Äntligen har jag provat på islandshäst

[Lightfellow]

Jag som trodde att jag var för tjock för islänning och därmed fått ge upp ridningen (i.o.m. att det har visat sig att jag inte klarar av att rida engelskt på stora varmblod då jag har fibromyalgi) tog min första privatlektion på islandshäst idag.

"88 kg? Men det är ju ingenting, dessutom har du ju ridit förut och har balans" sade de när jag frågade och var orolig över vikten. Jag fick rida en stor kille på ca. 140 skulle jag tro...

Och vilken uppenbarelse lektionen var! Ridningen är så mycket mjukare än den engelska jag är van vid... Jag hade ingenting som drog mig i händerna, jag behövde inte driva som en tok, jag fick mycket bra instruktioner om sits, viktfördelning et.c. Och jag är just nu inte på smärtstillande liggande i horisontalläge!

Jag skrev upp mig för ridlektioner i höst, så nu blir det en gång i veckan på ridskolan där hela hösten. Jag är SÅ LYCKLIG! Jag trodde att hästeriet var kört för min del och har deppat SÅ mycket över det, men detta verkar vara rätt grej för mig.

 

[Balderum Norr]

Sv: Äntligen har jag provat på islandshäst

Härligt!! Det finns ju alla sorter bland islandshästarna också, du får be att få en som den du hade pga din situation!! Hoppas verkligen du får en bra ridskoletid!

 

[hag391]

Sv: Äntligen har jag provat på islandshäst

Lycka till med ridningen! De är verkligen världens bästa sjukgymnastik

Jag hade oxå fått gett upp ridningen pga sjukdom (MFS+EDS) tills jag fick för mig att prova islandshästar för kanske 9 år sen på ridsskola. Hade en massa fördomar om sega tråkiga skogsluffarhästar. Men tänk så fel jag hade

Kunde på stora hästar bara skritta korta stunder med mest långa tyglar innan de gjorde så ont så tårarna rann. Förra året så var de tom dagar jag red 5 hästar på raken om jag använde min egentillverkade bomlösa

Nu rider jag bara min som är under rehab och märks verkligen på kroppen att man rider så lite. Så bra som kroppen var när jag red upp till 5 om dan har den nog aldrig varit

 

[Lightfellow]

Sv: Äntligen har jag provat på islandshäst

Instruktören igår sade en sak som ingen annan av mina tidigare ridlärare/instruktörer förstått: "Du är en känslig ryttare. Det är inte konstigt om din kropp inte klarar av okänsliga hästar som inte är välridna om du nu har fibromyalgi".

När jag vid något tillfälle tog upp en liknande diskussion på min gamla ridskola och sade att jag ville ha en känslig häst så tyckte ridläraren att jag var ute och cyklade i princip. Jag tror själv att jag måste ha en häst som både är känslig och förlåtande.

Min erfarenhet av engelsk ridning på ridskola och på välutbildad medryttarhäst för C-tränare är att engelsk ridning verkar vara helt väsensskilt ifrån den islandslektionen jag tog igår. Igår var det inte alls samma plock med händer och bett och samma enorma drivning... Allting igår var så fokuserat på att det skulle vara mjukt på ett helt annat sätt.

Det skall bli spännande att se var detta leder mig, jag har en känsla av att jag är inne på rätt spår. Är givetvis lite mör i skuldrorna idag, men inte alls så farligt som det hade kunnat vara.