresa etc etc förutsätter det att man sköter sig. Det tycker jag ändå är rimligt. :)
 
Har du någon källa på det? Jag
Behöver du en källa på att om folk köper färre varor och tjänster så de lägger sig på den nivån som de med lägst inkomst så minskar behovet av att producera och sälja dessa varor och de i längden leder till att färre får jobb?

Läs på lite om marknadsekonomi om du är intresserad men nej jag kommer inte att leta rätt på något att länka till för ett så uppenbart självklart samband.
 
Behöver du en källa på att om folk köper färre varor och tjänster så de lägger sig på den nivån som de med lägst inkomst så minskar behovet av att producera och sälja dessa varor och de i längden leder till att färre får jobb?

Läs på lite om marknadsekonomi om du är intresserad men nej jag kommer inte att leta rätt på något att länka till för ett så uppenbart självklart samband.
Problemet är att om folk inte köper färre och hållbarare tjänster och varor än vad vi gör idag så kommer miljön och jorden förändras så drastiskt att färre jobb blir en bisak i sammanhanget. :( Men jag kan ha fel, och då vill jag gärna ta del av de källor som visar på det.
 
Problemet är att om folk inte köper färre och hållbarare tjänster och varor än vad vi gör idag så kommer miljön och jorden förändras så drastiskt att färre jobb blir en bisak i sammanhanget. :( Men jag kan ha fel, och då vill jag gärna ta del av de källor som visar på det.
Det är en möjlig effekt av marknadsekonomin ja. Kanske inte riktigt ämnet för tråden. Jag tvivlar dock på att det hjälper upp @Pudlans ekonomi att antingen går världen som vi känner den under pga överkonsumtion eller så blir fler arbetslösa pga brist på konsumtion ;)
 
Jag ser det inte som att vi mutar dom/honom. Självklart ska dom sköta sig oavsett vad dom får. Men skulle det vara så att dom missköter sig så får det konsekvenser. Då blir det inte att man får lika fina presenter, får åka på resor (det är till exempel krav både från oss men även från skolan att man ligger bra till med skolarbetet för att kunna få ledigt), får göra lika roliga saker osv.

Så vi pratar också med dom, löpande. Det är inte så att om dom skulle bete sig dåligt hotar vi med att ta bort telefonen. Men för att det ens ska vara tänkbart att ge så fina presenter, lägga tid och pengar på kalas, få åka på skidresa etc etc förutsätter det att man sköter sig. Det tycker jag ändå är rimligt. :)
Som sagt var, ni gör ju som ni vill, men min syn på uppfostran och föräldraskap är nog precis tvärtemot er skulle jag tro. Jag upplever det som en mer svart pedagogik, du kommer få en indragen resa till leklandet om du inte plockar upp i ditt rum eller nåt annat. Jag tror inte på sånt helt enkelt eftersom människor är mer komplexa än så, och jag vill inte heller att mina barn ska bli belönade på det viset eftersom det blir ögontjäneri av det bland annat. Jag vill att mina barn hjälper till för att de tycker att det är viktigt inte för att de får en resa eller en ny telefon. Barn är inte hundar som man klickertränar till det ena eller andra, nu säger jag inte att du behandlar dina barn så, men som exempel på instrumentell uppfostran vi sett i flera trådar här på barnforumet på sistone. Jag tycker det är ledsamt och säger en hel del om vår sorgliga tid.
Dessutom, tycker jag det blir en otäck konkurrens mellan syskonen, ögontjänaren får det senaste och det bråkigare syskonen det fulaste. Den fördelningen liknar ju det som vi såg Robinson också, alltså teveprogrammet.
 
Det är en möjlig effekt av marknadsekonomin ja. Kanske inte riktigt ämnet för tråden. Jag tvivlar dock på att det hjälper upp @Pudlans ekonomi att antingen går världen som vi känner den under pga överkonsumtion eller så blir fler arbetslösa pga brist på konsumtion ;)

Helt OT men därför lyfts det ofta fram att det är bättre att köpa tjänster (massage, vissa upplevelser etc) än materiella ting.
@Trissa
 
Som sagt var, ni gör ju som ni vill, men min syn på uppfostran och föräldraskap är nog precis tvärtemot er skulle jag tro. Jag upplever det som en mer svart pedagogik, du kommer få en indragen resa till leklandet om du inte plockar upp i ditt rum eller nåt annat. Jag tror inte på sånt helt enkelt eftersom människor är mer komplexa än så, och jag vill inte heller att mina barn ska bli belönade på det viset eftersom det blir ögontjäneri av det bland annat. Jag vill att mina barn hjälper till för att de tycker att det är viktigt inte för att de får en resa eller en ny telefon. Barn är inte hundar som man klickertränar till det ena eller andra, nu säger jag inte att du behandlar dina barn så, men som exempel på instrumentell uppfostran vi sett i flera trådar här på barnforumet på sistone. Jag tycker det är ledsamt och säger en hel del om vår sorgliga tid.
Dessutom, tycker jag det blir en otäck konkurrens mellan syskonen, ögontjänaren får det senaste och det bråkigare syskonen det fulaste. Den fördelningen liknar ju det som vi såg Robinson också, alltså teveprogrammet.

Ja.. Självklart är det mer komplext än så, men det är svårt att få ner allting i ett forum såhär. Självklart skulle det inte bli så att ett barn som mår dåligt skulle bestraffas och få stå utan saker eller upplevelser och det barnet som mår bra får allting nytt och fint. Om det är så att barnet inte kan bete sig får man ju analysera varför som förälder och göra förändringar, då det ofta ger uttryck för att barnet inte mår bra. Men förutsatt att allting sånt fungerar så ser jag inte varför man inte skulle kunna kräva en motprestation av barnet i form av ökat engagemang i sin skolgång och hemmets sysslor när dom i andra änden får mycket av föräldrarna. Att dom ska förstå sambandet mellan att ge och ta (så fungerar det ju ute i arbetslivet också. Är du lojal på arbetsplatsen, ställer upp, håller ordning, gör ett bra jobb så premieras du med mer ansvar, roligare arbetsuppgifter, bättre lön etc).

Det är ju inte så att vi hotar som du verkar uppfatta det och att det är så konkret (inte städa rum = indragen resa till leklandet). Och självklart skulle vi inte sänka kraven på att sköta skolan eller att hjälpa till hemma om det skulle vara så att vår ekonomi kraschade och vi inte kunde ge något extra. Inte heller skulle vi acceptera att barnen sänkte engagemangsnivån.

Ptja, vet inte exakt hur mycket jag ska brodera ut det.. Vi tycker att det vi gör fungerar bra och har väldigt välmående och väluppfostrade barn. Jag tolkar det som att din metod också fungerar tillfredsställande och det är ju jättebra! :) Finns inget ändamål i att pracka på någon annan sitt sätt utan det som fungerar i just den familjedynamiken är ju det bästa. :)
 
Läst nästan hela tråden, så med risk för upprepning.
Om ni nu köper en ny fin telefon till ett barn som har intresse för det, låt honom använda den som en tablet?
D.v.s. att den är för dyr för att ta med till skolan med risk för att den går sönder/ försvinner. Att han använder den en stund på kvällen efter läxor och innan sänggående.
(Sedan prata om källkritik, uppförande på nätet, vad man ska göra om man ser/ läser något som inte känns bra i magen etc. även om jag är säker på att ni redan gör det...)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp