Vart rotar sig intresset för hund?

[Krasux]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Mitt riktiga hundintresse började väl i femtonårsåldern med lite träning på egen hand av familjens golden Timmy. Har alltid haft ett enormt djurintresse och haft både får och häst på somrarna, men hundintresset kom senare.

Praoade på Försvarets hundtjänstenhet och fick då upp ögonen för hundsporten på riktigt. Hann inte köra så mycket med Timmy innan han hastigt rycktes ifrån oss som 7-åring. Sen var jag hundlös ett år och arbetade under tiden på försvaret som extrapersonal. Ville ha en hund att arbeta med och valet föll på schäfer. Hade dock inte kunskapen nog att välja ut en arbetsmässigt bra individ, utan fastnade för personligheten hos en 2-årig tyskimport med måttlig utbredning på armbågar och inte alls den arbetsvilja jag egentligen borde haft. Men jag kunde nog inte fått bättre förstahund. Fiddeli har en otrolig personlighet och det kommer aldrig någon kunna ta ifrån henne. Jag kämpade som bara den det första året och gick diverse kurser, men gav till slut upp drömmen om tävling. Nu kör vi mest lite lydnad på skoj och är absolut bästa vänner. Har på senare tid tävlat och tränat en drös med hundar och haft en tik på foder ett år. I sommar blir det förhoppningsvis valp och då en jaktgolden. Schäfer kommer alltid betyda mycket för mig, men just nu vill jag prova något nytt och även satsa på lydnaden och då känner jag att schäfer inte är det ultimata.

 

[Smulis]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Jag har alltid haft djurintresse men mina föräldrar var inte sådär överförtjusta i djur, min mamma hade dock möss när hon var liten och senare en katt men hund skaffade vi inte förrän mamma blev förtidspensionär och det var för att hon ville komma ut mer och träffa mer människor och det var för 15 år sedan och sedan dess har vi alltid haft hund.

Mitt hundintresse vaknade nog i samband med att vi fick vår första hund, vilken känsla det var att få en trofast vän som alltid följde en i vått och torrt och som man kunde hitta på så mycket roligt med. När jag blev äldre var det mest hästar som gällde men när jag slutade med dom så började jag fundera på hund, jag var väl runt 15 år då och hade således inte så mycket att säga till om, familjen hade fortfarande en hund, modell mindre, men jag ville ha en stor hund och jag funderade på vilken ras som skulle passa och vad den skulle heta.

En dag några år senare så gick vår hund bort hastigt och då bestämde mina föräldrar att jag skulle få köpa min stora hund (jag var då 20 år men bodde fortfarande hemma). Sagt och gjort, jag började spara ihop pengar och 3 månader senare hade jag tillräckligt och jag hade redan tingat en valp som jag fick hem i februari 2006, Atlas. Varför det blev just Leonberger kan jag faktiskt inte svara på, jag ville ha en stor hund och utseendet tilltalade mig samt deras temperament. Nu har jag ju även en Slh. foxterrier (som jag fick när jag fyllde år av en vän till familjen, hon känner hans uppfödare mycket väl och vi har också bra kontakt med henne) och jag gillar även den rasen väldigt mycket, stora kontraster mot Leonberger.

Hur det kom sig att jag började med utställningar var att hon som skulle ställa mitt lejon när han var valp (jag ville absolut inte hålla på med utställning men uppfödaren ville att han skulle ställas en gång) hörde aldrig av sig så det blev att jag fick ställa honom och det gick så pass bra att jag blev fast. Nu åker vi runt i Sverige på diverse utställningar och det är lika roligt varenda gång så kan det gå

 

[MrsScabtree]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Mina föräldrar har aldrig haft djur överhuvudtaget,
jag tjatade till mej en kanin som 10åring (hund var inte ens tänkbart).
Kaninen fick snabbt lära sej att hoppa, stanna, sitta vackert och komma på inkallning

Så fort jag flyttade hemifrån köpte jag min första egna hund, en PON. Eftersom jag ville ha en lättlärd hund så föll det sej rätt naturigt att skaffa en vallhund.

Haha, kort och koncist!

 

[boccia]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Jag har alltid haft hundar omkring mig ända sedan jag var nyfödd,(mina föräldrar har kennel, dalmatiner), och har varit på otalet utställningar osv under hela min uppväxt, både i närområdet och utomlands. Vår familj hade minisemester många gånger om året, då vi packade husvagnen och åkte iväg på utställning var och varannan helg. MYSIGT!!!!
Fick min första egna hund, cairnterriern Attraktiva Agda, när jag var 8 år, och började på agilitykurser med henne (min pappa var en av de drivande i ortens nystartade Hundungdom) samt en del utställningar (med blandade resultat)
Andra hunden (västgöten Obstinata Ragata, "Olga") fick jag som studentpresent, eftersom min Agda började bli lite till åren (10 år).

För mig är det naturligt att ha hundar omkring mig, även om jag för tillfället är hundlös. De har alltid funnits där, och det är tomt utan hund

 

[MinIan]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Vi har alltid haft hund,. sedan jag föddes.. då hade vi en golden som hette Pysen, jag som liten "bäbis" var alltid snäll med den hunden, jag började gå från nosen upp på hunden och ner på svansen, och ja, jag GICK på hunden pysen bara låg där och sov medans jag gick fram och tillbaka

sen har vi skaffat hund efter hund när dom gått bort eller om vi sålt dom vidare.
efter pysen hade vi en labrador valp, Rocky, som tyvärr blev barnilsken och bet min lillebror i kinden.. =/

sen tog vi hand om en gammal labrador, Chicko (spanska betyder det kille, vet ej stavningen riktigt) som sedan fick canser i tassen

och efter det har vi tagit hand om en draghund av nått slag, vet faktiskt inte va det var för raser i den, Dante. Men han gav vi bort till en bonde för att han blev väldigt jobbig på oss barn (bet min storebror bland annat), men han blev sedan ihjälsparkad av en häst just för att han skulle bita på deras ben =/

sen tog vi hand om en schäfer/setter tik, Fia. Kom ifrån en missbrukare som inte hade varit snäll mot henne (nog en av dom bästa hundarna vi haft) gammal och tjurig blev hon på slutet, men otroligt härlig.. vi tog bort henne i somras.. förstorat hjärta och vatten i lungorna det var grymt jobbigt.
och så hade vi samtidigt en pitbull blandning vid namn Saga (han henne än idag) otroligt go hund.

och nu när jag har eget hem så har jag en valp ifrån denna saga, vid namn Zita.. och hon är så härlig! jag har hon mest som sällskap.. men har funderat på agility, tränar balans och smått på promenader, så jag får se hur det blir i framtiden

och i framtiden funderar jag på att skaffa en mindre ras, chihuahua eller nått i den stilen, vi har alltid haft stora hundar och jag tycker det skulle vara kul med en liten

 

[KisseNova]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

*kl*

Hundar har alltid funnits runt mina ben, mina morföräldrar har ständigt haft 1 schäfer vid deras sida under hela min uppväxt. När jag var yngre så hade schäfern även sällskap av en långhårig collie. Sen har dom även haft ett fåtal blandraser efter att collien avlivades pga ålder och dåvaranade schäfern inte var van att vara själv. Min farföräldrar har alltid haft newfoundland. Min mamma har själv haft många hundar under min uppväxt, bla blandrashundar , 1 Grand Danois och 1994 kom första basset hounden in i våra liv. Bassetkillen Fabian kunde inte vara själv, så mamma gjorde en chansing och köpte en bassethound till. Det fungerade och Fabian var tyst. Denna basset hound skötte jag hand om, hon var min ögonsten. Hon var ofta lös, och var den hunden som verkligen visade hur flexibel en hund är. 1997 när den tiken lämnades tillbaka av olika skäl så köpte jag min egna basset hound Mascot. Mascot beskrevs ofta soim en förklädd border collie i våran släkt eftersom han verkligen älskade att träna mina efter mina påhitt. Han var ofta lös, och vi tränade lydnad på egen hemmaplan. Rätt duktig blev han men tyvärr var han ständigt sjuk så jag ville inte träna på brukshunsklubben. En helt underbar hund som följde med mig överallt, och som öppnade många nya värld av hundägarsidan; både den ekonomiska biten med hur dyrt det kan bli och även den roliga biten om hur mycket en hund är villig att arbeta för att göra sin ägare nöjd. Han avlivades alldels för tidigt, men det var både veterinär och uppfödare inblandade när beslutet togs. Efter Mascot ville jag inte ha någon mer hund, saknade var för stor och beslutet för avlivningen vägde över allt positivt vi gått igenom. Men nu 7 - 8 år efter Mascots avlivning så har jag ett nytt kap vid min sida, en blandras vid namn Devin. Efter snart 2 veckors hundägande så börjar jag fundera på varför jag inte satsade på en renrasig eftersom vägarna med en blandras är rätt krokiga. Jag har tex redan fått frågan om han är en renrasig pitbull. Vitsen med Devin är att ha en hund att träna med, och vad han visat hittils så är han väldigt lättlärd om man gör det i hans takt och med positiv inlärning. Jag kommer HD/AD röngta honom när han blir äldre för att lättare kunna ta ställning till vad vi ska träna.

Ett hem utan hund finns inte i min familj, min mamma har 1 hund, min syster har 3 hundar och min bror har 1 hund. Dock saknar jag en schäfer vid min mormors sida, den sista hunden avlivades pga ålder och nu är min mormor för gammal för att orka med en hund.

 

[MrsScabtree]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

och därefter kom terrierna

Varför snöade du in på terriers?

 

[Gnist]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Pigga, aktiva gårdshundar som är robusta och tåliga = står pall för det mesta i aktiveringsväg som jag sysslar med och just aussierna har ju ett i terriersamanhang väldigt stabilt och pålitligt temperament i kombination med ett glatt och socialt lynne = perfekta hunden för mig och fortfarande efter 16 år, så finns ju aussierna i mitt liv

 

[Missel]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Ja, hundintresset har alltid funnits el. djur öht. Hundar fanns i huset när jag föddes 1988 och har funnits där alltid. Pappa har hundintresse, tränar aktivt.
Då förra året, efter gått ut gymnasiet bestämde jag mig efter många funderingar för att skaffa min första hund. På den vägen är det, just nu tränar vi lydnad, aktivering spår, sök. Nu senare i vår blir de en agilitykurs. Vill så småningom börja valla, men känner att jag vill ha mer grundlydnad.

 

[Calazirya]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Hundar har alltid delat våra liv och jag är född med hund och har aldrig varit utan hund .

När jag var bebis hade vi en St:Bernard som var den bästa av dom bästa, enormt tålamod hade hon. Efter hennes bortgång ville mamma ha en jakthund, så då ställde dom sig på kö till en Clumber Spaniel. Mamma var instruktör på brukshundklubben och körde myckt spår/sök vid sidan av.

Sedan har det rullat på och jag kan inte alls tänka mig ett liv utan hund, min första alldeles egna hund fick jag när jag fyllde 13år. En svart Schnauzerherre

Med honom vaknade mitt intresse för att träna och tävla. Så vi tävlade agility och lydnad ( upp till lkl3 ).

Nuvarande hunden är en riktigt guldklump utan dess like och jag känner att jag hittat min ras. Även tanken på att avla har blommat ut genom Zaga. Vi får se, nu är tanken iställd på en till staff och sedan får vi se vad det blir.

 

[Toya]

Sv: Vart rotar sig intresset för hund?

Har i princip alltid haft hund, växte upp med schäfrar; pensionerade polishundar och omplaceringar.
Vantrivs fruktansvärt om jag inte får ha djur öht omkring mig, som tur var har det bara varit i korta perioder. Får lite ångest när jag tänker på hur det skulle bli ifall pojkvännen inte går med på att skaffa hund när jag flyttar dit.

För mig är det en kompis, arbetskamrat, ett intresse...

Lydnad är väl det som intresserar mig mest, naturligt kanske med tanke på de hundar som vi haft.