Ungefär på detta sätt har jag gjort med min envisa och ranghöga tös då hon fått sina "bryt" och vägrat bli infångad i hagen. Hon har då ibland varit riktigt "tyken" och "sparkhotat" mig mm. - Då gäller följande: Fram med ett snurrande grimskaft och driva henne framåt, genom att visa färddriktningen med den arm som är närmast huvudet och snurra med den andra. Ropar "hepp" och "byter armar" då jag vill att hon ska byta varv. Har man en longeringspiska, så funkar det också, istället för ett hyffsat långt grimskaft. Hästar är snabba och läser av en ruskigt snabbt så det gäller att försöka hänga med och vara koncentrerad
Jag bestämmer i vilken riktning/varv hon ska springa, och byter då och då tills hon mattas och vill söka sig mot mig istället för bortåt. Jag bestämmer när hästen får stanna, inte hon! Det är jäkligt jobbigt och svettigt ibland men jag blir så arg på hennes fasoner så energin poppar fram när den väl behövs
- för mig har detta bara behövts göras ett par gånger/dagar - sedan har hon varit ett fromt lamm i hagen :smirk:
vet faktiskt inte om detta är vettigt eller korrekt att göra i sådana här situationer men det tycks fungera i alla fall.
vanligtvis är tösen fin att hämta in, jag går då snett mot henne där hon står i hagen, vänder bort blicken då jag närmar mig henne och håller ut handen med handflatan neråt. Har hört att detta ska vara häst-pedagogiskt
När jag kommit fram till henne, snusar vi varandra i näsborrarna och jag sätter fast grimskaftet.
Mvh Tessan
