Vart går gränsen för att lägga sig i?

[Ottilia]

Var iväg på tävling igår och hade sådan pass stor tur att jag fick stanna kvar och vänta på prisutdelning. Dressyrtävling så det blev ett antal timmar som jag tillbringade med att titta på tävlingarna och framridningen.

Det var hur mkt trevliga ekipage som helst, men bl.a. en ryttare på framridningen stannar till nära staketet, får frågan hur hästen känns och svarar med att den känns stel och ger inte efter samtidigt som ryttaren verkligen sågar och sliter i tyglarna i halten. Jag fick intrycket av att ryttaren var nervös och inte insåg att hästen förmodligen inte hade en chans att vara eftergiven med det trycket och slitandet i bettet. Jag är absolut inget proffs, verkligen inte - men med lite erfarenhet av att hålla lektioner så tyckte jag mig kunna se vad som behövdes för att få en litet bättre känsla - och en trevligare behandling av hästen.
I ett sådant läge så får jag å ena sidan lust att ställa en fråga om man får komma med ett förslag - men jag biter mig i tungan för det kan ju också vara så att en utomstående som lägger sig i någons ridning kan verkligen förstöra situationen för både hästen och ryttaren. Man måste ju ha förtroende för ett råd eller tips om det ska vara till någon hjälp och det lär man ju inte ha för en främling, en främling som dessutom framstår som en besserwisser som lägger sig i andras ridning.

Å andra sidan så får jag ju lust att säga rakt ut att jag tror att ingen häst skulle vilja ge efter med en sådan behandling av bettet. -för jag blir så arg när jag ser en människa nervositet gå ut över ett djur. Men en sådan kommentar är elak- och går i slutändan förmodligen ut över djuret.

hur gör ni /tänker ni när ni stöter på sådan behandling av en häst? Jag själv slits mellan de sociala reglerna som säger att man inte ska lägga sig i och känslan av att man måste dra gränsen någonstans och om gemene man börjar tydligt visa vad som är ok hästbehandling eller inte så kanske det till slut inte blir lika accepterat att göra sånt mot hästarna, i alla fall på tävling.

 

[Rufss]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Fingertoppskänsla. Mitt motto är att allt går lättare med socker än med ättika dvs var uppmuntrande och peppande och flika in vad som kan förbättras lite fint...

 

[Ottilia]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Ja, jag skulle nog aldrig säga något elakt eller otrevligt även om jag blir arg för hästens skull. Men oftast säger jag ju faktiskt inget alls när jag inte har någon som helst anknytning till ekipaget. Hur tänker du? Skulle du sagt något i en sådan situation?

 

[Jimma]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag är ju ingen instruktör inom ridsporten och kan inte tipsa någon annan om hur denne ska förbättra sin ridning. Däremot är jag lärare och instruktör inom andra områden. Om jag skulle se motsvarande inom mitt yrke skulle jag kanske lägga upp det med en vänlig kommentar och fråga. Något liknande som " Vilken fin häst/sadel/hjälm du har. Är du väldigt nervös?" Beroende på responsen får man känna sig för om det är lönt att i det läget fortsätta ge tips.Om det känns som att responsen är positiv skulle man kunna fortsätta med att "när jag själv är nervös brukar jag försöka med...."

När ryttaren sa att hästen kändes stel kanske man kunde frågat vänligt om hon gjorde något annorlunda mot vad hon brukar. Det kan vara svårt när man inte sett personen rida tidigare för då kunde man kanske säga att denne inte rider lika avslappnat som vanligt och att det kanske är därför som X stelnar till.

Min inställning är att man måste få människor att känna att man vill väl innan man ger lektioner i vad det månde vara. Att man ställer frågor så man vet var man kan mötas och att ibland är ens kunskaper inte önskade, det får man snällt acceptera. Ibland kan man locka människor att själva fråga efter mer och på så sätt få dem att ta till sig det jag har att erbjuda.

När djur och människor är påverkade av stress är de inte lika mottagliga för information och försvars och flyktinstinkter ligger nära till hands. Därför tror jag att det är extra viktigt att vara övertydligt vänlig och lugn själv i sådana lägen. Det är också bra att komma ihåg att den som slänger ur sig en spydig kommentar som svar förmodligen inte skulle ha gjort det om situationen sett annorlunda ut. Sådant får man låta rinna av sig som vatten på en gås.

//

Jimma

 

[fejko]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag skulle ta ett snack med överdomaren om jag ansåg att hästen for illa.

 

[IngelaH]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Var iväg på tävling igår och hade sådan pass stor tur att jag fick stanna kvar och vänta på prisutdelning. Dressyrtävling så det blev ett antal timmar som jag tillbringade med att titta på tävlingarna och framridningen.

Det var hur mkt trevliga ekipage som helst, men bl.a. en ryttare på framridningen stannar till nära staketet, får frågan hur hästen känns och svarar med att den känns stel och ger inte efter samtidigt som ryttaren verkligen sågar och sliter i tyglarna i halten. Jag fick intrycket av att ryttaren var nervös och inte insåg att hästen förmodligen inte hade en chans att vara eftergiven med det trycket och slitandet i bettet. Jag är absolut inget proffs, verkligen inte - men med lite erfarenhet av att hålla lektioner så tyckte jag mig kunna se vad som behövdes för att få en litet bättre känsla - och en trevligare behandling av hästen.
I ett sådant läge så får jag å ena sidan lust att ställa en fråga om man får komma med ett förslag - men jag biter mig i tungan för det kan ju också vara så att en utomstående som lägger sig i någons ridning kan verkligen förstöra situationen för både hästen och ryttaren. Man måste ju ha förtroende för ett råd eller tips om det ska vara till någon hjälp och det lär man ju inte ha för en främling, en främling som dessutom framstår som en besserwisser som lägger sig i andras ridning.

Å andra sidan så får jag ju lust att säga rakt ut att jag tror att ingen häst skulle vilja ge efter med en sådan behandling av bettet. -för jag blir så arg när jag ser en människa nervositet gå ut över ett djur. Men en sådan kommentar är elak- och går i slutändan förmodligen ut över djuret.

hur gör ni /tänker ni när ni stöter på sådan behandling av en häst? Jag själv slits mellan de sociala reglerna som säger att man inte ska lägga sig i och känslan av att man måste dra gränsen någonstans och om gemene man börjar tydligt visa vad som är ok hästbehandling eller inte så kanske det till slut inte blir lika accepterat att göra sånt mot hästarna, i alla fall på tävling.

Hur skulle du själv reagera om en spritt språngande okänd människa skulle kommentera dig och helt självklart tala om varför din häst gör si och så. Om du skulle tycka att det vore konstruktivt och bli glad, så skulle säkert ryttaren du mötte också tycka det.

Som många säger, det är fingertoppskänsla och att socker gör mer nytta än ättika som gäller, skulle jag säga. Är man nervös och spänd, så skulle jag tro att man skulle ta väldigt illa upp om någon spritt språngande okänd människa sa något. Risken är att det skulle förvärra situationen ännu mer.

 

[Ottilia]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Delvis kl. Tack för all respons. På hemmaklubben är jag ju ofta den som kan fråga folk hur det går, hur det känns och beroende på vad man får för respons kanske fråga om de vill höra en synpunkt. Men då handlar det om folk som jag är någorlunda bekant med. Själv är jag otroligt prestigelös när det gäller kommentarer och åsikter om min egna ridning, så skulle någon främmande säga någon kommentar till mig så skulle jag inte ha något emot det utan reagera med att här finns det någon som bryr sig om hästen/vill vara snäll/har haft ett liknande problem och vill dela med sig. osv. Men jag tycker det generellt verkar vara så att de flesta inte säger något alls och drar sig för att ta kontakt på t.ex. en tävlingsplats.

Undrade lite hur folk tänker kring sådant? Skulle ni sagt något för att se om det gick att skapa en kontakt eller skulle ni låtit det vara helt?

ang. prata med överdomaren så kanske jag borde ha tänkt på det. Jag tycker ju att djuren far illa om man sågar dem i munnen men vet inte om en överdomare gör något åt sånt som bara kan ses som generellt dålig ridning?

 

[Gelina]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag tror att du i de flesta fall gör mer skada än nytta om du lägger dig i. Som fejko säger kan du ju prata med överdomaren om du anser att det behövs, men annars är det nog bättre att vara tyst. En nervös ryttare på tävling är nog oftast inte särskilt mottaglig för käcka råd precis före start från en främling.

 

[MagicaDeHex]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Man kan ju luras lite diplomatiskt

Ex. om du hade sagt; "ursäkta men jag råkade höra erat problem och jag har haft exakt samma problem med en tidigare häst jag hade. För MIG brukade det hjälpa att xxx eller xxx , kanske dte funkar för er oxå? För övrigt tycker jag ni ser huuuur trevliga ut som helst!

 

[Rufss]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag rider på hobbynivå och har inte kunskapen för att rätta någon på tävlingsnivå alls men om jag skulle översätta situationen till där jag skulle kunna "lägga mig i" dvs där någon häst far illa pga stress, okunskap etc. så skulle jag nog försöka lägga fram det så personen fick en tankeställare att vilja göra annat, det lönar sig aldrig att "gå på", dom flesta människor hamnar i försvarsställning då och då har man ju inte uppnått något iaf. Det är svårt, man vet aldrig hur det tas emot...

 

[fjordtokan]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag vet själv att jag skulle bli vansinnig om någon främling kom fram till mig på en tävlingsplats och talade om vad h*n tyckte och tänkte om min ridning. Spelar ingen roll hur diplomatisk du skulle vara.

Om hästen for illa av behandlingen skulle jag prata med överdomaren.

 

[pulkaskurk]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag vet själv att jag skulle bli vansinnig om någon främling kom fram till mig på en tävlingsplats och talade om vad h*n tyckte och tänkte om min ridning. Spelar ingen roll hur diplomatisk du skulle vara.

Om hästen for illa av behandlingen skulle jag prata med överdomaren.

Varför skulle du bli vansinning för att ngn försöker hjälpa dig?

Det låter ju bra puckat...
Även om man inte ändrar ngt precis innan start så är det ju värt att lyssna och analysera.
Knappast ngn som vill komma med goda råd för att jävlas?

 

[gunhild]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Fast jag håller med, skulle också bli irriterad (kanske inte vansinnig) och skulle inte ta det som att h*n menar väl. Fast det behöver iofs inte vara ngt negativt Var på tävling en gång och på tävlingen var en bekant till oss som vi inte har så mkt till övers för. Varför behöver jag inte gå in på. Hon påpekade att jag borde korta tyglarna så skulle det se bättre ut (jag vet att hon inte sa detta i välmening även om jag säkert hade för långa tyglar utan hon ville psyka mig även om det lät trevligt, vet vad den här personen går för) och jag blev så in helvetes förbannad och tänkte att nu jävlar ska jag visa henne att hon inte kan psyka mig så jag red som en tok ( med för långa tyglar haha) och kom 5a, vår bekant kom bland de sista...

I vilket fall är folk sällan mottagliga för hjälp av en främling på tävling, sällan annars heller, de tas sällan på rätt sätt hur du än väljer att uttrycka dig. Hur vet ryttaren vad du har för kompetens? Troligtvis har man en tränare som man säkert hellre lyssnar på än ngn vilt främmande människa på tävling.
Och jo det finns folk som vill komma med råd för att jävlas, inte så att man säger ngt som är felaktigt men många vill hävda sig och trycka ner andra för att framstå som bättre själv och älskar att komma med dessa goda råd. Finns ett överflöd av dessa i hästvärlden och det gör att man många gånger vänder taggarna utåt. OBS nu menar jag inte att TS tillhör denna kategori, hon menar säkert väl men eftersom hon tvekar så tror jag att hon förstår att det är lätt att framstå så om man "lägger sig i" ngns ridning speciellt på tävling när spänningen är hög. Jag hade litat på att det berodde på nerver och att ryttaren har tränarhjälp och säkert kan komma över problemet. Hade jag ansett att hästen for illa eller att ryttaren handlade i frustration och ilska så hade jag som många skrivit sagt till ÖD. Det finns ju faktiskt inget förbud mot att rida dåligt, då hade ingen fått rida och ingen hade lärt sig rida bra heller.

 

[Squie]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag vet själv att jag skulle bli vansinnig om någon främling kom fram till mig på en tävlingsplats och talade om vad h*n tyckte och tänkte om min ridning. Spelar ingen roll hur diplomatisk du skulle vara.

Om hästen for illa av behandlingen skulle jag prata med överdomaren.

Jag tänker lite som pulkaskurk.

Om du blir arg skulle jag tolka det som att du saknar balans i dig själv. Du är inte i harmoni o behöver jobba på det. Jag skulle också tolka det som att du faktiskt vet att du gör fel..

 

[fjordtokan]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Varför skulle du bli vansinning för att ngn försöker hjälpa dig?

Det låter ju bra puckat...
Även om man inte ändrar ngt precis innan start så är det ju värt att lyssna och analysera.
Knappast ngn som vill komma med goda råd för att jävlas?

För att när jag precis ska in på tävlingsbanan är jag nervös och det innebär att min ridning försämras nått enormt. (nej jag tävlar inte längre) Och jag vet oftast själv vad det är jag måste försöka förbättra men nervositeten tar över.

Detta plus att jag avskyr folk som bänkrider gör att jag blir förbannad. Jag ber om hjälp när jag vill ha den.

 

[fjordtokan]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Ja precis. Jag har tävlat alldeles för lite och inte fått träna på den pressen. Detta kanske var denna tjejs första tävling, vem vet? Som sagt om hästen far illa av behandlingen gå till ÖD. Annars kan man sköta sitt och skita i andra.

 

[Raja]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Det är jättesvårt. Vi hade en gång en ponny som tidigt på sommaren plötsligt började sätta päls och blev långhårig igen. Vår tränare såg det och föreslog avmaskning, jag pratade med veterinär i telefon som också sa att man kunde prova det. ("vår" veterinär som känt oss och våra hästar i många år).

Sagt och gjort och ponnyn började omedelbart släppa päls och blev fin på två veckor.

Ett tag senare var vi på tävling och där fanns en ponny som såg precis ut som vår hade gjort. Överdomaren kom bort och pratade med dem och påpekade att ponnyn inte såg riktigt frisk ut. Eftersom de stod intill oss hörde jag det och vände mig om och talade att vår sett lka dan ut och att det löst sig med avmaskning - kanske ett tips, tyckte jag. Jag var inte otrevlig på något sätt och visade hur fin vår ponny blivit. Men mamman blev skitsur, ryckte åt sig tyglarna och gick därifrån. Jag minns inte om domaren stoppade ponnyn från att tävla.

Så hur väl man än vill så kan det uppfattas som påhopp, tyvärr!

 

[Rufss]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Men hur kan man uppfatta det som påhopp?? Det var ju ett vänligt påpekande, av egen erfarenhet.. Det är sorgligt att folk är så bitska

 

[Raja]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Ja, i min värld kom jag med ett billigt och enkelt råd. Jag kan ju tänka mig hur denna mamma reagerat om man börjat ge ryttartips

 

[KasperTim]

Sv: Vart går gränsen för att lägga sig i?

Jag är nog ganska fräck av mig, jag lägger mig ALLTID i om jag anser det vara nödvändigt, dock aldrig med något elakt tonläge utan kommer mer med frågor, ex: "om du gör såhär, vad gör hästen då?" sen håller jag på och frågar en massa saker tills ryttaren är redo att ta ett förslag från mig. Kanske verkar väldigt påhoppande men å andra sidan så har det funkat 8 av 10 gånger. Jag är inte direkt blyg av mig, men jag tänker först och kommenterar sen Om någon skulle komma fram till mig när jag var i ett raseriutbrott eller nervositetsutbrott så skulle jag bara bli glad om någon kom och avbröt mig så jag kunde komma tillbaka till verkligheten och hitta harmonin med hästen igen ist för att utbrotten ska gå ut över den fyrbente..