Varför jamar han? :(

[Celija]

Jag igen

Första veckan Vilda har varit hemifrån så har det gått jättebra, han har inte saknat henne och efter ett par lugna dagar så blev han sig själv igen.

Men nu har han börjat jama, massvis, flera gånger om dagen! Han vankar runt i lägenheten, hoppar mot ytterdörren, sitter i fönstren och så vidare. Jag springer efter med mat och fyller upp nytt vatten och rensar lådan, erbjuder lek, tar ut honom, försöker gosa. Det blir inte bra ändå.

Det skär i hjärtat då han verkligen bara jamar om han är olycklig, enda gången jag hört honom jama är om han blivit duschad eller måste åka bil.

Men vad är det han vill? Om han känner sig ensam, borde han inte vilja gosa då? Vanligtvis när han vill ut så går han runt, sniffar och upptäcker. Om vi går ut när han gör så sitter han mest och glor och fortsätter jama när vi går in igen.

Både jag och sambon leker mycket med honom, han får sitta ute på balkongen så mycket han vill, vi går ut varje dag, han har mat, fräscht vatten, nyrensad låda, det blir många gosstunder men så fort jag och sambon slår oss ner i soffan eller så och det blir lugnt så sätter det igång.

Alla spekulationer mottages tacksamt.

Edit: Vi har verkligen inte tänkt skaffa en till katt eftersom vi trivs med att bara ha Aslan, sen är jag livrädd att det ska
sluta som med Vilda om vi nu skaffar en ny katt. Men är det det bästa för honom är det ett självklart val, men ja..

 

[Bison]

Sv: Varför jamar han?

Det låter som han saknar kattsällskap. Våra katter är goa o sociala med oss men de har en enormt utbyte av varandra som vi aldrig kan ersätta.

 

[Zilla3]

Sv: Varför jamar han?

Antingen får ni skaffa en till som han passar med eller så får ni byta tillbaka till er gamla katt som tydligen klarade ensamlivet bättre. Alla katter mår inte bra av att vara ensamma, det gäller de flesta.

 

[Celija]

Sv: Varför jamar han?

+ Zilla

Som tur är har han börjat lugnat ner sig nu, han går inte runt och jamar längre, är inte heller ledsen utan verkar trivas med livet så kanske det helt enkelt handlade om att han behövde vänja sig vid att vara själv? Fast en lite försenad reaktion.

Hade han varit en enkel (alltså han är ju inte svår men han går inte ihop så bra med andra katter) katt hade det ju varit en annan sak, men frågan är också om inte han behöver vara ensamkatt till han mognat lite.

Vilda var ju alltid lite skygg av sig och kom gärna och gosade när det var lugnt men höll sig ofta undan, men t.ex. när hon gjorde sig illa och fick väldigt mycket uppmärksamhet och pyssel märkte vi ju hur elak Aslan blev på henne, vet inte om katter kan vara sotis men det kändes verkligen så.

Jag märker ju hur han njuter av att få all uppmärksamhet nu när hon har flyttat.

Usch, vad svårt det är. Som du säger så har katter ofta ett enormt utbyte av varandra som vi aldrig kan ersätta, men det krävs verkligen rätt katt för att det ska bli bra det här.

När han blir äldre kanske han växer upp och fattar att allt inte kan handla om honom och accepterar andra katter bättre, men just nu vill jag inte gå igenom proceduren att behöva lämna bort en älskad familjemedlem en gång till och därför inte bara chansa på att det ska funka.

När han var som värst var jag verkligen desperat och tänkte tömma sparkontot bara han fick en kompis och slutade vara ledsen, men nu när han är tillfreds med tillvaron igen är det lättare att se nyktert på det hela.

I framtiden blir det nog med all säkerhet fler katter, men jag tror inte nu är ett bra tillfälle för varken Aslan eller nya katten.

Att ta tillbaka den andra katten kommer inte på fråga, jag tänker inte låta en katt som lätt blir otrygg bli trakasserad dagarna i ända för hur mycket jag än tycker om min Aslan kan han vara riktigt otrevlig ibland. Men tack för input

 

[Zilla3]

Sv: Varför jamar han?

Jag menade inte att ta tillbaka henne och ha dem tillsammans utan bara gamla katten. Nu verkar det ju lösa sig ändå som tur är.

 

[Celija]

Sv: Varför jamar han?

Nu hänger jag inte riktigt med, vilken katt menar du att vi skulle tagit tillbaka? Vi har bara haft två katter

 

[Celija]

Sv: Varför jamar han?

Kan tillägga att han just nu kattfnattar runt i lägenheten, tror aldrig jag blivit så glad för en riven lägenhet som nu.

 

[Zilla3]

Sv: Varför jamar han?

Den ni lämnade bort och lämna Aslan till någon med kattkompisar om ni inte ville ha fler än en. Nu verkar ju inte det aktuellt.
Det är väl en sån sak som djurmänniskor har gemensamt. Märkliga företeelser som man blir glad åt och som "vanligt" folk skulle tycka var förskräckligt.

 

[Celija]

Sv: Varför jamar han?

Ahh, nej lämna bort Aslan gör jag aldrig. Jag skulle hellre leva på havregrynsgröt än lämna bort min goding
Jag är faktiskt löjligt förtjust i honom, när han ligger och sover kan jag bara sitta och titta på honom läänge länge, att se hur det spritter i tassarna när han drömmer, eller när han snarkar

Jag tror som du säger, andra skulle väl krypa ur skinnet när katten river lägenheten men jag blir bara glad, kattfnatt är lika med glad katt som är lika med glad matte