Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Förstår hur du menar med att tölt trumfar pass faktiskt. Jag funderade en stund på om jag skulle välja tölt eller pass innan jag bestämde mig för att jag tycker pass är så pass "mäktigt".Tölt, för att man kan arbeta i den på ett annat sätt än pass och har ett väldigt stort spann både tempo- och arbetsmässigt. Annars är ju givetvis pass jättekul, speciellt på en riktig passhäst. Jag är en såndär som gärna har en riktigt bra gångart på en häst, hellre än fyra/fem "okejbra". Och då är ju pass och tölt att föredra framför de andra (lite därför jag har islandshäst, liksom) och tölt trumfar pass av arbetsanledningen.
Jag gillar också att jobba i alla. Skulle inte heller vilja vara utan de. Men jag har ändå en gångart jag tycker är roligare än de andra. Så vi tycker delvis lika och delvis olikaJag är en av dom som inte kan välja och det är pga att jag tycker om att jobba i alla gångarterna.
Alla hästar och alla gångarter bjuder på en egen utmaning, ett eget sätt man måste arbeta och tänka efter för att på bästa sätt få hästen att gå balanserat och ”rätt”.
Att sträva efter att rida varje gångart i balans för att få en hållbar häst är en utmaning och därför är alla gångarter enligt mig lika ”roliga”.
Skulle inte vilja vara utan någon av dom.
En liten undersökning i vilken gångart ni gillar mest. Kommentera gärna varför
Jag gillar nog flygande pass allra bäst även om rökt är väldigt kul också. Speciellt tempoväxlingar.
Sorry för särskrivningen favorit gångart. Autocorrect *suck*
Du har en poäng.Äh.
Den gångart som utvecklas mest är roligast för stunden...
fast OK, skritt kanske inte är jättekul att rida (även om man kan jobba dem mycket där också).
Känslan när man får till det där framåtgripande frambenssteget, och klippet bakifrån, i korrekt mellantrav är häftig.
En väldigt bärig galopp där man kan få upp framparti och få ut steglängd är också häftig! Härliga stora steg, utan att hästen ligger på för mycket i tyglarna.
Tölten: jättekul att kunna tempoväxla, förstås.
Pass: har bara en häst som har tillräckligt stark pass än så länge för att gå att ha synpunkter, men kul att kunna växla.
Egentligen samma sak som vilken av hästarna som är roligast att rida.
Den som utvecklas mest för stunden, är roligast för stunden.
Den som mest bara "jobbar på med samma" ger inte lika stor kick för tillfället. Men så är det något som lossnar, och då blir det sådär löjligt kul med den hästen igen medan någon annan hamnar lite på en platå och inte ger samma kick.
Så för mig är rätt svar "utveckling".
Du har en poäng.
Men jag har fortfarande en favorit men det beror kanske också på hur man ser på favorit.
Jag tänkte nog, vad är roligast om jag bara rider en slumpmässigt utvald häst
Om man bara rider samma häst/hästar och ser det utifrån dem förstår jag dig.
Men då hade jag valt galopp för att jag inte direkt tränar pass el tölt med Funi som det är nu.
Vi äro alltså olika du och jagFast att rida en slumpmässigt utvald häst...
Jag har tre islandshästar och det är ju dem jag oftast rider (kommande veckan har jag dock förmånen att få rida ytterligare en, en riktigt fin rackare).
Och jag tycker att det varierar beroende på häst, utifrån vad som fungerar.
Så oavsett om det är en slumpvis utvald häst så är svaret "utveckling" för mig: den gångart som för stunden på den hästen går att jobba mest, är roligast för mig.
Precis så känner jag med. Har ingen favorit utan den som är bäst i stunden och utvecklas mest är roligastÄh.
Den gångart som utvecklas mest är roligast för stunden...
fast OK, skritt kanske inte är jättekul att rida (även om man kan jobba dem mycket där också).
Känslan när man får till det där framåtgripande frambenssteget, och klippet bakifrån, i korrekt mellantrav är häftig.
En väldigt bärig galopp där man kan få upp framparti och få ut steglängd är också häftig! Härliga stora steg, utan att hästen ligger på för mycket i tyglarna.
Tölten: jättekul att kunna tempoväxla, förstås.
Pass: har bara en häst som har tillräckligt stark pass än så länge för att gå att ha synpunkter, men kul att kunna växla.
Egentligen samma sak som vilken av hästarna som är roligast att rida.
Den som utvecklas mest för stunden, är roligast för stunden.
Den som mest bara "jobbar på med samma" ger inte lika stor kick för tillfället. Men så är det något som lossnar, och då blir det sådär löjligt kul med den hästen igen medan någon annan hamnar lite på en platå och inte ger samma kick.
Så för mig är rätt svar "utveckling".
Jag tänke snarare om jag ska ha en häst som har en riktigt bra gångart och övriga tre/fyra okej. Dock kan jag nog färgas av att de två hästar jag tyckt bäst om var såna. Även om passhästen nog var mycket personligheten jag fastnade för, väldigt känslig och var lite som att sitta på en tickande bomb när man red.Du har en poäng.
Men jag har fortfarande en favorit men det beror kanske också på hur man ser på favorit.
Jag tänkte nog, vad är roligast om jag bara rider en slumpmässigt utvald häst
Om man bara rider samma häst/hästar och ser det utifrån dem förstår jag dig.
Men då hade jag valt galopp för att jag inte direkt tränar pass el tölt med Funi som det är nu.
På turer och sånt, även när jag red lektion tenderade jag att gilla just passhästar.Jag tänke snarare om jag ska ha en häst som har en riktigt bra gångart och övriga tre/fyra okej. Dock kan jag nog färgas av att de två hästar jag tyckt bäst om var såna. Även om passhästen nog var mycket personligheten jag fastnade för, väldigt känslig och var lite som att sitta på en tickande bomb när man red.
Tölthästen hade tölt som klart bästa gångart (även om traven var rätt bra den med, bedömd till 9 för både tölt och trav) och jag har konstaterat att jag uppskattar såna mer än hästar med bättre trav och lite sämre tölt (haft såna med).
Unghästen tror jag dock kommer bli en sån med fyra mer jämna gångarter, så får väl se om jag kan börja uppskatta sånt också så småningom.
Nej, just den hästen var ingen man red barbacka på Men jag kände mig aldrig otrygg på honom, för vi kommunicerade på samma sätt, han krävde väldigt mjuk ridning och det enda han ville var att springa fort, nåt annat hittade han inte på. Han var en sån som man inte kunde säga ”nej, vi ska inte springa” till, för då var det kört, man fick istället säga ”inte riktigt än”, ”inte riktigt än” och vid lämpligt ställe släppa fram honom i pass och börja sakta ned lite försiktigt när han sprungit av sig det värsta.På turer och sånt, även när jag red lektion tenderade jag att gilla just passhästar.
Och Funi verkar ju ha pass i sig och honom gillar jag ju.
Så kanske har du rätt, att det är typen av häst. Det ligger nog en del i det.
Jag vet inte.
Funi är känslig men ganska cool och ingen tickande bomb på det viset. Då hände jag nog inte vågat glida runt barbacka som jag gör nu för att inte reta huden där det varit regnskållor...
Kul att det var en så intressant fråga att du tog dig tid att fundera på den.Har funderat på den här frågat ett tag och vet inte riktigt vilken jag har som favorit. Tölten är ju en stark kandidat, finns ju en anledning till att man valt just islandshästar. Men tar man mina två hästar som är väldigt olika så rider jag helst tölt på unghästen som har naturligt lätt för den och det gör det roligt. Den andra har absolut inte naturligt lätt för tölten vilket gör att traven och galoppen blir roligare på honom. Älskar hans galopp
Så för mig beror det tydligen väldigt mycket på hästen jag rider. Skulle jag ta vilken häst som helst och så visar det sig att den har svårt för tölt precis som min äldsta och då kanske jag hellre väljer traven för att den är lättare och det är roligt när man känner flytet.
Samtidigt tycker jag det är roligt att träna tölt på min äldsta som har svårt för det för målet är ju att den gångarten också ska bli bra, och samma med trav och galopp på unghästen
Svår fråga men intressant och läsa allas svar