Adoptera hemlös eller köpa ny?

Men det här är ju en helt annan sak och faller snarare under kategorin "köpa från katthem eller dylikt" eller "raskatter osv är undantag" (alltså syftar inte på bara raskatter utan att det finns undantag gällande privatpersoner övh) även om det kanske inte framgår i mitt inlägg. Så du har absolut inte gjort något fel.
Det är alltså inte själva grejen att köpa från en privatperson som är den felande länken, utan att dessa privatpersoner i regel har blivit med kattungar pga oaktsamhet/okunskap/nonchalans, och det ska man inte stödja.

Jag tog mig an en kull jag hittade för några år sedan, och två kullar i fjol. Kunde inte behålla och kastrera alla själv, så jag fick såklart (som privatperson) också lägga ut annons, (där jag påtalade att de var hittekatter och att "priset" för en kattunge var garanterad kastrering och utevistelse i kattvänlig miljö. Jag törs inte ta betalt för dem, för jag tänker såhär; om jag skänker bort med krav på kastrering så kanske chansen är större att bra hem hittas och att de blir kastrerade. Annars kan ju eventuella köpare känna att de lika gärna kan vända sig till närmsta bondgård där de får gratis kattunge och inga krav alls på sig.. )

Jag vet mycket väl att jag inte har gjort något fel. Jag har gjort vad som har krävts. Vad jag menar är att om du hade sett min annons så kan du omöjligt veta att det var hittekatters ungar eller om jag var en oseriös buskavlare. Jag skrev inte i annonsen att det var hittekattsungar eftersom jag inte ansåg det vara relevant. Det viktiga för mig var att katterna fick bra hem och därför tog jag betalt för ungarna. Att ge bort katter skulle jag aldrig göra. Jag hade krav på alla köpare att de skulle kastrera men sålt är sålt och man har ingen möjlighet att påverka vad någon annan gör eller inte gör med sina djur. Jag tror att en person som kan tänka sig att betala för en katt också är mer villig att betala för kastrering och övrig veterinärvård. Köparna hade om de ville alltid möjlighet att ringa och rådfråga mig om katterna vid behov. Det är ganska mycket värt för en nybliven kattägare och den möjligheten lär knappast finnas om man hämtar en kattunge gratis från en bonde. Min erfarenhet är att katter som ges bort lätt blir slit och släng. När katten var gratis är det enklare att hämta en ny när den könsmogna katten har irrat bort sig än att ta sitt ansvar och kastrera, märka och ta hand om katten och leta/efterlysa/annonsera efter katten om hen ändå irrar bort sig. Jag tycker absolut att man ska ställa krav! Ingen som inte verkar seriös får köpa katt av mig. Då får katten hellre bo kvar.
 
Katthemmen häromkring ger jag inte mycket för. Jag har bett om hjälp vid flertalet tillfällen med hemlösingar men alltid fått kalla handen
Det är jättetrist att det är så, samtidigt är det en svår situation för katthemmen också som ofta har mer än fullt, kanske med avtal/krav från polis och länsstyrelse, sjuka katter och taskig ekonomi. Sen kan ju bemötandet vara skräp oavsett, men jag skulle inte döma katthemmen för att de inte alltid kan bistå med hjälp.
 
Det är jättetrist att det är så, samtidigt är det en svår situation för katthemmen också som ofta har mer än fullt, kanske med avtal/krav från polis och länsstyrelse, sjuka katter och taskig ekonomi. Sen kan ju bemötandet vara skräp oavsett, men jag skulle inte döma katthemmen för att de inte alltid kan bistå med hjälp.

Nej det är inte enbart för att jag/katterna inte har fått någon hjälp heller utan det är deras bemötande både i telefon och när jag var där. Även om de inte kan hjälpa så kan de svara trevligt. Första gången jag tog kontakt var det för att erbjuda min hjälp som volontär eller något annat men det var otrevligt bemötande då också. När jag bad om hjälp med en hittekatt jag av olika skäl verkligen inte kunde ha kvar fräste damen i telefon att de inte var till för att ta hand om katter som folk hade tröttnat på. Att jag förklarade att det inte var min katt och hur han hade hamnat hos mig brydde hon sig inte om alls utan tyckte att om jag inte kunde ta hand om honom så skulle jag bara slänga ut honom. (Vilket jag självklart inte gjorde.)
 
Nej det är inte enbart för att jag/katterna inte har fått någon hjälp heller utan det är deras bemötande både i telefon och när jag var där.
Och det är givetvis inte ett okej bemötande. Jättetrist att folk inte kan vara trevliga även när det inte finns möjlighet att hjälpa till.

Angående resten så finns det säkert flertalet anledningar till deras oförmåga att hjälpa dig, vilket är tråkigt, men det hjälper ju inte att vara otrevlig såklart (från deras håll)

Sen säger jag inte att det gäller dig, men det ringer många människor till katthem som av olika anledningar inte kan ha kvar katter och det är svårt att hjälpa. Ibland finns inte heller tiden att prata i telefon vilket såklart påverkar bemötandet. Jag försöker inte försvara deras otrevlighet men jag vill ändå säga att de allra flesta katthem gör så gott de kan (och stolpskott finns såklart i alla organisationer).
 
Jag har en hemlös kattunge hemma nu. En väns grannes kastrerade hankatt kom inbärandes med henne i nackskinnet. ingen av grannarna saknade en kattunge, det är ute på bondvischan och det är kanske 5-6 hus där. Hon var så skygg när hon kom att det inte gick att få tag på henne.

Numera efter några veckor i min vård så är det mesta ok, får till och med klippa klor och borsta henne. Är fortfarande i valet och kvalet om jag ska behålla henne. Om jag tippar på hur gammal hon är nu så borde hon vara 20-24 veckor. Hade bestämt att det var nog med katter nu, min egen kastrat är 14 år i år och jag hade tänkt att han skulle vara den sista i min ägo men, men vi får se hur det blir. Springer jag på ett bra hem åt henne så får hon flytta men jag letar inte aktivt efter någon.

Katthemmen fick jag inga svar från när jag försökte den vägen och jag har inte samvete att inte ta hand om kattungar.

Detta är den 5:e kattungen jag räddar och dom har en benägenhet att bli kvar hemma hos mig men tja vi får se med denna. Ska hon flytta så bör jag nog börja leta nu medans hon är relativt liten för vuxna katter är det ingen som vill ha.

Så det finns även privata människor som räddar katter, inte bara katthem.
 
I Stockholm har de stora seriösa katthemmen ganska strikta regler (toppen tycker jag). Jag vet att Stockholms Katthem (som min ena syster köpte från) krävde att man skulle komma och hälsa på minst tre gånger och gärna ha med sig en filt eller liknande som luktade min syster så att Bosse skulle vänja sig vid henne och min systerdotter. Sedan kom de hem med Bosse och skrev kontrakt där. Min syster hade också en diskussion med personalen vad för slags katt hon ville ha så de kunde para henne med det bästa alternativet.

Min andra syster fick inte köpa katt därifrån eftersom hennes barn var för små och de vill inte sälja katter till hem där det finns för unga barn, det måste jag erkänna verkar vara lite väl strikt. Jag misstänker att min syster erkände att de skulle ha den som utekatt och att hemmet därför backade.

Jag gillar att katthemmen har strikta regler och uppföljning, och att de numera säljer för ca 1500kr vilket täcker kastrering, vaccinering, chippning, vet undersökning och eventuella vårdbehov och försäkring. Man får jäkligt mycket för pengarna men förhoppningsvis avskräcker det impulsköp som man sedan ångrar efter en vecka. Mycket bra också att katthemmen erbjuder omplacering om det inte fungerar.

Katthem absolut om jag får rösta. :) Man hjälper dessutom inte bara en utan två katter.
 
Jag har bestämt mig för för första gången i mitt liv besöka ett katthem inom en snar framtid och undersöka organisationen och katterna på plats, bättre än skrivbordsundersökningar ^^. Egentligen spelar inte så stor roll varifrån katten kommer eller hur den ser ut, det viktiga för mig är att det ska kännas rätt, det där något som inte går att förklara måste finnas där.

Så vi får se hur det går, tills vidare funderar jag på att inreda så att katten ska trivas och jag har något att ockupera hjärnan med.

Vidare så håller jag på att titta på den bästa försäkringen för oss men jäkla vad hemliga alla är med priserna, det verkar som att man måste skaffa katten först och sen sitta och jämföra. Jag vill ju att den ska vara på plats så fort misse kommer hem till mig, och inte sitta och leta runt då. för försäkring måste den ha.
 
Jag förlorade min älskade katt med K straxt innan jul på ett hastigt, konstigt och tragiskt sätt. Nu söker jag efter en ny katt, jag saknar att snubbla över katten som stryker sig kring benen, fylla på matskålar, göra rent kattlåda, använda klädroller varje dag, gosa tillsammans i soffan, sova tillsammans, mystiskt omkullvälta blomkrukor och någon som spinner och kurrar.


Jag saknar helt enkelt en katt i mitt liv, nu funderar jag på om jag ska köpa en katt från privatperson som jag gjort tidigare eller om jag kanske ska adoptera en katt från ett katthem/ kattstall?

Ni som adopterat katter, hur har det funkat tycker ni med kontakten/ kraven som katthemmen eller kattstallarna krävt?


Hej!
Vi adopterade en katt från Göteborgs Djurskyddsförening 2012 och det är något jag kan rekommendera. Man får mycket för pengarna när man adopterar en hemlös katt, och givetvis det finaste - att hjälpa en hemlös. Katthemmen brukar inte ta mer än 800-1000:- för en katt och då är de i regel kastrerade, id-märkta, vaccinerade och avmaskade. Vi köpte våran (vuxen) för 500:- och han var då kastrerad, vaccinerad, id-märkt, avmaskad och besiktigad. Ett köp från ett katthem är dock lika mycket ansvar som ett raskattsköp - alltså att man tänker på ansvaret menar jag då.
 
Katthemmen i Stockholm tar mellan 1500-2000 kr / katt eftersom allt är dyrare här, vetvård, mat, hyra mm men det är ändå ett väldigt bra pris för en katt tycker jag eftersom de kommer kastrerade och vaccinerade och oftast chippade.
Att göra en hjälteinsats och rädda en katt står inte högst på min lista. Det viktigaste för mig är att vi ska trivas med varandra eftersom vi ska leva med varandra i väldigt många år, hoppas jag iallafall på.
Således tänker jag inte adoptera bara för adopterandets skull.
 
Katthemmen i Stockholm tar mellan 1500-2000 kr / katt eftersom allt är dyrare här, vetvård, mat, hyra mm men det är ändå ett väldigt bra pris för en katt tycker jag eftersom de kommer kastrerade och vaccinerade och oftast chippade.
Att göra en hjälteinsats och rädda en katt står inte högst på min lista. Det viktigaste för mig är att vi ska trivas med varandra eftersom vi ska leva med varandra i väldigt många år, hoppas jag iallafall på.
Således tänker jag inte adoptera bara för adopterandets skull.

Håller med dig om att 2000:- är billigt för alla tjänster Katthemmen utför oavsett. :D
Tror inte det skiljer sig jättemycket mellan Göteborg och Stockholm prismässigt överlag, men är lite irrelevant i frågan :)
Det som är positivt med katthemmen är att du får möjlighet att besöka katten en/flera gånger, och du får träffa flera olika individer.
 
Träffa katter kan man även göra flera gånger privat oxå, kan tänka mig att katter är mer benägna att visa sitt rätta jag i ett privat hem där de troligen är tryggare i jämförelse med ett katthem eftersom de sitter på katthemmet av en anledning och kanske inte har jättebra relation till människor eller är vana av kombon instängd hos människor. Men allt är relativt.
 
Träffa katter kan man även göra flera gånger privat oxå, kan tänka mig att katter är mer benägna att visa sitt rätta jag i ett privat hem där de troligen är tryggare i jämförelse med ett katthem eftersom de sitter på katthemmet av en anledning och kanske inte har jättebra relation till människor eller är vana av kombon instängd hos människor. Men allt är relativt.

Fast en katt kan känna sig otrygg i en hemmiljö också så det tycker jag inte att man kan jämföra. Visst att det är en omställning för en katt att komma till ett katthem = ny miljö, men det betyder inte att de inte visar sitt rätta jag. De som arbetar på katthem utvärderar ju katterna och deras personligheter och därefter väljer vad för typ av hem de helst ska placeras i. Våran omplaceringskatt är SUPERsocial och har alltid varit, han sov i mitt knä första gången jag träffade honom på katthemmet, skulle säga att jag stött på väldigt många sociala individer som kommit på villovägar av olika anledningar, och de som är skygga arbetar man med på katthemmet för att få en trygg relation till människor. :)
 
Och det är givetvis inte ett okej bemötande. Jättetrist att folk inte kan vara trevliga även när det inte finns möjlighet att hjälpa till.

Angående resten så finns det säkert flertalet anledningar till deras oförmåga att hjälpa dig, vilket är tråkigt, men det hjälper ju inte att vara otrevlig såklart (från deras håll)

Sen säger jag inte att det gäller dig, men det ringer många människor till katthem som av olika anledningar inte kan ha kvar katter och det är svårt att hjälpa. Ibland finns inte heller tiden att prata i telefon vilket såklart påverkar bemötandet. Jag försöker inte försvara deras otrevlighet men jag vill ändå säga att de allra flesta katthem gör så gott de kan (och stolpskott finns såklart i alla organisationer).

Det var inte så att jag bad dem ta hand om katterna utan jag frågade om de kunde sätta ut dem på deras hemsida medans katterna bodde kvar här och jag stod för allt. Det tycker inte jag är mycket begärt men bevisligen så var det det.

Jo jag vet att det är många som lämpar av sin huskatt i katthemmens närhet eller säger att det är en hemlösing för att bli av med sin katt men jag tycker att det är fult av dem att ta förgivet att alla gör så.

Det här katthemmet har fått massiv kritik från många olika håll. Dels för att det är lite väl mycket klubben för inbördes beundran och dels för att katter som uppenbart hade mått bäst av att få somna in till varje pris ska räddas. Det har lett till att organisationen runt katthemmet numera är delad då så många kände att det inte var rätt på något sätt.
 
Det var inte så att jag bad dem ta hand om katterna utan jag frågade om de kunde sätta ut dem på deras hemsida medans katterna bodde kvar här och jag stod för allt. Det tycker inte jag är mycket begärt men bevisligen så var det det.

Jo jag vet att det är många som lämpar av sin huskatt i katthemmens närhet eller säger att det är en hemlösing för att bli av med sin katt men jag tycker att det är fult av dem att ta förgivet att alla gör så.

Det här katthemmet har fått massiv kritik från många olika håll. Dels för att det är lite väl mycket klubben för inbördes beundran och dels för att katter som uppenbart hade mått bäst av att få somna in till varje pris ska räddas. Det har lett till att organisationen runt katthemmet numera är delad då så många kände att det inte var rätt på något sätt.

No kill shelters har jag jäkligt svårt för. I vissa fall är det barmhärtigast att låta djuret somna in och döda djur lider inte. Det frigör ju också en plats för en katt som är adopterbar.
 
Min katt kommer från ett katthem och jag är jätteglad för henne. Dessvärre är jag inte speciellt sugen på att ha kontakt med det katthemmet igen eftersom jag upplever att de är lite för mycket "rädda alla katter till varje pris". Dessutom har de lite konstiga krav emellanåt och nej, jag har inte fått något bra intryck av dem och har tyvärr hört andra med samma erfarenheter.

Däremot kan jag tänka mig att vända mig till ett annat katthem om en ny katt skulle vara aktuell för jag tycker det är vettigt att ge ett hem åt de fina hemlösa katter som finns. Men jag hoppas det dröjer ett bra tag, hoppas få behålla min fina kattfröken många år till :love:
Infångade katter veterinärundersöks och avlivas om dom lider. Det avgör veterinären. Så dom räddas inte till varje pris. Om jag inte minns fel så fick du lämna tillbaka en katt då du inte kom tillrätta med ett kissproblem. Det är väl bra att katthemmet har krav på den som adopterar. Eller hur? För det är ju för kattens bästa. Många av katterna bär på hemska upplevelser.
 
Infångade katter veterinärundersöks och avlivas om dom lider. Det avgör veterinären. Så dom räddas inte till varje pris. Om jag inte minns fel så fick du lämna tillbaka en katt då du inte kom tillrätta med ett kissproblem. Det är väl bra att katthemmet har krav på den som adopterar. Eller hur? För det är ju för kattens bästa. Många av katterna bär på hemska upplevelser.

Jag har ingen aning om vem du är och tycker det är fult av dig att dra in mina katter i det här, vad vill du insinuera egentligen? Att dra upp en flera år gammal historia som exempel på att jag är en dålig kattägare - antingen är du en smygläsare med väldigt bra minne eller så vet du vem jag är irl - i vilket fall som helst blir jag jävligt illa till mods.
 
Jag har ingen aning om vem du är och tycker det är fult av dig att dra in mina katter i det här, vad vill du insinuera egentligen? Att dra upp en flera år gammal historia som exempel på att jag är en dålig kattägare - antingen är du en smygläsare med väldigt bra minne eller så vet du vem jag är irl - i vilket fall som helst blir jag jävligt illa till mods.
Det är du själv som drar upp en flera år gammal historia. Jag talar bara om för dig att det du skriver om katthemmet inte stämmer.
 
Infångade katter veterinärundersöks och avlivas om dom lider. Det avgör veterinären. Så dom räddas inte till varje pris. Om jag inte minns fel så fick du lämna tillbaka en katt då du inte kom tillrätta med ett kissproblem. Det är väl bra att katthemmet har krav på den som adopterar. Eller hur? För det är ju för kattens bästa. Många av katterna bär på hemska upplevelser.

Hur vet du det? Har du insyn i alla katthem i hela Sverige?
 
Det är du själv som drar upp en flera år gammal historia. Jag talar bara om för dig att det du skriver om katthemmet inte stämmer.

Nej, det var du. Det är också du som försöker mucka gräl. Jag har väldigt svårt för folk som smyger i kulisserna i flera år och sedan dyker upp ur tomma intet för att attackera en specifik användare. Dålig stil. Jag tänker inte diskutera katthemmet med dig.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Black Friday
  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Dejtingtråden del 38

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp