Känner att jag skulle behöva lite hjälp med detta. Har ingen irl som jag kan diskutera detta vettigt med utan hoppas på att få hjälp här istället!
Det är så att jag har en valack som är hur underbar som helt i all hantering. Helt okomplicerad med allt. Har haft honom i 3 år. Utbildat honom själv från ingenting till det han kan idag (tävlad och utb LB/LB).
Han har en underbar personlighet och han ger mig mycket glädje i allt förutom i ridningen. Jag har inte tillgång till varken ridbana/ridhus/äng att rida på/i och rider därför alltid i skogen. Åker dock till en ridbana längre bort ca 2 gånger/månad för att hoppa, ej oftare pga tidsbrist. Grejen är det att han tkr det är rätt tråkigt att ridas i skogen, inte spec mkt framåtbjudning. Ofta måste jag rida med ett spö. Rider varierat ute i skogen, ordentligt dressyr blandat med lugna skritturer och helt kravlösa pass. Har testat mkt för att få mer framåtbjudning men han verkar ganska nöjd med hur det är nu.
Jag älskar när hästar är pigga mer mot det heta hållet och för mig så tappar jag lusten lite när hästen inte vill lika mkt som jag.
Men den största anlednigen som gör att jag funderar på att sälja är hoppningen. Han kan hoppa stora hinder med lätthet och har kapacitet för 130-140 iaf. Men återigen så har han ingen framåtbjudning, han hoppar alltid med öronen spetsade men anstränger sig aldrig ordentligt utan kmr vi helt fel på ett hinder verkar han inte bry sig nämnvärt. Han är en häst man får rida med mkt ben på och hela hela hela tiden aktivera galoppen, glömmer man benen i 2 sek så har man en tom galopp på nolltid.
Jag har varit med om en hoppolycka för flera år sedan och fick en fraktur i ryggen därav ganska taskigt självförtroende i hoppningen. Men det går upp och ner. Tillsammans med denna hästen har jag hoppat enstaka hinder upp till 140 utan problem och tidigare i år debuterade vi 110. Men det har alltid känts 'sådär' med honom, inte det första året jag hade honom men ju mer vi började hoppa desto osäkrare blev jag. Och nu de senaste 1,5 åren har det inte känts så roligt att hoppa. Vi kmr liksom inte överens utan det känns mest som att han kör sitt race och jag försöker verkligen förstå hans race men det blir bara fel och vi kmr för det mesta bara i botten på alla hinder vi rider på. Just det gör mig så osäker, att komma fel på hinder. Och jag tycker det är betydligt svårare att komma rätt på hinder när hästen har väldigt lite framåtbjudning. Det känns som att ingenting funkar med honom utan han är rätt nöjd.
Nu på senare tid så har han börjat stanna om vi inte kmr exakt rätt och i ett perfekt tempo. Vilket har gjort mig osäker. Funkar fint hemma men inte på tävling. Försöker aktivera galoppen och rida bommar/småhinder för att träna avståndsbedömmning när jag har möjlighet men det känns inte riktigt som att det gör ngn nytta.
Jag älskar verkligen hoppning och vill verkligen komma nånvart i just hoppningen och tävla på minst 130 nivå, jag vet att jag kan men på denna hästen blir jag så himla osäker. Det känns verkligen inte roligt att hoppa med honom längre. Känns som vi har försökt i 2 år nu men det blir inte bättre. Har tävlat 90-1m med blandade resultat men jag vill komma högre ju!
Så nu funderar jag på om jag helt enkelt ska sälja och köpa en häst som verkligen passar mig i hoppningen, alltså en hetare häst eller om jag ska behålla och försöka endå?
Han är ju en underbar häst men jag vill hoppa och han verkar inte vilja det lika mkt som jag.
Förlåt om det blev väldigt luddigt, hoppas att nån orkar läsa och svara, vad ni skulle ha gjort!
Det är så att jag har en valack som är hur underbar som helt i all hantering. Helt okomplicerad med allt. Har haft honom i 3 år. Utbildat honom själv från ingenting till det han kan idag (tävlad och utb LB/LB).
Han har en underbar personlighet och han ger mig mycket glädje i allt förutom i ridningen. Jag har inte tillgång till varken ridbana/ridhus/äng att rida på/i och rider därför alltid i skogen. Åker dock till en ridbana längre bort ca 2 gånger/månad för att hoppa, ej oftare pga tidsbrist. Grejen är det att han tkr det är rätt tråkigt att ridas i skogen, inte spec mkt framåtbjudning. Ofta måste jag rida med ett spö. Rider varierat ute i skogen, ordentligt dressyr blandat med lugna skritturer och helt kravlösa pass. Har testat mkt för att få mer framåtbjudning men han verkar ganska nöjd med hur det är nu.
Jag älskar när hästar är pigga mer mot det heta hållet och för mig så tappar jag lusten lite när hästen inte vill lika mkt som jag.
Men den största anlednigen som gör att jag funderar på att sälja är hoppningen. Han kan hoppa stora hinder med lätthet och har kapacitet för 130-140 iaf. Men återigen så har han ingen framåtbjudning, han hoppar alltid med öronen spetsade men anstränger sig aldrig ordentligt utan kmr vi helt fel på ett hinder verkar han inte bry sig nämnvärt. Han är en häst man får rida med mkt ben på och hela hela hela tiden aktivera galoppen, glömmer man benen i 2 sek så har man en tom galopp på nolltid.
Jag har varit med om en hoppolycka för flera år sedan och fick en fraktur i ryggen därav ganska taskigt självförtroende i hoppningen. Men det går upp och ner. Tillsammans med denna hästen har jag hoppat enstaka hinder upp till 140 utan problem och tidigare i år debuterade vi 110. Men det har alltid känts 'sådär' med honom, inte det första året jag hade honom men ju mer vi började hoppa desto osäkrare blev jag. Och nu de senaste 1,5 åren har det inte känts så roligt att hoppa. Vi kmr liksom inte överens utan det känns mest som att han kör sitt race och jag försöker verkligen förstå hans race men det blir bara fel och vi kmr för det mesta bara i botten på alla hinder vi rider på. Just det gör mig så osäker, att komma fel på hinder. Och jag tycker det är betydligt svårare att komma rätt på hinder när hästen har väldigt lite framåtbjudning. Det känns som att ingenting funkar med honom utan han är rätt nöjd.
Nu på senare tid så har han börjat stanna om vi inte kmr exakt rätt och i ett perfekt tempo. Vilket har gjort mig osäker. Funkar fint hemma men inte på tävling. Försöker aktivera galoppen och rida bommar/småhinder för att träna avståndsbedömmning när jag har möjlighet men det känns inte riktigt som att det gör ngn nytta.
Jag älskar verkligen hoppning och vill verkligen komma nånvart i just hoppningen och tävla på minst 130 nivå, jag vet att jag kan men på denna hästen blir jag så himla osäker. Det känns verkligen inte roligt att hoppa med honom längre. Känns som vi har försökt i 2 år nu men det blir inte bättre. Har tävlat 90-1m med blandade resultat men jag vill komma högre ju!
Så nu funderar jag på om jag helt enkelt ska sälja och köpa en häst som verkligen passar mig i hoppningen, alltså en hetare häst eller om jag ska behålla och försöka endå?
Han är ju en underbar häst men jag vill hoppa och han verkar inte vilja det lika mkt som jag.
Förlåt om det blev väldigt luddigt, hoppas att nån orkar läsa och svara, vad ni skulle ha gjort!