Bland den typen av hästar (lite äldre) och i den prisklass jag letar anser jag att priserna ofta ligger för högt. Annonserna kommer ut igen och igen och en del har försökt sälja sin häst hur länge som helst, ett år är inte ovanligt. En del annonser sjunker sakta i pris men är fortfarande inte i synk med vad hästen faktiskt är värd (uppenbarligen, eftersom den inte blir såld) och kommer då ut på annons snart igen.
Folk verkar helt enkelt själva tycka att de sitter på grand prix-hästar, men inser inte att en 16-åring som är tjock och knappt orkar bära sig i form i alla gångarter, har tävlat LB-dressyr och kanske 1m-hoppning, och dessutom legat ute länge på annons, inte är värd 70-80.000kr (bara ett random exempel taget ur luften).
Jag förstår att man som säljare också har ett affektivt värde på sin häst, men det är ju faktiskt helt orelevant för mig som köpare.
Är det någon mer som noterat detta?
Jag vet inte hur jag skall aproacha dessa annonser. Om en häst ligger ute på 70.000kr och 50.000kr känns mer som ett rimligt pris sett till ålder, utbildning, resultat, stam och tid på H*net, hur gör man då? "Prutar" direkt i första mailet/telefonsamtalet? Provrider först och "prutar" sen (om man gillar hästen)? Bryr sig inte om den hästen öht och går vidare till nästa?
Vad har ni för tankar kring detta?
Jag blir förvånad över hur stort fokus det läggs på inköpssumman. Det är en engångssumma - den stora frågan är vad hästen kommer att kosta varje månad. Många ska ha en häst för inga pengar och allt är för dyrt. Det ska prutas och hållas på men att hästen kostar 30 - 40 000 kr/år att hålla det talas väldigt lite om.