fejt
Trådstartare
Eftersom jag inte har så många som vill prata terrier med mig så kör jag på i ett inlägg som jag gissar att inte många här heller är så värst intresserade av. Jag känner ändå att jag vill dela med mig av vad som snurrar i mitt huvud just nu angående "min ras".
Börjar med en video på en då ettårig airedaletik som tränar lydnad. Hon bor i Norge och kommer från en tysk kennel.
Här tränar hon (fortfarande som ettåring) industrisök för NRO:
I dag är hon drygt tre år och "redningshund i norske redningshunder" och katastrofsöksgodkänd klass B. Hon har deltagit i The Challenge (som jag inte har direkt någon kunskap om men som jag hört kallas för "världens hårdaste brukshundstävling" - rätta mig gärna). I lydnad har hon fått ett tredje pris i klass tre men ekipaget fokuserar på bruks där hon är i full träning för elitklass.
Ägaren kallar sin hund för en arbetsmaskin. Hon sköts som en elitidrottsman gällande foder och sjukgymnastik.
"Hon ger alltid max, ger sig inte förrän uppgiften är löst. Hon springer allt hon kan, helt koncentrerad. Hon forcerar höga stup, full fart genom buskmark och kalhyggen och simmar i myrvatten för att nå målet:leta och finna! Eller bara göra det jag ber henne om."
På något konstigt sätt känner jag mig stolt över denna fantastiska rasrepresentent och gläds över att hundar från linjer som hennes verkar efterfrågas även i Sverige. Den här tiken är inget unikum i Europa.
Tack för mig!
Börjar med en video på en då ettårig airedaletik som tränar lydnad. Hon bor i Norge och kommer från en tysk kennel.
Här tränar hon (fortfarande som ettåring) industrisök för NRO:
I dag är hon drygt tre år och "redningshund i norske redningshunder" och katastrofsöksgodkänd klass B. Hon har deltagit i The Challenge (som jag inte har direkt någon kunskap om men som jag hört kallas för "världens hårdaste brukshundstävling" - rätta mig gärna). I lydnad har hon fått ett tredje pris i klass tre men ekipaget fokuserar på bruks där hon är i full träning för elitklass.
Ägaren kallar sin hund för en arbetsmaskin. Hon sköts som en elitidrottsman gällande foder och sjukgymnastik.
"Hon ger alltid max, ger sig inte förrän uppgiften är löst. Hon springer allt hon kan, helt koncentrerad. Hon forcerar höga stup, full fart genom buskmark och kalhyggen och simmar i myrvatten för att nå målet:leta och finna! Eller bara göra det jag ber henne om."
På något konstigt sätt känner jag mig stolt över denna fantastiska rasrepresentent och gläds över att hundar från linjer som hennes verkar efterfrågas även i Sverige. Den här tiken är inget unikum i Europa.
Tack för mig!