07:orna, del 20

[Marvin]

@Amanda_F Usch, vad tråkigt att han känns så.

 

[Fiorano]

Kan ju bidra till rådande deppstämning med att båda mina hästar inte alls är såpass på bättringsvägen som jag trodde (hoppades). Det hostas och snoras. Mest troligt är det nicoletellabakterier som är boven. Barbie hade massor av dom när hon var kass för fyra år sen och de vägrade dö av penicillinet trots att de resistensbestämdes. Så de finns kvar i hennes normalflora och så fort hon utsätts för nåt litet virus som retar luftrören anfaller bakterierna och så är "förkylningen" igång. Så det är bara att vänta ut och den här gången känns det som om jag får vänta länge. Bu.

 

[Charlotte1975]

Även jag fortsätter att klaga.....
Min häst va en riktigt kossa i dag till en början. På ena långsidan drog hon på tvärnit i vilken gångart jag än försökte. Tvärnit och slog mot skänkeln och tjurade ut totalt. Fick fulrida så mkt jag vågade. Lyckades efter mkt bråk få henne att bjuda framåt, men då fungerade inte bromsen i stället. Tror aldrig hon travat på så mkt framåt med tryck.

 

[the_connemara]

Alltså @Marvin du har ett riktigt pissjobb, hela vården är ju bara så störd att jag inte förstår hur någon klarar av det. Det är så tragiskt!

Kan du inte hitta hjälp att försöka reda ut dina prioriteringar och ditt fokus och hitta någon sorts "vardagslugn"? Jag blir stressad bara av att läsa din inlägg ibland, du vill så himla mycket o så blir allt kaos, det är så tråkigt för dig

 

[Marvin]

@the_connemara På många sätt pissigt, men kan också vara så otroligt roligt och givande! Arbetsmiljön däremot behöver prioriteras upp!

Var "hittar" man sådan hjälp?

Jag hasade mig iväg till Rutan en sväng idag, vi gick en kort promenad i skogen, och sen longerade jag henne utan inspänningar på ridbanan. Hon var pigg!
Tror att det kan bli en Turbo-Tinker av henne, kolla in de här håriga benen!!

 

[fio]

Jag har svårt att se hur man skulle kunna lösa det schematekniskt, utan att jag förlorar alltför mycket operationstid. Å andra sidan, många av kollegorna har föräldrarledigt en halv dag i veckan. Sen hjälper det väl inte om det bara är en kort period, det här kommer ju inte att bli bättre efterhand, snarare kommer kraven att öka. Och när jag går över och blir bakjour blir jourpassen ännu längre, då jobbar man dagen, har jour natten och jobbar sedan halvdag dagen efter (och det är ingen som lyckas gå hem efter den halva dagen, utan de fastnar i allt som behöver göras). Vi måste vara helt knäppa hela bunten!

Men Marvin du har ju ditt yrke som du ska göra karriär inom givetvis, du får hålla ridningen på hobbynivå. Det är inte värt det att bränna ut sig! Hade inte jag haft tävlandet och hästintresset förr när jag gick all in sas så hade jag läst till jurist men jag valde att ha tävlandet och sen ett hyfsat lätt jobb att finansiera det med. Jag har ju aldrig velat ha hästarna som jobb men hade aldrig pallat två karriärer. Jag kommer utbilda mig vidare sen när jag lagt ner tävlandet. Det är viktigt att ha ett socialt liv oxå ( säger jag som inte gick utanför dörren på 8 år när jag satsade som mest).

 

[fio]

@the_connemara På många sätt pissigt, men kan också vara så otroligt roligt och givande! Arbetsmiljön däremot behöver prioriteras upp!

Var "hittar" man sådan hjälp?

Jag hasade mig iväg till Rutan en sväng idag, vi gick en kort promenad i skogen, och sen longerade jag henne utan inspänningar på ridbanan. Hon var pigg!
Tror att det kan bli en Turbo-Tinker av henne, kolla in de här håriga benen!!

Jag kan glädja dig med att Hille alltid sett så ut med päls trots sina 75% fullblod

 

[fio]

Lilla mörka grå oxå

 

[Habina]

Idag tyckte Ariel att jag krävde för mycket, så hon bockade av mig... Säger egentligen mest om hur otränad jag är för stunden.

Sedan var hon superfin, vi kunde tom galoppera på volt.

 

[Marvin]

@fio Det är ju inte direkt nån superhög nivå jag strävar efter, så det är väl hobbynivå? Men jo, jag lägger ju ner min själ i det. Precis som jag gör i mitt jobb. Har jag inte nåt att engagera mig i så blir jag helt håglös och gör ingenting, mår inte bättre av det heller.

 

[fio]

@fio Det är ju inte direkt nån superhög nivå jag strävar efter, så det är väl hobbynivå? Men jo, jag lägger ju ner min själ i det. Precis som jag gör i mitt jobb. Har jag inte nåt att engagera mig i så blir jag helt håglös och gör ingenting, mår inte bättre av det heller.

Fast med fälttävlan blir det aldrig riktigt så eftersom det tar sådan tid och är sådant jobb med träning i 3 grenar och tävling och långa resor och tidiga mornar och långa dgr. Är ju ingen ovanlighet att man är på tävling och resande fot i 14 timmar. Jag hade önskat att jag kunde nöja mig med hopp eller dressyr, men en gång ft ryttare, alltid ft ryttare.

 

[Marvin]

Fast med fälttävlan blir det aldrig riktigt så eftersom det tar sådan tid och är sådant jobb med träning i 3 grenar och tävling och långa resor och tidiga mornar. Jag hade önskat att jag kunde nöja mig med hopp eller dressyr, men en gång ft ryttare, alltid ft ryttare.

Mäh!

 

[fio]

Mäh!

Du får bli dressyrryttare, fasta starttider och så rider man en klass..Hur jävla bekvämt som helst!

 

[Marvin]

@fio Då har jag nog köpt fel sorts häst!!

 

[fio]

@fio Då har jag nog köpt fel sorts häst!!

Du skulle köpt penntrollet hahaha

 

[mackan]

@Marvin tråkigt och ledsamt att du mår dåligt det bästa jag har att komma med är att försöka hitta en lagom nivå som funkar för dig i kombo med ditt yrke som jag tolkar som du gillar även om det är tufft ... ?

Vad den lagoma nivån är kan jag inte råda dig tyvärr - sånt kommer bara från en själv och tror det måste vara så för att det ska kännas rätt . Dvs det kan hagla råd över dig från alla håll men det spelar ingen roll eftersom du själv är den som vet hur du funkar och den enda som isåfall kan känna vad som fungerar för dig .
Hoppas du mår bättre idag iaf för stunden och du har ju mycket kul framför dig nu i oavsett vilken form när din nya häst äntligen anlänt

 

[Marvin]

Du får bli dressyrryttare, fasta starttider och så rider man en klass..Hur jävla bekvämt som helst!

Man kan dessutom räkna resorna i vanliga mil, inte fälttävlansmil!

 

[the_connemara]

@the_connemara På många sätt pissigt, men kan också vara så otroligt roligt och givande! Arbetsmiljön däremot behöver prioriteras upp!

Var "hittar" man sådan hjälp?

Jag hasade mig iväg till Rutan en sväng idag, vi gick en kort promenad i skogen, och sen longerade jag henne utan inspänningar på ridbanan. Hon var pigg!
Tror att det kan bli en Turbo-Tinker av henne, kolla in de här håriga benen!!

Ja, förlåt, det förstår jag ju att det är jättebra också! O jag tycker du är jättecool

Jag vet faktiskt inte. Har funderat på det mycket för jag har också en del hang ups som sabbar i onödan. Har typ tänkt gå till en psykolog tusen gånger bara för o börja någon stans men så är jag så himla töntig med människor. Har jättesvårt för många o jag har seriöst INGEN jag pratar med förutom min sambo om sådant som ju hade varit syftet o prata om med en psykolog. Jag är dock en lugn och i grunden positiv människa så jag har väl med mycket tid och säkert onödigt mycket förtvivlan typ kommit framåt genom o leka min egna psykolog eller nåt. Allt det där med Tigers skador o min ridning har liksom inte varit något "kul" arbete direkt utan krävt apmycket insikt o sinnesnärvaro som jag aldrig tidigare liksom alls haft. En del stress på jobbet i höstas blev liksom för mycket men då insåg jag iaf att en sak är jag faktiskt bra på och det är att sätta stopp när det behövs. Men sen vill man ju komma framåt också.

Hoppas någon annan kan ge bättre tips

 

[Amanda_F]

Min häst verkar tro att jag gillar att shoppa sadlar. Det är inte sant. Men nu är vi där igen. Han gillar inte Alton, verkligen inte. Red i ponnyplankan idag och han lekte solvallatravare vilt frustade av frihet. Ingen trockhet eller protestspark. Ok, jag fattar..
Så nu har jag två sadlar till salu, en prestige D1, och en Amerigo Alto, kom och köp!!!!

 

[Marvin]

Ja, förlåt, det förstår jag ju att det är jättebra också! O jag tycker du är jättecool

Jag vet faktiskt inte. Har funderat på det mycket för jag har också en del hang ups som sabbar i onödan. Har typ tänkt gå till en psykolog tusen gånger bara för o börja någon stans men så är jag så himla töntig med människor. Har jättesvårt för många o jag har seriöst INGEN jag pratar med förutom min sambo om sådant som ju hade varit syftet o prata om med en psykolog. Jag är dock en lugn och i grunden positiv människa så jag har väl med mycket tid och säkert onödigt mycket förtvivlan typ kommit framåt genom o leka min egna psykolog eller nåt. Allt det där med Tigers skador o min ridning har liksom inte varit något "kul" arbete direkt utan krävt apmycket insikt o sinnesnärvaro som jag aldrig tidigare liksom alls haft. En del stress på jobbet i höstas blev liksom för mycket men då insåg jag iaf att en sak är jag faktiskt bra på och det är att sätta stopp när det behövs. Men sen vill man ju komma framåt också.

Hoppas någon annan kan ge bättre tips

Som @mackan sa, det hjälper väl egentligen inte så mycket med tips, jag måste ändå hitta lösningen själv. Behövde gnälla av mig lite. Det jobbigaste var nog ändå att jag grät så att folk såg det.
Jag tycker du har gjort ett jättejobb med dig själv igenom Tigers skador.