Mia_R
Trådstartare
Igår när jag körde hem från jobbet lyssnade jag på P1 om Vipeholmsanstanstalten och hemskheterna som hände där, så idag har jag googlat lite. 
Kariesexperimentet kände jag till, där de intagna tvingades äta extra sött och klibbigt godis så tänderna förstördes, men att över 200 patienter svalts till döds under 1941 - 1943? Att de som hamnade där indelades i sju olika kategorier och de som klassades som "nollor" stod längre än djur och borde kunna avlivas.
I ett handskrivet tal 1942 resonerade Vipeholms chefsläkare om huruvida det ibland kan vara berättigat att avliva människor och han kommer fram till att det skulle kunna vara det när det gäller just ”nollorna”, eftersom han menar att det är meningslöst att hålla dem vid liv och att de utsätts för ett meningslöst lidande. Han tar också upp kostnaden de medför för det allmänna. Men chefsläkaren kommer också fram till att medicinskt avlivande av dessa människor skulle skapa oro och ångest hos många föräldrar.
”Det mänskliga modershjärtat är så egendomligt beskaffat att mödrar kunna älska även dessa barn”, konstaterar Hugo Fröderberg och landar i att samhället har råd att bespara människor denna ångest.
Patienterna ingick i diverse försök med olika behandlingsmetoder och vårdformer. I ett tal som chefsläkaren höll på 30-årsjubileet 1965 sammanfattade han: ”Här prövades elchock, insulin glutaminsyra, lobotomi, kastration och olika vårdformer”.
Kariesexperimentet kände jag till, där de intagna tvingades äta extra sött och klibbigt godis så tänderna förstördes, men att över 200 patienter svalts till döds under 1941 - 1943? Att de som hamnade där indelades i sju olika kategorier och de som klassades som "nollor" stod längre än djur och borde kunna avlivas.
I ett handskrivet tal 1942 resonerade Vipeholms chefsläkare om huruvida det ibland kan vara berättigat att avliva människor och han kommer fram till att det skulle kunna vara det när det gäller just ”nollorna”, eftersom han menar att det är meningslöst att hålla dem vid liv och att de utsätts för ett meningslöst lidande. Han tar också upp kostnaden de medför för det allmänna. Men chefsläkaren kommer också fram till att medicinskt avlivande av dessa människor skulle skapa oro och ångest hos många föräldrar.
”Det mänskliga modershjärtat är så egendomligt beskaffat att mödrar kunna älska även dessa barn”, konstaterar Hugo Fröderberg och landar i att samhället har råd att bespara människor denna ångest.
Patienterna ingick i diverse försök med olika behandlingsmetoder och vårdformer. I ett tal som chefsläkaren höll på 30-årsjubileet 1965 sammanfattade han: ”Här prövades elchock, insulin glutaminsyra, lobotomi, kastration och olika vårdformer”.
