@Marvin Jag säger som ovanstående. Fattar inte hur du har ork att uppskatta träning och tävling. Med ditt pressade livspussel hade jag haft skogsmulle, på sin höjd. Antagligen inte häst öht.
Men jag har å andra sidan inte den passionen för mitt jobb, jag har snarare skapat min karriär utifrån mitt hästintresse. Kanske är det skillnad om man brinner för jobbet, att låta det styra livet sådär hårt...
En tanke som slår mig är dock att ingen människa kan klara ett sånt där tempo i längden. Jag är ju inte den som tycker man ska plocka bort sitt intresse ur pusslet när livet inte går ihop, men jag tror att man får fundera lite kring att var sak har sin tid. Kanske är det så att när du är såhär hårt uppe i karriären så kanske du behöver omstrukturera hästlivet för att inte gå in i väggen? Kanske skulle det inte vara helt fel att ha nån som hjälper dig med ridningen osv ett par dagar i veckan så att du får vila? Förstår att det kanske inte är den lättaste hästen du har för att hitta nån hjälp, om du nu inte har möjlighet att köpa tjänster av nån kvalificerad ryttare och att stallet erbjuder fullservice. Men frågan är om du måste ha en häst som kräver så oerhört mkt av dig som ägare, nu när ditt övriga liv verkar kräva 110% dessutom..?
Du är så oerhört ambitiös och engagerad, att det känns som att du behöver medvind i fråga om hästeriet. Man ska inte skapa sig sämre förutsättningar än man måste, tycker jag.
Du har rätt i en hel del här.
Tyvärr finns det inga stall med fullservice här. Detta är det med mest service, och jag gör ändå en hel del själv. Min box är oftast lättmockad, så jag gör det hellre själv än betalar 800 kr i månaden för det.
Nuförtiden brukar jag ta in min och kompisens två hästar själv, så att de slipper gå in vid 16. En dag kommer det att hända att jag blir fast på jobbet utan möjlighet att ta mig därifrån, hoppas jag hittat nån snäll som kan hjälpa mig då.
Vad jag verkligen önskar mig är möjlighet till service på helgerna, speciellt eftersom jag jobbar då också, och då ännu längre pass.
Jag skulle inte överleva utan hästeriet. Jag skulle jobba alldeles för mycket, och sen bara sova. Nu kommer jag ju ut och rör på mig, träffar folk, umgås med Chatsi. En dag i veckan, oftast tis eller ons, för då vet jag att jag är som tröttast, brukar jag lägga in vilodagen då jag bara mockar och fixar maten och ser till att hon har alla benen kvar. Men ibland tar vi en promenad då iaf, jag behöver ju ändå komma ut och röra mig lite.
Igår tömkörde jag, och blev lite less på att hon inte tar framåtdrivande hjälper så jag kortade upp tömmen lite så jag når henne med pisken. Hon har verkligen stenkoll på hur långt den når.
Tränade halvhalter/övergångar där jag ber henne sakta av från trav (och då sätter hon sig jättefint) och precis när hon har saktat av så ber jag henne att trava på framåt igen. Med kortare töm och lite mer kvickhet hos mig blev det mycket bättre (vi har ju tränat på det här i månader).
Idag red vi dressyr i paddocken, och plötsligt kunde hon fatta galopp från skritt, åt bägge hållen, kvar på tygeln.
Gjorde även många övergångar/halvhalter som vi tränat på töm, och fick flera fina där jag verkligen kände att hon trampade in under sig, höjde ryggen och var kvar mjukt i handen utan stret! Äntligen!
Men nu längtar jag VERKLIGEN efter min dressyrsadel så att jag kan få prova allt i den!
