Jag har faktiskt varken läst eller sett Fjällbackamorden, men det mest fantastiska jag skådat i genren är TV4s episka produktioner "Oskyldigt dömd" med Persbrandt som avdankad juridikprofessor och "Inkognito" med bland annat Per Morberg som någon slags åklagar-superhjälte som på lediga stunder (ha ha, bara det?) löste dittills olösta fall med sin hemliga grupp. De passerade liksom alla realistiska gränser, så det var bara stor humor.
I Bron - liksom i de flesta liknande serier - är gränsen mellan utredare och polis i yttre tjänst en smula mer utraderad än i verkligheten. Det brukar inte gå till så att utredarna själva far upp från skrivbordet för att åka och gripa mördaren, iväg i sin privata bil med Sig Sauern i högsta hugg, och skyddsklädsel bestående av skinnbrallor och kavaj.
Det finns ju insatsstyrkor och piketpoliser i tv-serierna också, det är bara att när de kallas in eller är på plats, så vet man att nu blir det ingen dramatik. För antingen är de på helt fel plats eller så är offret redan dött. Utan det är bara när det är EN ensam polis/utredare (i kavaj eller skinnbrallor) - max två - som man kommer skurken riktigt nära.
Sedan är det många gånger som det hålls förhör med personer som uppenbart anses vara skäligen misstänkta för oftast allvarliga brott, men som varken har försvarare eller blir anhållna för att de kan påverka utredningen. Vilket de givetvis skulle kunna om det var på riktigt. (jag pallar inte spoilers men ni som följer serien vet vem eller vilka) Det är ofta inte så taktiskt att ta in och höra någon och delge vissa delar av bevisningen och sedan bara "jaha, nu får du gå igen". Och det är viktigt att någon delges ordentligt så att den förstår att den är misstänkt och därmed har en misstänkts rättigheter, inte att man bara lurar av uppgifter från någon som tror att den hörs upplysningsvis.
När det finns en skäligen misstänkt för mord eller liknande är det för övrigt åklagaren som är förundersökningsledare och håller i besluten. Och därför borde vara den egentliga hjälten/hjältinnan.
Men i tv-serierna är åklagaren reducerad till en mystisk figur på andra sidan telefonluren, och åklagarens största delaktighet verkar vara att släppa ut gripna eller anhållna (om någon mot förmodan lyckats bli anhållen).
Ibland är tv-serietekniken på värsta supernivån där man gärna följer bilar på en karta i realtid, men hemlig telefonavlyssning/rumsavlyssning/kameraövervakning verkar vara helt okända eller i alla fall verkningslösa tvångsmedel för alla dessa skäligen misstänkta som bara drönar runt som om inget hade hänt. Men det kanske finns massor av sådana beslut i Bron, som de bara inte visar eller talar om.
Nåja. Jag kommer ju ändå att sitta klistrad på söndag kl 21.00.