Akademiskt/Barock med travare.

[Cecely]

Är det någon som tränar akademiskt eller barock på en travare?
Hur har det gått?

Jag har fått erbjudande om att få hjälp med min travare.
Fick ett råd att bla testa nosgrimman (heter?) som man använder vid inridning i barock. Givetvis med hjälp av kunnig och bara temporärt för att få hästen att förstå bättre.

Sen ska jag desutom på en liten kurs om ett par veckor i akademiskt, tycker det ska bli riktigt roligt.

Men är det nån av er som utövat detta på en travare, tränat den på detta vis? Hur går det isåfall?

Lite luddigt men men ni förstår säkert frågan!=)

 

[Tez1]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Det har gått utmärkt för mina vänner.
Den ena har en vbl travare och den andra en kallis.

Nosgrimman du syftar på än nog kapson. Den är ju skarpare än ett sidepull då den verkar direkt på nosryggen och upp i nacken.

Jättebra att du ska på kurs. Då får du en bra grund med teori samt se andra ekipage på olika nivåer.

Travare precis som andra hästar är individer och har olika lätt för att lära sig nya saker.

/T

 

[Sonila]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag har tränat travare akademiskt och fått den uppfattningen att de älskar det! Att de får tänka själva för att hitta lösningar på sin form. Många är ju väldigt vana vid hårt tryck i munnen som det kan bli vid körning och blir positivt inställda bara av att ha lösare tyglar. Jag har även haft en travare som (tyvärr) ramlade, snubblade om ingen höll i munnen!!! Den hästen fick öva upp sin balans i lina med bara grimman på sig innan jag satt upp med lösa tyglar + att hon lärde sig grunderna i akademisk träning från marken förstås. Den hästen hade för övrig aldrig blivit körd utan bara ridits engelsk dressyr. Hon bara sprang med ryttaren på ryggen men efter en månad av akademisk träning kunde hon bära ryttare med självtillit och var lugn i sina rörelser. Bortsett från ett och annat skutt förstås!!
Jag rekommenderar varmt den akademiska läran för travare/ lycka till!

 

[allroundhästarna]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag vet en hel del travare som även tränas med AR. AR-träningen gör att dom förflyttar tyngdpunkten bakåt, vilket gör att dom stärker bakbenen. Starkare bakben gör att dom (vid trav) orkar skjuta på mer. Dom tränar ju även upp ryggmuskelaturen mha AR.
Jag har bara hört positiva saker och att de hästarna har gått bättre på travbanan efter att dom börjat träna AR.

 

[Totola]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Hmm... Svaret på frågan beror på vilken inställning man har. Är barocken till för hästen eller hästen till för barocken (läsressyren)? För om barocken(dressyren) är till för hästen säger jag att rätt utförd, eller iaf hyfsat rätt utfört så är det bra för ALLA hästar.
Om man ser det på det andra sättet, att man vill "lyckas" med något och komma långt inom AR/barock, jag då kan man ha en nackdel iom att travare ibland har felinlärningar och annat rörelsemönster som de lärt in. Felaktiga muskler och stress är ju inte heller ovanligt. Så visst, man kan få gå en längre väg, men för HÄSTEN är träningen bra. "Vägen är målet" som KFH skrev i "Dansa med hästar".
Rider man däremot för att kunna skryta med fina galoppiruetter inom ett år, ja då bör man se sej om efter en superhäst istället.. :smirk:

 

[Rimfaxe]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag funderar på om AR lämpar sig väl för travarna pga att det är rena motsatsen till vad de lärts på travet? På travet ska de ju springa fort och i AR får de istället lära sig att gå väldigt långsamt. Det är en sak i taget och fokus läggs inte på perfektion utan på lugnt tempo och att hästen är avslappnad. Kanske är det därför man upplever att den träningen passar ens häst så bra, för att det inte krävs så mycket? Ofta är ju travarna stressade när de tas från travlivet och de flesta är nog ganska så heta. Börjar man istället träna på att det ska gå oändligt långsamt, så kommer man kanske så långt bort från det gamla livet som det går?
Att AR sedan även verkar fånga upp den som rider mindre heta hästar och även tyngre raser, kan nog bero på att deras häst helt enkelt inte är byggd för att ridas och röra sig så som tävlingsreglementet begär på bedömning. Dressyr är en bedömningssport, och någon mall måste man följa. Man kan inte ta hänsyn till den individuella hästen och hur pass väl den rör sig för dess kroppsbyggnad och förutsättningar. Den segare hästen trivs säkert bra när den slipper röra sig så fort, som den kanske inte riktigt orkar, eller som ägaren får kämpa mycket med för att den ska.

AR är väl kanske inte i alla avseenden den perfekta träningen för den tävlingsintresserade. Så som rörelsers utförs och tränas in passar nog inte helt in för en dressyrbedömning.

AR har nog fångat upp de personer som inte trivs i den traditionella dressyr de fått lära sig. Givetvis beror det på vilka lärare man har haft, hur man ser på dressyr. Somliga har haft tur och haft riktiga hästkarlar/kvinnor, som haft känsla för hästen, andra mindre tur. Hur pass bekväm man sedan känner sig beror på vad man själv efterlängtar och ens egen filosofi, alla funderar inte lika mycket över hur de rider, utan bedömer efter sin och hästens prestation.

Sättet som dressyr utövas skiljer sig åt överallt. Den tyska läran är ju t ex inte lik den franska läran. Jag fick höra av en tränare att den tyska lägger vikten på perfektion, den franska på att det hela tiden ska vara trevligt, som h*n uttryckte det.
Det vi ser på tävlingsbanorna idag är väl mestadels dressyr som har tyskt ursprung? Sedan har vi ju spanjorerna/portugiserna med sin tjurfäktningsridning. Det är skillnad på bruksridning, tävlingsridning och nöjesridning tror jag att man kan säga. De tre ridsätten behöver inte vara sammankopplade, även om de kan vara det, det beror på vad ryttaren har för krav.

Utrustningen i sig är ju ett sätt att visa var man tillhör. En Westernryttare trivs kanske bäst i en Westernsadel där det klart och tydligt syns vad han/hon rider, eller helt enkelt bara för att det är bekvämt. Alla ridstilar har ju sin specifika utrustning, men naturligtvis är det inte ett krav för att kunna utöva läran, dock underlättar viss utrusning viss ridning, när den har en funktion att fylla. Gillar man inte just den sadeltypen t ex, så är det ju bara att man rider med en annan, som man trivs i.
Någon frågade en NH-tränare varför det över huvud taget rids med s.k Spade-bits om nu hästen ska vara så lyhörd och svara på så små signaler. Svaret var att kanske kommer dagen då kon rymmer och är på väg in på grannens mark och hästen inte är lyhörd nog just vid det ögonblicket, då kanske bettet kan komma till pass. Dock påpekade tränaren skarpt att detta inte är något man lägger i en nybörjares händer, aldrig någonsin.
Har man som regel aldrig något behov av bettet, då är man kanske redo att använda det? Tänkvärt inom alla discipliner och med alla hjälpmedel, som ger kraft åt ryttaren.

Fundera ut vad du vill göra med din häst. Vad har du för önskemål om just din häst? Vad vill du uppnå? Känn efter om du gillar det du gör.

Mvh
Frida

 

[Spirit]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag rider A/R med min travare.
Tycker själv det går bra & har positiv respons från min instruktör.

Vi satsar på att klara en hyffsad piaffering inom 4 år & kanske en levad om 10 år. Vi har gott om tid på oss & lär oss massor på vägen, han är trots allt bara sju år. Och det är jag som bromsar utvecklingen pga jag är en fruktansvärt dålig ryttare, ack att man fick den horribla insikten efter börjat med a/r.
Skulle behöva banta bort 35kg & bli grymt vältränat smidig

 

[Totola]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Hyfsad piaff inom 4 år? skulle jag ha det målet skulle jag ärligt talat lagt ner ridningen eller sålt min häst helt enkelt för att man inte vill traggla så länge innan man kommer till något i närheten av "bra".. Sen så skulle min häst vara 24 innan han kunde levad med den tidsberäkningen

Skulle jag träna målmedvetet hela tiden och hästen håller sej ohalt, då är piaff inom ett år absolut inte för mycket begärt tycker jag. Samlad galopp likaså.
Sen har ju hästar olika specialitéer och svårigheter, har hästen riktigt svårt att samla sej kanske levad är målet innan den dör? och snygg ökad trav ett mål som den ska lära sej på en månad.. Har den lätt att samla sej kanske piaff är ett ganska tidigt mål medans snygga ökade gångarter inte finns med i registret.

 

[Cecely]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Tack för era svar!

Anledningen till att jag vil börja mer AR är ju för att få min häst gå i bättre form, dressyren nu gör lite att hästen bara fubbar, mycket för att jag har svårt att lära om vissa saker. AR inbillar jag mig är ganska annorlunda det jag gör nu och hoppas på att det blir lättare att lära om!=)

Min travare blir dessutom lätt en kärnkikare och jag får bråka ganska mycket med henne. Den här nosgrimman jag pratade om innan också är en sån man dessutom spänner in i början, den hoppas jag kan klura ut ett å annat åt min häst.

Aja, tycker att det ska bli så spännande!

Föresten var kan man vända sig om man vill ha tag på en tränare i växjö området?

 

[Totola]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Ehm.. spänna in? Låter inte särskilt AR i mina öron. Eftersom en av de största prioriteringarna ligger i att hästen ska vara avslappnad i överlinjen och söka sej framåt/nedåt utan spänningar.

Det som är bäst med AR för alla hästar men kanske i ännu större grad för f.d. travare tycker jag är att man jobbar hästen jämnare i kroppen och lägger en hel del fokus på rakriktning. Det brukar komma senare i vanlig dressyrridning och man kompenserar ibland ojämnheter genom att fånga upp hästens steg "i handen".
Istället för att dölja snedheter, stelhet med mera hos hästen genom att t ex ge hästen stöd i handen och driva den framåt så blottar man felen och rättar till dom allteftersom.

Så tänk på det när du väl börjar - det är inte hur det ser ut som är viktigt till en början, kanske inte ens huruvida det känns bra eller misslyckat - utan att man inte tar genvägar i träningen. Det är att man strävar mot kvalitén som är viktigast. När man väl får dom där första riktigt underbara stegen kommer det vara värt allt jobb!

 

[tuaphua]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag tycker det är givet att en vanlig hobbyryttare får traggla så länge. Jag tror inte att en vanlig människa kommer dit så fort, med en vanlig outbildad häst.

Vill man inte lägga ner dn tiden för att få kvalitet? Kanske är därför som man ser så mkt trampande och piaff som är så fruktansvärt dålig? :smirk:

 

[evis]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Ja, 4 år låter väl som en lagom realistisk plan för att få en bra piaff med en normal häst & en normal ryttare. Samma med 10 år för en bra levad (även fast jag faktiskt tror att det är lite orealistiskt om man inte har en begåvad häst - bra levader växer inte på träd).

Att man kan "träna piaff" innan det, tja.... Med tiden har jag insett att det inte är lönt att sitta och rida något som inte blir bra. Piafferar gör vi först när det kommer bli bra. Man har det tusen åter ifall man lägger grunden noga! Då blir piaff-ridandet en fröjd
Har man bråttom får man ändå gå tillbaka hela tiden, genvägar är nog för det mesta senvägar.... Jag vet, jag har varit där!

Därmed inte sagt att man kan jobba med grundstenarna i piaffen ända från första minut på hästens rygg... En trav-fattning är ju i princip samma som en ingång i piaff, men på en mycket lägre nivå. (obs; min uppfattning)

 

[Totola]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Evis och tuaphua: beror alltid på om det är en erfaren ryttare eller nybörjare (inom barock/AR) hur bra grunderna sitter på hästen sedan innan (för jag räknar ju inte från att hästen precis blivit inriden..) och att man kan träna effektivt hela tiden så inte hästen glömmer bort det den lärt sej eller inte kan muskla sej optimalt.
Varför skulle ett år vara så kort tid? Piaff SKA ju inte vara svårt bara grunderna sitter sedan innan. Ang. kvaliteten på piaffen börjar man ju med tramp, att få till en perfekt piaff kan jag acceptera att det tar lång tid men inte 4 år.

I praktiken tror jag inte att jag personligen skulle kunna lära en häst piaff på ett år, helt enkelt för att dom förutsättningarna som jag skrev ite finns - grunderna sitter inte riktigt, jag får ingen kontinuitet i träningen utan uppehåll då och då när jag är bortrest, när hästen trampat av sej en sko (vilket han lyckats göra ofta på sistone) och för varje gång hästen fått vila länge blir det som att börja om med träningen.
Men för mej mentalt skulle det kännas hemskt att se piaff som ett mål som kan inträffa först om 4 år!! Jag har ju redan trampat med ett par hästar med bra avslappning och undersättning och dom hästarna var inte ens utbildade inom AR (gjorde det ur mycket långsam öppna en gång i varje varv). Så som sagt, sitter grunderna är det inte SVÅRT.

 

[Totola]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Tillägg: Jag håller med Evis om att från första gången man rider/tränar hästen bör man ha som mål att utbilda den till de svårare övningarna. Att hästen ska lyssna på och förstå de hjälper man behöver, att man betar igenom avslappning, rakriktningsträning, muskla upp bakbenen osv.
Men som sagt - när man väl har betat igenom de viktiga bitarna och hästen lyssnar bra och förstår våra kommandon - då bör inte de svåra rörelserna vara långt borta. För när man kommit så långt bör man ha ganska lätt för att muskla upp hästen till det och lyssnar den på hjälperna är det då "bara" att börja träna på svårare rörelser.
Det är det som är poängen för mej i hela min ridning ; jag vill inte omöjliggöra svårare rörelser genom att lära hästen svara fel på hjälper eller bli "tung" för att jag alltid vill se svårare rörelser inom räckhåll för att det ska kännas roligt att rida.
Hur kul är det att traggla skolor i skritt i ett år?

 

[sante]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag får hålla med dig där, om man tränar en häst inom AR och lär hästen grunderna , ja då kan man nog göra det mesta som finns, men sen med tiden kommer styrkan, smidigheten och balansen med lösgjordheten för att övningen ska ge den effekten man vill uppnå, men om man nu inte känner att hästen kan grunderna eller har andra fysiska problem så är det nog inte helt fel att det tar sin tid, även ryttaren måste vara utbildad så att det blir ett samspel mellan ryttare och häst!

 

[evis]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Tja, där håller jag inte med (att det inte skulle vara "svårt").
Piaff - bra sådan, ställer höga krav på ekipaget. Ja, jag anser att piaffen är en grund - finns piaffen så kan man utveckla många grejer. Men, tiden till piaffen är värd att lägga ner på de absoluta grunderna - när man väl rider piaffen ska varken lösgjordhet, förståelse för hjälper, bärighet, balans (och allt annat som kännetecknar en bra grund) gå förlorad. Ja, är grunden väl-lagd behöver ingetdera gå förlorat!

Jag hade en gammal välutbildad fåle under 8 år... Vi "piafferade" honom andra sommaren. Sedan fick vi spendera resterande år med att reparera skadorna, typ. Det var först sista året/åren som vi kunde få till riktigt bra piaff, men då hade vi också gått tillbaka till de absoluta grunderna många, många gånger och byggt igen hålen där. Jag tror visserligen inte att någon människa nånsin kommer ifrån det där under sin livstid, även fast det säkert blir bättre med erfarenhet - alltså att man hela tiden måste gå tillbaka och rätta sånt som blivit fel i grunden. Men såsom jag gjorde med min gamling, tja, det var väldigt onödigt.
Nu säger jag inte att han for särskilt illa av det, tvärtom var det nog en del i en räddning för en häst som var "slut", men fick 6-7 år som stark, välmusklad och välmående till. Men nog fasiken kunde kvaliteten ha varit en helt annan, bättre sådan.....

Med nuvarande fåle så ser jag ju att jag lätt kunde pressa honom till piaff redan nu.... Men till vilken nytta? Jag vet ju hur otroligt läckert det kommer vara att rida den där piaffen om 5-10 år då han är stark, smidig, musklad, bärig, balanserad & JAG har förmågan att begära det av honom utan att förstöra alltförmycket med min kropp & min sits. Bara att glädjas, balansera av och se till att allt blir "lagom". Även begåvade hästar behöver sin tid... Och begåvade ryttare med för den delen.......

 

[Immer]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Även begåvade hästar behöver sin tid... Och begåvade ryttare med för den delen.......

Instämmer. Varför ha så bråttom? Själv skulle jag nog kunna få Besten i piaff vilken dag som helst (hon har gjort det på uteritter när vi mött sabeltandade tigrar och annat äckligt ), men vi har mycket annat att arbeta med innan vi börjar med piaff. Avspänning, lösgjordhet, rakriktning mm. Det är lite mer än 2 år sedan vi började med AR, Besten är 13 och jag själv snart fyra gånger så gammal som hon - men vi har ingen brådska

Immer

 

[Pretty_Fly]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Jag rider akademiskt på mina travare o tycker det funkar kalas! ligger väldigt nära min ridstil (har en väldigt egen ridstil med mycket idéer).
Man har en lösgjordhet som inte många andra ridstilar har.

 

[PiperGarden]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

jag funderar också på att börja med det på min travare nu när jag flyttar till Malmö. (om man nu mot all förmodan får pengar över till lektioner när man är student med egen häst... )
det jag saknar mycket när jag rider själv är att jag vill lära mig så mycket mer om sitsen, dom små hjälperna som jag känner att min häst lyssnar till men som jag än inte kan kontrollera. jag har länge velat börja, men inte hittat nåt lämpligt här runt halmstad, men i malmötrakten finns det väl en del? söker efter en ärlig samling som jag vet kommer ibland, men jag märker även att jag fuskar en del...

 

[Totola]

Sv: Akademiskt/Barock med travare.

Seriöst, tycker ni att ha ett år som MÅL är att ha bråttom??
Ett mål ska helst vara rimligt satt, och i nuläget skulle jag behöva rucka på det ganska mycket då jag inte kan rida öht för tillfället så hästen har tappat mycket muskler.
På jobbet har vi fått lära oss att ett MÅL ska vara:
*Utmanande
*Möjligt att uppnå (men absolut inte enkelt!)
*I proportion till vad man behöver kunna uppnå (alltså inte ett för lågt mål)
Om jag alltså skulle ha som MÅL att lära piaff inom 4 år.. då har hästen inte kommit till riktigt bra samling förrän efter så lång tid? Under tiden då?

Ett MÅL betyder ju också att man måste beta sej igenom vägen dit. Inte att man ska fuska. Jag skulle vilja påstå att piaffen är ett bra kvitto på att hästen kan grunderna för det märks ganska tydligt om den inte är redo för att trampa/piaffera avslappnat och jämnt. I resten av ridningen också. För NÄR den är redo känner man det på hästen.
Och om nu piaffen/trampet är just det - ett kvitto på att grunderna sitter - ska då grunderna verkligen ta 4 år att beta sej igenom? Kommer hästen behöva gå ojämnt eller spänt eller osamlad under så lång tid?