S
Safira63
Jag satt och funderade lite om ett par grejer och nu undrar jag hur ni tycker och tänker angående hästhanteringen här nere.Jag skriver ner lite kortfattat för det skulle nog bli kanska drygt att läsa allt konstigt som ägaren har sagt och gjort.Hoppas någon orkar läsa
Jag brukar sköta 2 st varmblod och 2 minishettisar som står i närheten av där jag bor men det jag funderade över är hur dom hanterar hästarna. Det är två stycken varmblods travare som jag pratar om. Den ena är en 22-årig vallack som är ganska lätthanterlig, men den andra är ett 7-årigt sto som är ganska dominant. Hon bits när hon inte får godis och kan börja stegra sig och försöka sparka bakut ibland(det händer som tur är inte så ofta). Ska man leda henne ut från hagen blir hon sur och kan börja bitas eller springa iväg med grimskaftet efter sig. Bara man höjer rösten så blir hon arg och sparkar bakut. För ett par månader sen var hon inte alls sån, hon var hur snäll som helst, man kunde leda henne till och från hagen, och hantera utan problem.
Ägaren vägrar inse att hon börjar bli farlig och han/hon vägrar leda henne i grimskaft för han anser att det är lättare att styra hästen då och han tycker att de är skitsnack att man kan fastna med handen eller något sånt. En häst som bits när den inte får godis borde man väl inte ge godis heller?eller är det jag som är ute och cyklar? för inte så länge sen så berättade han/hon att det är enkel psykologi, en hund belönar man när den har varit duktig, en människa belönar man med högre lön och så gör man också med hästar menade han. Och sen så var det lätt för då följde hästarna honom utan problem(hästarna har sparkat efter varandra flera gånger i bråk om godis nar ägaren har stått mellan dem).
För ett par månader sen hade jag lyckats ordna så det skulle komma en väldigt duktig tränare och hjälpa oss med markträningen. Allt gick hur bra som helst, hästarna var hur duktiga som helst och hanteringen blev mycket lättare.Man kunde leda hästarna utan problem, de stod stilla lösa när man skulle borsta dem mm. Men ägaren tyckte att tränaren var nonchalant och han sa att hon bara hade läst en bok och då trodde att hon kunde allt fast tränaren var väldigt duktig och erfaren, så då la vi av med all träning.
Det jag tycker är så konstigt är sättet han hanterar dom på. Vill hästen inte gå så tar han tag över nosryggen på dem och släpar med dom. han skulle leda shettisarna och då satt han fast ett grimskat i grimman på den ena och samma grimskaft runt halsen på den andra, den ena sprang iväg och drog med den andra som hade repet runt halsen sånna grejer händer hela tiden.
Nu när jag lagt av med all träning börjar stoet bli farlig. Ägaren tyckte att jag var löjlig och frågade varför och då berättade jag att det ändå ingen ide att träna dom. Men ändå vill han gärna att jag kommer och hjälper till hela tidenJag vill egentligen inte hålla på längre när ägaren håller på så, men slutar jag så kommer jag och sakna hästarna jätte mycket för de betyder väldigt mycket för mig.
Jag vet inte riktigt var jag vill komma med tråden men ville bara skriva ner detta.Hoppas någon orkar läsa
Ni kanske kunde ge lite råd hur man hanterar en häst som är sån.
Jag brukar sköta 2 st varmblod och 2 minishettisar som står i närheten av där jag bor men det jag funderade över är hur dom hanterar hästarna. Det är två stycken varmblods travare som jag pratar om. Den ena är en 22-årig vallack som är ganska lätthanterlig, men den andra är ett 7-årigt sto som är ganska dominant. Hon bits när hon inte får godis och kan börja stegra sig och försöka sparka bakut ibland(det händer som tur är inte så ofta). Ska man leda henne ut från hagen blir hon sur och kan börja bitas eller springa iväg med grimskaftet efter sig. Bara man höjer rösten så blir hon arg och sparkar bakut. För ett par månader sen var hon inte alls sån, hon var hur snäll som helst, man kunde leda henne till och från hagen, och hantera utan problem.
Ägaren vägrar inse att hon börjar bli farlig och han/hon vägrar leda henne i grimskaft för han anser att det är lättare att styra hästen då och han tycker att de är skitsnack att man kan fastna med handen eller något sånt. En häst som bits när den inte får godis borde man väl inte ge godis heller?eller är det jag som är ute och cyklar? för inte så länge sen så berättade han/hon att det är enkel psykologi, en hund belönar man när den har varit duktig, en människa belönar man med högre lön och så gör man också med hästar menade han. Och sen så var det lätt för då följde hästarna honom utan problem(hästarna har sparkat efter varandra flera gånger i bråk om godis nar ägaren har stått mellan dem).
För ett par månader sen hade jag lyckats ordna så det skulle komma en väldigt duktig tränare och hjälpa oss med markträningen. Allt gick hur bra som helst, hästarna var hur duktiga som helst och hanteringen blev mycket lättare.Man kunde leda hästarna utan problem, de stod stilla lösa när man skulle borsta dem mm. Men ägaren tyckte att tränaren var nonchalant och han sa att hon bara hade läst en bok och då trodde att hon kunde allt fast tränaren var väldigt duktig och erfaren, så då la vi av med all träning.
Det jag tycker är så konstigt är sättet han hanterar dom på. Vill hästen inte gå så tar han tag över nosryggen på dem och släpar med dom. han skulle leda shettisarna och då satt han fast ett grimskat i grimman på den ena och samma grimskaft runt halsen på den andra, den ena sprang iväg och drog med den andra som hade repet runt halsen sånna grejer händer hela tiden.
Nu när jag lagt av med all träning börjar stoet bli farlig. Ägaren tyckte att jag var löjlig och frågade varför och då berättade jag att det ändå ingen ide att träna dom. Men ändå vill han gärna att jag kommer och hjälper till hela tiden
Jag vill egentligen inte hålla på längre när ägaren håller på så, men slutar jag så kommer jag och sakna hästarna jätte mycket för de betyder väldigt mycket för mig.Jag vet inte riktigt var jag vill komma med tråden men ville bara skriva ner detta.Hoppas någon orkar läsa
Ni kanske kunde ge lite råd hur man hanterar en häst som är sån.
