Varför romantiseras vin och bubbel?

Det har och @karamelldrottningen

Tycker inte att alkohol behover dras till enadera spets - antingen att det ar ett gift som bor undvikas, eller att det dricks i problembara mangder for att komma ifatt "ruset" och "rymma vardagen" / "bli mer rolig".
Det finns ett brett omrade i mitten, dar alkohol kan vara (men behover inte) en naturlig, odramatiskt del av livet.

Ungefär så ja! Jag är väldigt förtjust i både cocktails, ett gott vin eller öl. Ser det som en naturlig del av livet, inget som är ett problem eller ett tvång.
 
Med det i bakhuvudet tycker jag inte att det är ett dugg konstigt att personer dricker så mycket att det går över gränsen till beroende.

Det var väl Hanna Hellqvist som skrev ”Vägen till att bli alkoholist är kantad med konfetti” och det tror jag verkligen den är. Jag håller med om att det finns mycket skadlig alkoholkultur och att det verkar skava för vissa att en del inte dricker alkohol.

Jag har ett ganska okomplicerat förhållande till alkohol nu för tiden. När jag var yngre drack jag absolut på ett hälsovådligt sätt men nu är det mer ett par par glas till middagen eller till ost för att det är gott. Och jag gillar att bli lätt påverkad som man blir efter ett par glas vin. Mer än så och det blir obehagligt.

Jag tror dock samhället som helhet skulle må mycket bättre om alkohol förbjöds helt och hållet.
 
Egentligen bryr jag mig inte alls om hur andra väljer att göra, de får dricka hur mycket alkohol de vill och vilken typ av alkohol de vill eller avstå helt, det rör inte mig. Men det jag retar mig är just precis det du beskriver, att just vin/bubbel har en tendens att romantiseras och att det är det som ger livet guldkant och utan det blir allt grått och färglöst. Sagt av personer som rynkar på näsan om någon skulle dricka lite för mycket öl eller lite för ofta. Det är den dubbelmoralen jag blir arg på, om en mängd öl är ett missbruk och nästan fyllgubbe-varning men samma mängd vin eller bubbel är inget konstigt alls, för mig är det same shit i två olika förpackningar.

Jag arbetar i en grupp (akademiskt arbete med högre utbildning på samtliga kollegor) där vin/bubbel-romantiken är skyhög. Det pratas väldigt ofta vin och bubbel. Det kan inte göras någonting utan vin och bubbel. Mina egna föräldrar har varit väldigt måttliga under min uppväxt, den ena dricker idag inte alls och den andra fortfarande mycket måttligt. Jag dricker själv i princip aldrig eftersom jag vill kunna använda bilen och måste använda bilen om jag är iväg på något för kollektivtrafiken är ett stort jäkla skämt.

Däremot är min farbror alkolist. Jag har sett vad det gör med en människa, jag har sett på nära håll vad det gör med andra personer runt den som har ett missbruk. Och jag kan bli helt galen när kollegor sitter och tjatar om att andra ska dricka alkohol, och då självklart just vin och bubbel. Dessa personer skulle aldrig någonsin tycka att det var okej att dricka samma mängd av en annan alkoholhaltig dryck, eller tjata på en person om att dricka öl, sprit eller annan dryck, men vin och bubbel är liksom fråntaget den regeln? Jag har slutat följa med på saker efter jobbet eftersom man blir behandlad som ett ufo om man väljer att avstå vin och bubbel. Man vet aldrig vad någon annan kämpar med, att tjata om att någon ska dricka alkohol är aldrig okej.
 
I skuggan av trådar runt alkoholism:
Är det bara jag som reagerar på att vin och "bubbel" på något sätt romantiseras och ses som en självklar del i livet?
Ser jag det extra mycket eftersom jag själv inte dricker vin?
När jag säger att jag inte dricker vin ser folk ut som frågetecken och undrar om jag är nykterist eller renlevnadsmänniska. Jag dricker inte vin för att jag dels inte tycker att det är gott (Hur kan man tycka att jäst druvsaft smakar gott? För mig obegripligt, men det finns uppenbarligen andra som inte tycker som jag.) och dels för att jag får migrän av det. Jag är absolut inte nykterist, men jag dricker väldigt sällan alkohol av flera skäl. (inte gott, mår illa av att vara onykter, krockar med mediciner, vill vara nykter, känner inget behov, dricker bara sån jag tycker är gott osv)
På sociala media ser jag relativt ofta memes och andra inlägg som jag upplever romantiserar vindrickande. T.ex "det enda ord som är okej att särskriva är vin äger". :cautious: Det är ofta självklart att det ska drickas vin till mat och bubbel varje gång man firar något.
Jag är dålig på konkreta exempel just nu, men får hela tiden känslan av att vin och/eller bubbel löser alla problem. Varför är det så?
Med det i bakhuvudet tycker jag inte att det är ett dugg konstigt att personer dricker så mycket att det går över gränsen till beroende.
Jag drack en del när jag var ung, på fest. När jag blev runt 30 var det som att min kropp sa stopp. Nu får jag ont i magen och blir sömnig om jag dricker mer än ett glas. Dessutom tycker jag inte att någon alkoholhaltig dryck är speciellt god.

Jag håller med om att alkohol ofta förknippas med fest, glädje och ”unna sig” i populärkultur och i verkliga livet. I mina kretsar har det dock minskat, men det kan säkert vara en tillfällighet. Annars är alkohol ett vanligt inslag i min bransch.
 
Jag förstår det inte heller. Någon skrev att det förhöjer smaken på mat, men jag skulle snarare säga motsatsen.
För mig är det motsvarigheten av att ställa fram ett glas snor och en god maträtt. "Här! Drycken kommer att förhöja smaken!"

Kanske att man gärna äter blixtsnabbt så fort man fått i sig lite snor för att få bort smaken ur munnen då :cautious:

Har det funnits alkohol i något sparkar jag direkt bakut. Kan inte med bakverk med alkohol, rödvinssås, med mera. Det är vidrigt :wtf:
 
OT fundering. Varför tas det för givet att alla dricker kaffe? Jag avskyr kaffe (förutom i en chokladkaka) och dricker bara te. Säger jag att jag tycker om te och det blir genast lite extra jobb. Samtidigt blir det konstigt när jag dricker ett glas vatten när alla andra fikar med kaffe.
 
Jag tycker att trenden verkar omvänd, att vi går från en stark alkoholnorm till något lite mer avslappnat där det inte är det minsta konstigt att bara 4 av 9 på en representationsmiddag delar på en flaska vin och de andra väljer alkoholfria alternativ. Representationsnormerna har i min omgivning blivit betydligt mer medvetna om alkoholens problematik. På arbetsplatsen är det numera nolltolerans i anslutning till arbetstid, i lokalerna och restriktivt i övrigt. Jag ser att valet alkoholfritt är alltmer normaliserat även vid firande. Det är skämmigt att bjuda på firande och inte ha bra alkoholfria alternativ.

Det kommer alltmer alkoholfria riktigt bra drycker på bra restauranger och dryckestipsen till varje maträtt innehåller väl avvägda alkoholfria alternativ bredvid de alkoholhaltiga.

Däremot håller jag med @ameo i att det pumpas ut alkohol i TV och media, och varenda tidning besudlas med vinreklam.

Alkohol är en potent drog som ställer till mycket problem, men samtidigt tycker jag att allt det mathantverk som görs med drycker och ihop med drycker ger en gyllene del av vår tillvaro som människor.

Jag gillar många varianter av jäst druvsaft och jäst och också destillerad mälta som medmänniskor lagt ner generationer av arbete för att kunna framställa och tillverka.

Det är halvt omöjligt för mig att förstå att man gillar att äta surströmming, äta snabbmakaroner, dricka läsk, att röka, att snusa, att hoppa fallskärm, att köra folkrace, att snorkla i havet - men jag ser människor som gillar det och vill ha det i sina liv. Så länge de är informerade om riskerna, tänker jag att det är ett val de har och de kan till och med få berätta om det i positiva termer från sin upplevelse på sina sociala medier.
 
OT fundering. Varför tas det för givet att alla dricker kaffe? Jag avskyr kaffe (förutom i en chokladkaka) och dricker bara te. Säger jag att jag tycker om te och det blir genast lite extra jobb. Samtidigt blir det konstigt när jag dricker ett glas vatten när alla andra fikar med kaffe.
Det gör det väl inte?
Tycker det är rätt vanligt numer att inte dricka kaffe. Oftast är det någon eller några som inte dricker alls om man är några stycken
 
OT fundering. Varför tas det för givet att alla dricker kaffe? Jag avskyr kaffe (förutom i en chokladkaka) och dricker bara te. Säger jag att jag tycker om te och det blir genast lite extra jobb. Samtidigt blir det konstigt när jag dricker ett glas vatten när alla andra fikar med kaffe.

Jag satt just och funderada pa varfor det inte ar riktigt lika dant har. Har kan flera ta ett glas vin eller ol om ett gang gar ut och ater, medan det finns flera andra som inte alls dricker alkohol, kaffe, coke, eller nagra "stimulerande" drycker (alcohol, caffein, etc,) och ingen fragar varfor, tjatar, eller propsar pa att nagon annan ska dricka varken kaffe eller alkohol.
Vanligtvis beror det pa religiosa onskemal, men inte alltid. Det ar sallan nagon har nagra asikter om personliga preferencer har.
 
I skuggan av trådar runt alkoholism:
Är det bara jag som reagerar på att vin och "bubbel" på något sätt romantiseras och ses som en självklar del i livet?
Ser jag det extra mycket eftersom jag själv inte dricker vin?
När jag säger att jag inte dricker vin ser folk ut som frågetecken och undrar om jag är nykterist eller renlevnadsmänniska. Jag dricker inte vin för att jag dels inte tycker att det är gott (Hur kan man tycka att jäst druvsaft smakar gott? För mig obegripligt, men det finns uppenbarligen andra som inte tycker som jag.) och dels för att jag får migrän av det. Jag är absolut inte nykterist, men jag dricker väldigt sällan alkohol av flera skäl. (inte gott, mår illa av att vara onykter, krockar med mediciner, vill vara nykter, känner inget behov, dricker bara sån jag tycker är gott osv)
På sociala media ser jag relativt ofta memes och andra inlägg som jag upplever romantiserar vindrickande. T.ex "det enda ord som är okej att särskriva är vin äger". :cautious: Det är ofta självklart att det ska drickas vin till mat och bubbel varje gång man firar något.
Jag är dålig på konkreta exempel just nu, men får hela tiden känslan av att vin och/eller bubbel löser alla problem. Varför är det så?
Med det i bakhuvudet tycker jag inte att det är ett dugg konstigt att personer dricker så mycket att det går över gränsen till beroende.
Jag tror det beror på att du inte dricker vin och stör dig speciellt på vin. Det är som att plötsligt ser man blå bilar överallt om man köpt en sådan. Det finns mängder av saker som hör till kategorin vin och bubbel och romantik. Det är liksom ett set med spa, jordgubbar, choklad, solresor, skönhetsprodukter (för min egen skull) jacuzzi och sådant.

Sedan kan det vara din filtrbubbla. Min är inte full med romanticerat vindrickande med kommentarer som vin-äger. :) trots att jag gärna dricker champagne om det är så.

Så jag tror inte jag helt håller med om att det romantiseras så väldigt speciellt mycket mer än tex choklad och jordgubbar. Finns mängder av människor som avskyr choklad och jordgubbar tycker jag aldrig är goda utanför säsong.

Bubbelbad hör också till överromantiserade saker precis som badtunnor (som kan vara dåliga för hälsan) och hemmaspa, folk pratar jämt om hemmaspa.

Jag reagerar nog mer på att eländes flygresor romantiseras så himla mycket och "resa till solen" ses som en självklar del i livet.
 
Och jag förstår inte någon av dessa inställningar. För mig är vin en (oftast) god dryck, varken mer eller mindre. Jag tycker förvisso det är få saker som lyckas förhöja smaken på god mat på samma sätt som ett passande vin, men jag kan också vara utan.

Och gillar man det inte ska man självklart inte dricka det!! Jag kan också tycka att man faktiskt bör undvika alkohol när det gäller representation - det finns liksom så många anledningar till att inte dricka, och är man i en beroendeställning (som antingen kund eller leverantör till en viktig affärskontakt) så "vågar" man kanske inte säga nej.
Jag har upplevt en stor svängning i inställningen till alkohol och representation under min yrkesverksamma tid. Nuförtiden är alkoholfritt normen, med undantag av (vissa) internationella sammanhang. Så var det inte när jag kom ut i yrkeslivet.
 
Egentligen bryr jag mig inte alls om hur andra väljer att göra, de får dricka hur mycket alkohol de vill och vilken typ av alkohol de vill eller avstå helt, det rör inte mig. Men det jag retar mig är just precis det du beskriver, att just vin/bubbel har en tendens att romantiseras och att det är det som ger livet guldkant och utan det blir allt grått och färglöst. Sagt av personer som rynkar på näsan om någon skulle dricka lite för mycket öl eller lite för ofta. Det är den dubbelmoralen jag blir arg på, om en mängd öl är ett missbruk och nästan fyllgubbe-varning men samma mängd vin eller bubbel är inget konstigt alls, för mig är det same shit i två olika förpackningar.

Jag arbetar i en grupp (akademiskt arbete med högre utbildning på samtliga kollegor) där vin/bubbel-romantiken är skyhög. Det pratas väldigt ofta vin och bubbel. Det kan inte göras någonting utan vin och bubbel. Mina egna föräldrar har varit väldigt måttliga under min uppväxt, den ena dricker idag inte alls och den andra fortfarande mycket måttligt. Jag dricker själv i princip aldrig eftersom jag vill kunna använda bilen och måste använda bilen om jag är iväg på något för kollektivtrafiken är ett stort jäkla skämt.

Däremot är min farbror alkolist. Jag har sett vad det gör med en människa, jag har sett på nära håll vad det gör med andra personer runt den som har ett missbruk. Och jag kan bli helt galen när kollegor sitter och tjatar om att andra ska dricka alkohol, och då självklart just vin och bubbel. Dessa personer skulle aldrig någonsin tycka att det var okej att dricka samma mängd av en annan alkoholhaltig dryck, eller tjata på en person om att dricka öl, sprit eller annan dryck, men vin och bubbel är liksom fråntaget den regeln? Jag har slutat följa med på saker efter jobbet eftersom man blir behandlad som ett ufo om man väljer att avstå vin och bubbel. Man vet aldrig vad någon annan kämpar med, att tjata om att någon ska dricka alkohol är aldrig okej.
Men det är ju ditt gäng där? Det finns ju även människor som är intresserade av ölsorter och tycker att öl är bäst. (eller kaffe eller te). Det är ju såklart synd att din grupp är sådan, men det är ju inget generellt. Faktum är att jag nog är lite förvånad över näsrynk för öl för jag skulle nog snarare trott att öl eller cider känns lite mer på modet nu.
 
OT fundering. Varför tas det för givet att alla dricker kaffe? Jag avskyr kaffe (förutom i en chokladkaka) och dricker bara te. Säger jag att jag tycker om te och det blir genast lite extra jobb. Samtidigt blir det konstigt när jag dricker ett glas vatten när alla andra fikar med kaffe.
Ja jag håller med om att kaffe har nog mer varit en sådan sak som folk tycker att man ska kunna dricka, och om inte kaffe så i alla fall te. (jag dricker båda :) Kaffe lärde jag mig eftersom det är enklare.). Sedan kakor och tårtor (som jag också gärna äter) är det också viss press på.

Kort sagt folk gillar att folk gör lika bara och folk gillar när folk tackar ja när folk bjuder på någonting.
 
Kan bara hålla med TS. Men det handlar ju om att sälja en produkt. Vi är som vanligt slavar under konsumtion och normer. Jag hoppas att alla dock dricker det dom vill utifrån smak.
Jag tycker helmjölk och kallt vatten är dom ultimata smakförhöjarna till vilken mat som helst. Skulle ju aldrig sitta och tjata på någon som dricker vin om att den borde ta ett glas mjölk istället.
För mig ger mjölk o vatten en ren smakpalett. Mitt val, min smak.

Och riktigt klar ren 40% alkohol är gott. Dricker det sällan då jag inte köper hem det och blir tokvarm i ansiktet även efter mindre mängder. En litet glas Amarula eller Baileys är godis. Men då är det ju billigare med god choklad. Vin däremot får mina käkar att låsa sig eller smakar inte gott. Vill jag dricka smaksatt så är kall Blodgrapejuice riktigt gott. Direkt ur paketen.

En ska få välja själv. Inte övertalas. Vilket vinförsäljarna är bra på. Att inte gilla något för att sen vänja sig är väl bra för att få barn att äta grönsaker. Men med alkohol kunde det väl kvitta?
 
För mig är bubbel guldkant. Det är något som är jättegott men som jag sällan dricker/unnar mig mer än till något speciellt tillfälle.

Jag har stort intresse för vin och tycker om att kompettera en bättre måltid med ett gott vin. Det höjer smakerna och fulländar matupplevelsen för mig. Matlagning är också ett stort intresse som får ta tid, kosta lite och där råvaror spelar roll. Så även drycken.
Jag uppskattar också en god rom framför brasan ibland eller en trevlig fördrink när vi har vänner hemma. Framförallt uppskattar jag gin, en värld jag upptäckt på senare år.
Umgås med likasinnade. Man tycker drycken är guldkant precis som maten. Det är väl en smaksak.
Vatten och pyttipanna är gott till vardags men är inte guldkant för mig.

Dricka för berusningens skull känner jag ingen längre som gör. Har nog inte träffat sånt folk sen jag var i tidiga 20-årsåldern.

Ibland blir jag rätt less på dessa höjda ögonbryn och undringar om vad poängen med alkohol är.
Precis som många varit inne på så är det en smakhöjare i vin och drinkar. Öl har man lyckats göra goda alkoholfria men vin och drinkar tappar verkligen rätt smak. Men kan de lyckas framställa alkoholfritt med samma smak så skulle jag lätt köpa det.
 
Jag förstår det inte heller. Någon skrev att det förhöjer smaken på mat, men jag skulle snarare säga motsatsen.
För mig är det motsvarigheten av att ställa fram ett glas snor och en god maträtt. "Här! Drycken kommer att förhöja smaken!"

Kanske att man gärna äter blixtsnabbt så fort man fått i sig lite snor för att få bort smaken ur munnen då :cautious:

Har det funnits alkohol i något sparkar jag direkt bakut. Kan inte med bakverk med alkohol, rödvinssås, med mera. Det är vidrigt :wtf:
Jag förstår inte varför det anses vara fint och lite bättre att understryka att någonting som många andra tycker om som man själv inte gillar är jätteäckligt och jämföra med jätteäckliga saker.
 
Jag satt just och funderada pa varfor det inte ar riktigt lika dant har. Har kan flera ta ett glas vin eller ol om ett gang gar ut och ater, medan det finns flera andra som inte alls dricker alkohol, kaffe, coke, eller nagra "stimulerande" drycker (alcohol, caffein, etc,) och ingen fragar varfor, tjatar, eller propsar pa att nagon annan ska dricka varken kaffe eller alkohol.
Vanligtvis beror det pa religiosa onskemal, men inte alltid. Det ar sallan nagon har nagra asikter om personliga preferencer har.
Det är inte så här heller vanligen. Men det kanske är så i vissa bubblor, jag har inte upplevt det så som folk beskriver här. Det är helt lika lika reaktion för mig om jag dricker vin eller läsk i ett sammanhang.
 
I skuggan av trådar runt alkoholism:
Är det bara jag som reagerar på att vin och "bubbel" på något sätt romantiseras och ses som en självklar del i livet?
Ser jag det extra mycket eftersom jag själv inte dricker vin?
När jag säger att jag inte dricker vin ser folk ut som frågetecken och undrar om jag är nykterist eller renlevnadsmänniska. Jag dricker inte vin för att jag dels inte tycker att det är gott (Hur kan man tycka att jäst druvsaft smakar gott? För mig obegripligt, men det finns uppenbarligen andra som inte tycker som jag.) och dels för att jag får migrän av det. Jag är absolut inte nykterist, men jag dricker väldigt sällan alkohol av flera skäl. (inte gott, mår illa av att vara onykter, krockar med mediciner, vill vara nykter, känner inget behov, dricker bara sån jag tycker är gott osv)
På sociala media ser jag relativt ofta memes och andra inlägg som jag upplever romantiserar vindrickande. T.ex "det enda ord som är okej att särskriva är vin äger". :cautious: Det är ofta självklart att det ska drickas vin till mat och bubbel varje gång man firar något.
Jag är dålig på konkreta exempel just nu, men får hela tiden känslan av att vin och/eller bubbel löser alla problem. Varför är det så?
Med det i bakhuvudet tycker jag inte att det är ett dugg konstigt att personer dricker så mycket att det går över gränsen till beroende.
Jag förstår inte heller själva alkoholbiten. Jag kan lika gärna ha saft i vinglaset eftersom det är glaset som ”gör det lyxigt” och förhöjer stämningen. Sen föredrar jag läsk eller vatten framför cider eller vin ☺️

Som i december tar jag fram julmusten på flaska, gärna romfatslagrad, och häller upp i ett stort vinglas och njuter av smaken. Det blir inte alls det samma med vin för min del 😅
 
Sa jag att jag är bättre än andra för att jag inte gillar alkohol?
Ibland när folk beskriver väldigt noga hur mycket de avskyr någonting som andra tycker är gott men som inte är nyttigt så låter det som att de tycker de är extra bra gjorda för att de tycker att det är så himla äckligt. Även om de kanske såklart inte menar så. Men din jämförelse var väldigt ingående och det är ju helt enkelt bara så att olika människor tycker att olika saker är gott.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp