Min hund börjar bli gammal, fyller 13 i år. Han är fortfarande frisk, glad och pigg, men sover klart mer än tidigare och har liksom lägre "aktivitetsnivå". När han förut kom och ville leka med bollen, kommer han nu och vill bli klappad istället. Att bli klappad har utvecklats till hans största intresse - från att ha varit en aktiv och stundtals nästan "stressig" terrier, så har han nu blivit knähund :-) Morgonpromenaderna är lååååångsamma - kan nosa på samma grässtrå i tio minuter innan han bestämmer sig för om han skall kissa på det eller inte....
Vid fint väder och trevliga omständigheter i övrigt, kan han dock fortfarande tänka sig en långpromenad, och han springer fortfarande fort om det vankas leverpastej :-)
Till frågan: Hur gör ni övriga som har äldre hundar vad gäller motion och aktivering i övrigt? Jag känner ju att min hund är rätt nöjd med att "bara vara" och ligga i samma rum som jag är och bli klappad då och då. Skall man nöja sig med det eller skall man "tvinga" fram någon aktivering? Till saken hör att min hund ju alltid tidigare varit den som tagit initiativet till att bli aktiverad - "nu vill jag kasta boll", "nu vill jag gå ut" etc.
Undrar också lite hur ni gör med promenader/motion? Vi är ju nu på en klart lägre nivå än under hundens "bästa" ålder (då han kunde promenera hur länge som helst...). Inte så att vi nödvändigtvis är ute kortare tid, men vi går inte lika snabbt och lika långt. Däremot kan ju ibland andan falla på för en långpromenad. Hur mycket i den vägen kan en 13 år gammal hund tänkas klara av? Han hänger ju med så länge han tycker det är kul, men i vilken utsträckning bör man ta hänsyn till åldern? Vore intressant att ta del av era erfarenheter!
Vid fint väder och trevliga omständigheter i övrigt, kan han dock fortfarande tänka sig en långpromenad, och han springer fortfarande fort om det vankas leverpastej :-)
Till frågan: Hur gör ni övriga som har äldre hundar vad gäller motion och aktivering i övrigt? Jag känner ju att min hund är rätt nöjd med att "bara vara" och ligga i samma rum som jag är och bli klappad då och då. Skall man nöja sig med det eller skall man "tvinga" fram någon aktivering? Till saken hör att min hund ju alltid tidigare varit den som tagit initiativet till att bli aktiverad - "nu vill jag kasta boll", "nu vill jag gå ut" etc.
Undrar också lite hur ni gör med promenader/motion? Vi är ju nu på en klart lägre nivå än under hundens "bästa" ålder (då han kunde promenera hur länge som helst...). Inte så att vi nödvändigtvis är ute kortare tid, men vi går inte lika snabbt och lika långt. Däremot kan ju ibland andan falla på för en långpromenad. Hur mycket i den vägen kan en 13 år gammal hund tänkas klara av? Han hänger ju med så länge han tycker det är kul, men i vilken utsträckning bör man ta hänsyn till åldern? Vore intressant att ta del av era erfarenheter!