Är det ens någon idé att försöka torka hö med klöver i?

Juli0a

Trådstartare
Detta är första gången vi slår hö så jag ber er ha överseende med frågor som för andra kan tyckas självklara 😊

Idag slog vi gräs på våra vallar för allra första gången. Jag visste redan innan att det skulle bli lite av en utmaning när jag såg att särskilt ett av fälten har en hel del klöver. Nu när det är slaget så ser det riktigt svårtorkat ut då det vuxit så in i norden. Stjälkarna är tjocka och trycker man med nageln så riktigt ser man vätskan pressas runt i den.
Är det helt lönlöst att ens försöka pressa torra balar (har löspress) eller är det bara att ta mössan i hand och knacka på hos bönderna i området och hoppas att de inte skrattar för mycket av frågan om de kan (mot ersättning såklart) hjälpa oss plasta 2 ha? Vi har ingen höfläkt.
 
Frågan är väl snarast om du har möjlighet att ha det kvar ute på åkern tills det är helt torrt. Och att det inte regnar på det en massa gånger under tiden.
Så här torkar vi vårt hö... (då överlever det även 35 mm regn på ett dygn, eftersom regnet rinner av...)
1719263811288.webp
 
Frågan är väl snarast om du har möjlighet att ha det kvar ute på åkern tills det är helt torrt. Och att det inte regnar på det en massa gånger under tiden.
Så här torkar vi vårt hö... (då överlever det även 35 mm regn på ett dygn, eftersom regnet rinner av...)
Visa bifogad fil 148040
Jag har tänkt tanken att hässja, men känns som ett jätteprojekt. Hur lång tid tar det för dig/er att samla upp gräs på dessa krakar?
 
I "gamla dar" körde man in det "torkade klöver höet" i ladan på kärror, lade lager på lager i förvarings utrymmet och rikligt med grovt salt mellan lagren. Ett lass på kärran = ett lager. Saltet såg till att det sista av vätskan/fukten i klöver höet sögs ut under hösten/förvintern.

Vet ju inte vilka förvarings möjligheter du har, men gamla lador/stall har gärna ett eller två utrymmen från toppen av logen (gärna i närheten av bryggan som går upp och precis på insidan dörren) med en dörr/lucka i botten som man kliar sig i huvudet vd de användes till. Svaret är obalat lös hö som slängdes ner kärrlass för kärrlass där salt användes mellan varje lass. och framåt jul var klöverhöet tillräckligt torrt för att användas. Ängs höet (gärna med större mängd timotej och dylikt, som ju gärna torkar färdigt på åkern hade då oftast gått åt (även det lagrad i liknande "silo" lite närmre stallet fast utan salt mellan lagren om vädret varit gynnsamt under slåtten.

Om man vil bala sitt klöverhödirekt från åkern är det kanske en ide att införskaffa en slått som även krossar grövre delar när de slås, så att de torkar lika snabbt som resten av skörden(gräset). Sådana slått maskiner har funnits sedan slutet på 60 talet.
 
Senast ändrad:
Jag har tänkt tanken att hässja, men känns som ett jätteprojekt. Hur lång tid tar det för dig/er att samla upp gräs på dessa krakar?
Alltså det tar tid... Nu är jag rätt skruttig och tar mycket pauser så det är inte riktigt representativt, men vi fick upp ca 25 krakar på 10 timmar. Men, som sagt, mycket pauser av olika längd. (Maken räfsade ihop medan sonen och jag hängde upp höet)

Vi har valt krakar för att det verkade enklare än att sätta upp hässjor.
 
I "gamla dar" körde man in det "torkade klöver höet" i ladan på kärror, lade lager på lager i förvarings utrymmet och rikligt med grovt salt mellan lagren. Ett lass på kärran = ett lager. Saltet såg till att det sista av vätskan/fukten i klöver höet sögs ut under hösten/förvintern.

Vet ju inte vilka förvarings möjligheter du har, men gamla lador/stall har gärna ett eller två utrymmen från toppen av logen (gärna i närheten av bryggan som går upp och precis på insidan dörren) med en dörr/lucka i botten som man kliar sig i huvudet vd de användes till. Svaret är obalat lös hö som slängdes ner kärrlass för kärrlass där salt användes mellan varje lass. och framåt jul var klöverhöet tillräckligt torrt för att användas. Ängs höet (gärna med större mängd timotej och dylikt, som ju gärna torkar färdigt på åkern hade då oftast gått åt (även det lagrad i liknande "silo" lite närmre stallet fast utan salt mellan lagren om vädret varit gynnsamt under slåtten.

Om man vil bala sitt klöverhödirekt från åkern är det kanske en ide att införskaffa en slått som även krossar grövre delar när de slås, så att de torkar lika snabbt som resten av skörden(gräset). Sådana slått maskiner har funnits sedan slutet på 60 talet.
Vi kommer plöja upp och så i en annan fröblandning utan klöver, så detta blir första och sista gången med klöver.

Tack för utförligt svar! Ska ha dina tips i åtanke!
 
I "gamla dar" körde man in det "torkade klöver höet" i ladan på kärror, lade lager på lager i förvarings utrymmet och rikligt med grovt salt mellan lagren. Ett lass på kärran = ett lager. Saltet såg till att det sista av vätskan/fukten i klöver höet sögs ut under hösten/förvintern.

Vet ju inte vilka förvarings möjligheter du har, men gamla lador/stall har gärna ett eller två utrymmen från toppen av logen (gärna i närheten av bryggan som går upp och precis på insidan dörren) med en dörr/lucka i botten som man kliar sig i huvudet vd de användes till. Svaret är obalat lös hö som slängdes ner kärrlass för kärrlass där salt användes mellan varje lass. och framåt jul var klöverhöet tillräckligt torrt för att användas. Ängs höet (gärna med större mängd timotej och dylikt, som ju gärna torkar färdigt på åkern hade då oftast gått åt (även det lagrad i liknande "silo" lite närmre stallet fast utan salt mellan lagren om vädret varit gynnsamt under slåtten.

Om man vil bala sitt klöverhödirekt från åkern är det kanske en ide att införskaffa en slått som även krossar grövre delar när de slås, så att de torkar lika snabbt som resten av skörden(gräset). Sådana slått maskiner har funnits sedan slutet på 60 talet.
Salt drar ur fukten ur hör MEN sen när det dragits ur så stannar det där det är, alltså i saltet. Vatten kan inte magiskt försvinna.
 
Salt drar ur fukten ur hör MEN sen när det dragits ur så stannar det där det är, alltså i saltet. Vatten kan inte magiskt försvinna.

Jo, det är sant, men saltet gjorde så att höet inte självantände pga värmegång i det sammanpressade höet, utan fukten stannade i saltet där det inte kunde utgöra någon fara.
 
Enda gången jag träffat på saltat hö var det ett hö som var så dålig hygienisk kvalité att det höll på att orsaka att hästen jag hade på foder då blev utdömd. Den hade luftvägsbesvär och blev besvärsfri först när jag köpte eget hö istället för att ge av det som skördats på gården där den var uppstallad (hos en storbonde).
 
Salt drar ur fukten ur hör MEN sen när det dragits ur så stannar det där det är, alltså i saltet. Vatten kan inte magiskt försvinna.
Kan inte vatten avdunsta? Ursäkta en dum fråga, men i andra sammanhang försvinner ju vatten, inte genom magi utan genom avdunstning.
 
Binder man fukten i salt dunstar den inte - jämför med dammbindning med salt på ridbana eller väg. Det gör man för att hålla kvar fukten.
Jag hade hyrt in någon som plastade. Säkert, hygieniskt och inte så mycket jobb.
Det jag vände mig mot var själva premissen att vatten aldrig kan ”magiskt” försvinna. Det är ju inte precis magi, men just vatten försvinner ju hela tiden genom avdunstning. Så det har ju en tendens att just försvinna.
 
Kan inte vatten avdunsta? Ursäkta en dum fråga, men i andra sammanhang försvinner ju vatten, inte genom magi utan genom avdunstning.
Saltet är hydroskopiskt och gillar att ta upp fukten. Det kommer sedan att bli ett mikroklimat i höstacken där fukten mellan hö och salt håller sig rätt opåverkad av omgivningens luftfuktighet.
Frågan är också om mängden salt är tillräckligt stor för att dra ut mängden vatten. Salt är som sagt inte magi.
Givetvis kan salt torka men vattnet måste ju då ha någonstans att ta vägen och då hade ju höet torkat oavsett.
 
Saltet är hydroskopiskt och gillar att ta upp fukten. Det kommer sedan att bli ett mikroklimat i höstacken där fukten mellan hö och salt håller sig rätt opåverkad av omgivningens luftfuktighet.
Frågan är också om mängden salt är tillräckligt stor för att dra ut mängden vatten. Salt är som sagt inte magi.
Givetvis kan salt torka men vattnet måste ju då ha någonstans att ta vägen och då hade ju höet torkat oavsett.
Det vänder jag mig inte mot, utan det var just det där att vatten inte kan försvinna av sig självt. När något torkar så gör ju vattnet just det, försvinner av sig självt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp