Det kan en ladugård också göra. Första länken var en källa till kanske runt 100.000 hemlösa katter.
Aha, är det en källa som citerar Djurskyddet Sveriges enkät undersökning till utvalda katthem, som är källan till uppgiften om 100.000 hemlösa katter i Sverige?
Metoden som använts för att få fram siffran är urusel.
Tyvärr, för det vore bra att veta mera om hur många hemlösa katter det finns, och i vilka miljöer problemet är vanligast, samt i vilka miljöer problemet är ovanligt.
Man fick fram siffran via en enkät till katthem, tillhörande Djurskyddet Sverige, där dessa, bland en massa andra frågor, gavs uppgiften att uppskatta antalet hemlösa katter i respektive katthems närområde.
Följande, logiskt sett uppenbara metodfel, uppstår då:
* Katthem finns där det finns ett behov av katthem. Alltså i områden där det finns gott om hemlösa katter eller omplaceringskatter.
* Katthemmen lever på gåvor, och i mindre utsträckning kommunala bidrag. Det gäller alltså att motivera sin existens, för att fortsätta få gåvor. Alltså är det i eget intresse att uppskatta antalet hemlösa katter "högt" snarare än lågt.
* Det var bara katthem tillhörande Djurskyddet Sverige som fick enkäten. Alla svarade inte. Alla svarade inte på alla frågor.
* Man tog sedan medeltalet uppskattade hemlösa katter från de katthem som svarade och multiplicerade antalet kommuner i Sverige, och stadsdelar (förorter eller motsv.) i storstäderna.
Det här är verkligen som att kasta en blick genom fönstret, och använda det just då varande vädret som hela underlaget för väderleksprognosen för Sverige.
En ytterst primitiv metod, som egentligen bara säger något om hur många hemlösa katter det fanns, högt skattat, i närheten av respektive katthem som råkade svara, när enkäten genomfördes.
Siffran 100.000 ibland, 150.000 ibland (katterna har förökat sig sedan enkäten, eller inte?), har sedan använts flitigt.
Detta är ett väldigt fult sätt att närma sig problemet med katter som inte tas om hand på ett bra sätt.
Ska man påstå något, så ska man ha ordentligt på fötterna, inte bara sticka upp fingret i vinden och gissa.
Kanske stora insatser av lämpligt slag, t.ex. TNR insatser kombinerat med information och kampanjer för gratis kastrering för katter med hem, på väl utvalda platser, i samarbete mellan djurskyddsorganisationer, kommuner, och länsstyrelser, skulle göra mycket nytta.
Kanske informationskampanjer, inte från mer eller mindre trovärdiga katthem, utan från kommuner och länsstyrelser, om "god katthållning", där problemen med hemlösa katter är små, också skulle ge mycket nytta för att stävja framtida problem.
Och att katter borde ha krav på ID-märkning med mera är vi väl eniga om?