S
saraah
Min lilla skrutt, som är otroligt blyg, följde med oss när vi skulle på restaurang ikväll. Han satt mellan mina ben och gömde sig. Så kommer en grupp med autistiska människor/personer med downs syndrom och en av dem stannar och säger vilken fin vovve. Och vet ni vad som händer då!? Marcel går fram och hälsar på honom och låter honom klappa honom. Åååh vad jag blev glad, hela min bröstkorg svällde upp. Jag är så sjukt stolt över min lilla krabat. Det kanske inte är värsta grejen, men jag tyckte det var otroligt fint. Älskar min hund!
