elle12
Trådstartare
Inget nytt kanske, men det finns en ny avhandling i ämnet
saxat från SLU:s hemsida
"Allsidig träning ger bäst hållbarhet för tävlingshästar
2011-05-30 08:42
43 000 hästars resultat på tävling inom hoppning, dressyr och fälttävlan utgör underlag för en licentiatavhandling vid SLU.
Husdjursagronom Åsa Braam, institutionen för husdjursgenetik vid SLU, har studerat om antal år i tävling också är ett mått på hållbarhet hos hästar.
I avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen står det att man ska producera hästar med en bra exteriör och som kan vara internationellt konkurrenskraftiga som dressyr- eller hopphästar. Även hållbarhet är ett avelsmål men det har man tidigare inte skattat avelsvärdet för.
–Mina studier visar att de hästar som tävlat med framgång i flera discipliner innan sex års ålder och därmed fått en varierad träning som unga visar större hållbarhet. Dessa hästar har i snitt tävlat två år längre än övriga, säger Åsa Braam.
Hon kan även konstatera att arvet, det vill säga hästens härstamning, är viktigare för hopphästar än för dressyrhästar. Generellt är arvbarheten för antal år i tävling ganska låg (0,04-0,12) men det genetiska sambandet för antal år i tävling och hoppegenskaper är 0,65-0,69.
Trots den låga arvbarheten tycker Åsa Braam att man absolut bör väga in tävlingskarriären i bedömningen inom aveln, men det bör delas upp i olika discipliner för att ge en rättvis bild. Anledningen är att hopphästar oftast inleder sin tävlingskarriär när de är relativt unga och gör fler starter under livet än till exempel dressyr- och fälttävlanshästar.
–Därför bör avelsvärden för antal år i tävling skattas var för sig för de enskilda disciplinerna, säger Åsa Braam.
Bättre djurskydd
Det finns flera skäl att det bör bedrivas avelsarbete för hållbarhet. Bland annat för ett bättre djurskydd då skador och sjukdomar leder till ett lidande för de drabbade hästarna. Ett annat skäl är ekonomi eftersom det görs stora investeringar i hästar och kostnader för veterinärbehandlingar vid skador kan bli stora.
Syftet med Åsa Braams studier var att undersöka om den redan befintliga tävlingsstatistiken kan användas för att skatta avelsvärden för hållbarhet genom att studera antal aktiva år i tävling. Via Svenska Ridsportförbundet, som administrerar tävlingar inom ridsport, fick hon tillgång till en stor mängd data.
Åsa Braams avhandling är baserad på tävlingsresultat från regional klass och upp till elitnivå för 43 000 hästar födda under åren 1967-2004 med tävlingsresultat från 1971-2009.
Hästarna har delats upp i tre grupper: Valacker (kastrerade hingstar) som tävlat färdigt (17 000 hästar), valacker som fortfarande är aktiva (25 000 hästar) och samtliga hästar (ston, hingstar och valacker, 43 000 hästar). I den sistnämnda gruppen finns både hästar som tävlar aktivt och hästar som avslutat sin tävlingskarriär.
Att ston och hingstar har färre antal aktiva tävlingsår beror inte på sämre förmåga utan på att de även verkat inom hästaveln.
–De hästar som tävlat längst har 18 aktiva år bakom sig, vilket är ganska imponerande, tycker Åsa Braam.
Avhandlingen ”Breeding for durable riding horses using competition statistics” är ännu en i raden från institutionen för husdjursgenetik, SLU, som har koppling till avelsarbete för svenska ridhästar.
Åsa Braam presenterar sin licentiatavhandling den 30 maj vid SLU i Uppsala."
saxat från SLU:s hemsida
"Allsidig träning ger bäst hållbarhet för tävlingshästar
2011-05-30 08:42
43 000 hästars resultat på tävling inom hoppning, dressyr och fälttävlan utgör underlag för en licentiatavhandling vid SLU.
Husdjursagronom Åsa Braam, institutionen för husdjursgenetik vid SLU, har studerat om antal år i tävling också är ett mått på hållbarhet hos hästar.
I avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen står det att man ska producera hästar med en bra exteriör och som kan vara internationellt konkurrenskraftiga som dressyr- eller hopphästar. Även hållbarhet är ett avelsmål men det har man tidigare inte skattat avelsvärdet för.
–Mina studier visar att de hästar som tävlat med framgång i flera discipliner innan sex års ålder och därmed fått en varierad träning som unga visar större hållbarhet. Dessa hästar har i snitt tävlat två år längre än övriga, säger Åsa Braam.
Hon kan även konstatera att arvet, det vill säga hästens härstamning, är viktigare för hopphästar än för dressyrhästar. Generellt är arvbarheten för antal år i tävling ganska låg (0,04-0,12) men det genetiska sambandet för antal år i tävling och hoppegenskaper är 0,65-0,69.
Trots den låga arvbarheten tycker Åsa Braam att man absolut bör väga in tävlingskarriären i bedömningen inom aveln, men det bör delas upp i olika discipliner för att ge en rättvis bild. Anledningen är att hopphästar oftast inleder sin tävlingskarriär när de är relativt unga och gör fler starter under livet än till exempel dressyr- och fälttävlanshästar.
–Därför bör avelsvärden för antal år i tävling skattas var för sig för de enskilda disciplinerna, säger Åsa Braam.
Bättre djurskydd
Det finns flera skäl att det bör bedrivas avelsarbete för hållbarhet. Bland annat för ett bättre djurskydd då skador och sjukdomar leder till ett lidande för de drabbade hästarna. Ett annat skäl är ekonomi eftersom det görs stora investeringar i hästar och kostnader för veterinärbehandlingar vid skador kan bli stora.
Syftet med Åsa Braams studier var att undersöka om den redan befintliga tävlingsstatistiken kan användas för att skatta avelsvärden för hållbarhet genom att studera antal aktiva år i tävling. Via Svenska Ridsportförbundet, som administrerar tävlingar inom ridsport, fick hon tillgång till en stor mängd data.
Åsa Braams avhandling är baserad på tävlingsresultat från regional klass och upp till elitnivå för 43 000 hästar födda under åren 1967-2004 med tävlingsresultat från 1971-2009.
Hästarna har delats upp i tre grupper: Valacker (kastrerade hingstar) som tävlat färdigt (17 000 hästar), valacker som fortfarande är aktiva (25 000 hästar) och samtliga hästar (ston, hingstar och valacker, 43 000 hästar). I den sistnämnda gruppen finns både hästar som tävlar aktivt och hästar som avslutat sin tävlingskarriär.
Att ston och hingstar har färre antal aktiva tävlingsår beror inte på sämre förmåga utan på att de även verkat inom hästaveln.
–De hästar som tävlat längst har 18 aktiva år bakom sig, vilket är ganska imponerande, tycker Åsa Braam.
Avhandlingen ”Breeding for durable riding horses using competition statistics” är ännu en i raden från institutionen för husdjursgenetik, SLU, som har koppling till avelsarbete för svenska ridhästar.
Åsa Braam presenterar sin licentiatavhandling den 30 maj vid SLU i Uppsala."
