- Svar: 7
- Visningar: 1 019
Drabbades just av en nästan desperat längtan efter sommaren. Det riktigt sliter i mig. Sommaren är för mig en tid att liksom läka ihop vad som nu än kan behöva läkas ihop, men med en skadad hund förra året förtogs den där läketiden. Känner mig liksom svältfödd på både bad(i synnerhet!!!), fågelsång, sol och barfotagräs. Ja, och på något annat som jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva då jag inte riktigt vet vad det är.
Början av februari, minus femton och massa snö är tydligen inte kompatibelt med mig just nu, fastän jag i grunden tycker om vintern.
Jag önskar att det kunde kännas lite mer meningsfullt här och nu, vilket i och för sig borde ligga inom vad jag själv kan kontrollera. Önskar att jag kunde träffa någon av mina närmaste vänner. Önskar att jag vore en vettig människa .
Början av februari, minus femton och massa snö är tydligen inte kompatibelt med mig just nu, fastän jag i grunden tycker om vintern.
Jag önskar att det kunde kännas lite mer meningsfullt här och nu, vilket i och för sig borde ligga inom vad jag själv kan kontrollera. Önskar att jag kunde träffa någon av mina närmaste vänner. Önskar att jag vore en vettig människa .