Vänjer man sig?

[Thrillie]

Ligger här ännu en sömnlös natt och funderar.
Träffar en kille som är helt perfekt på alla sätt och vis, förutom en sak, han för otroligt mycket oväsen på nätterna.
Han snarkar, gnisslar tänder, "tuggar" hårt så det gnisslar, mumlar och "gnyr" som en hund.
Vi har haft ett distansförhållande ett bra tag och nu börjar vi prata om att flytta ihop.
Det är något jag verkligen vill, men det känns inte ok att börja ett förhållande och behöva ha skilda sovrum.
Nu kan jag ju sova ikapp efter att vi har setts, men hur blir det sen?
Vänjer man sig?

Detta leder till att jag inte får sova och är jätteirriterad på honom på morgonen.
Jag vet att han inte kan hjälpa det men jag blir otroligt lättirriterad med sömnbrist.
Han har bettskena han kan använda pga gnisslingarna, men har han den så samlas det saliv i den så det bubblar när han andas..

Förlåt för långt och rörigt inlägg, men jag är förtvivlad, är så trött.. Exet var knäpptyst när han sov så jag är inte van..

 

[Ramona]

Jag tror inte att man vänjer sig. Tyvärr.
Däremot låter det som att han behöver en ny bettskena, men också se över varför han gnisslar tänder och för oväsen. Sådana saker beror ofta på stress, så tar man och fixar till det underliggande problemet istället för symptomen så slipper du kanske ligga vaken på nätterna.

 

[Thrillie]

Trist om man inte vänjer sig Man vänjer sig ju vid tåg osv så jag tänkte att man kanske skulle kunna vänja sig vid detta med.
Han lever ett väldigt lugnt och strukturerat liv just nu så jag har väldigt svårt att tro att det är stress som ligger bakom, tyvärr, då det annars kunde ha förklarat varför han sover så "ljudligt".
Han märker inte av något själv, han visste inte ens om att han gnisslade tänder förrns tandläkaren såg det på hans tänder för några år sedan, troligtvis har han gnisslat tänder i väldigt många år om man ska tro tandläkaren.
Han sover som en stock och vaknar utvilad så han själv lider ju inte av detta, mer än att tänderna tar skada av gnisslandet förstås.

 

[Elisha]

Testa öronproppar?:-)

 

[SiZo]

Jo då, man vänjer sig helt klart.

Jag jobbar natt och vaknar inte av ljud omkring mig, inte ens när grannens hund skäller. Dock så tog det månader, men om det ska vara ni så är det värt de månaderna av invänjning

Innan jag jobbade natt så vaknade jag alltid innan min fd sambo, för han ändrade andningen precis innan han vaknade, det räckte alltså. Jag var otroligt lättväckt!

Nu väcker inte sms mig någonsin, och många ggr så kan jag sova igenom att någon ringer med. Och innan var jag som sagt EXTREMT lättväckt.

 

[Mammas]

Håller med Elisha om öronproppar. När jag sover med det har jag silikonöronproppar som man formar till och lägger som ett "lock" över ingången till örat (som jag för tillfället glömt vad den heter), mycket bekvämare än vanliga öronproppar man pillar in i örat. Hör typ inget med dem heller, enda nackdelen är att jag svettas i öronen så jag är fuktig innanför när jag vaknar. Och att jag tar ur dem i sömnen ibland och vaknar ändå.

 

[Lavender]

Jag har en sambo som pratar i sömnen och tumlar runt väldigt våldsamt. Den första tiden kunde jag vakna pga det, men nu 4 år senare, så sover jag hela nätter.
Ibland kan jag vakna till lite tidigare på morgonen pga våldsam tumling, och såklart bli lite irriterad. Då går jag upp och upprepar mantrat "jag älskar honom, och han kan inte hjälpa det" ca 100 gånger, så brukar irritationen vara över när han vaknat.

 

[Lovisaleonora]

Beror nog på hur man är som person. Jag vänjer mig inte vid sådant, och jag blir en otroligt otrevlig person när jag inte får sova ordentligt.

Men det låter som han ska söka för det, bettskenan verkar inte rätt anpassad och problemen kan faktiskt ge skador på käke och tänder.

 

[Thrillie]

Tack för att ni delar med er av era erfarenheter!
Jag får prova lite olika öronproppar, de flesta är så obekväma men de där i silikon lät bra!

Jag vill ju verkligen vänja mig så vi kan sova i samma rum. Men jag ska absolut försöka få iväg honom för att kolla så bettskenan verkligen passar.

Tydligen så har hans pappa fått operera näsan flera gånger för att ta bort brosk som gör att det blir för trångt så han snarkar, ingen aning om det är ärftligt men deras näsor är kopior av varann så han kanske skulle kolla upp det med :P

 

[MM]

Nej, man vänjer sig inte! Jag är så ful att när min man snarkar, det händer ibland, så väcker jag honom och säger att han får inte somna om förens jag somnat
Vem orkar lyssna på det där!

Be honom ta tag i problemet! Tills dess så tycker jag öronproppar låter som en bra grej som dom andra föreslagit.

 

[Och_Aye]

Min sambo låter som en helt enorm björn eller något när han sover. I början hade jag väldigt svårt att somna om jag inte var helt slut eller hade druckit ett gäng med öl. :P

Nu går det faktiskt mycket bättre, så jag har i alla fall vant mig. Är vanligtvis extremt lättväckt, men just snarkningarna går helt OK nu för tiden. Visst, om jag lägger mig när jag inte är riktigt trött kan det stund innan jag somnar. Jag kan också vakna lite väl tidigt ibland för att jag störs av ljudet, men är jag trött så sover jag ändå. Däremot gnisslar han inte tänder som tur är, det är ett hysteriskt obehagligt ljud.

För mig har det dock inte varit så jobbigt, jag tycker bara han är bedårande när han sover och känner mig aldrig irriterad, så det har inte påverkat "oss" så att säga - mer än jag haft svårt att sova ibland.

 

[Gimlan]

@Thrillie I min familj har alla sneda näsor... Arv uppenbart, och det gör att vi alla snarkar också, blir ju trångt i ena borren sas. så det kan säkert vara ärftligt med brosket.

 

[Grana]

Jo då, man vänjer sig helt klart.

Jag jobbar natt och vaknar inte av ljud omkring mig, inte ens när grannens hund skäller. Dock så tog det månader, men om det ska vara ni så är det värt de månaderna av invänjning

Innan jag jobbade natt så vaknade jag alltid innan min fd sambo, för han ändrade andningen precis innan han vaknade, det räckte alltså. Jag var otroligt lättväckt!

Nu väcker inte sms mig någonsin, och många ggr så kan jag sova igenom att någon ringer med. Och innan var jag som sagt EXTREMT lättväckt.

Fast det där tror jag beror på just för du jobbar natt. När jag jobbade natt var jag inte heller lättväckt, just för jag tror kroppen och hjärnan är så slut av att ha totalt fel dygnsrytm.

Ts. Jag har inte vant mig, min man snarkar så man blir galen ibland. Men han har börjat med snarkskena och har blivit mycket bättre.

 

[AraSlei]

Jag hade ett ex som snarkade helt sjukt högt, men jag vande mig vid det efter någon månad. Han brukade dessutom somna med sitt ansikte vid min nacke, och jag var ofta lomhörd på örat som var mot honom när jag vaknade om mornarna

 

[Raderad medlem 6459]

Jag hade ett ex som snarkade helt sjukt högt, men jag vande mig vid det efter någon månad. Han brukade dessutom somna med sitt ansikte vid min nacke, och jag var ofta lomhörd på örat som var mot honom när jag vaknade om mornarna

Åh jag skulle aldrig stå ut!! Min sambo vill skeda mig när vi ska sova men jag kan seriöst inte stå ut med att höra honom andas i örat på mig. Han snarkar inte ens! Bara andas lite lätt. Ibland när han sover och jag hör honom andas och blir tokig så petar jag på honom och låtsas som att han snarkar för det känns för vrickat att bara "hörru, jag står inte ut med att höra dig andas!".

 

[cambodia]

Åh jag skulle aldrig stå ut!! Min sambo vill skeda mig när vi ska sova men jag kan seriöst inte stå ut med att höra honom andas i örat på mig. Han snarkar inte ens! Bara andas lite lätt. Ibland när han sover och jag hör honom andas och blir tokig så petar jag på honom och låtsas som att han snarkar för det känns för vrickat att bara "hörru, jag står inte ut med att höra dig andas!".

Haha, ja, det skulle ju kunna tolkas lite fel

Mitt ex snarkade nåt enormt, men på nåt sätt tyckte jag bara det var charmigt. Det jag dock tyckte var obehagligt vad när hon på nåt sätt gjorde andningsuppehåll i sömnen, lixom snarkade till - var tyst ganska länge - och sen andades ut. Typ. Jag sa till henne om det på morgonen sen men jag minns inte mer hur det var med det sen.
Min pappa snarkade när jag var liten och bodde hemma och det kunde jag bli GALEN på, antar att det beror lite på vem som snarkar, iaf för mig

Lite off topic så har jag börjat prata lite med en tjej nu efter typ 100 år av torka på den fronten, har bara tänkt på hur mysigt det ska bli att få sova med nån igen men den här tråden fick mig att tänka totalt tvärt om

 

[Raderad medlem 6459]

Ja men eller hur! Man kan säga "oi, babe, you're snoring" men "babe, för fan, you're breathing" är väl kanske lite märkligare.

Så som ditt ex snarkade snarkade även mitt ex ibland! Otroligt obehagligt, trodde alltid att han var död.

Haha! Men det ÄR mysigt att sova med någon Så länge hen inte hörs!

 

[Mammas]

Haha! Men det ÄR mysigt att sova med någon Så länge hen inte hörs!

"Hen ska inte andas och ligga helt still" Nekrofil-Niffe much?

 

[Lavinia]

Hej!

Jag vänjer mig inte och har tyvärr tvingats inse att jag sover mycket bättre utan min sambo. Tyvärr somnar jag inte om inte han är i sängen och värmer upp den och mig...

/Lavinia

 

[cherie]

Beror nog på hur man är som person. Jag vänjer mig inte vid sådant, och jag blir en otroligt otrevlig person när jag inte får sova ordentligt.

Jag tänker också att sånt är högst individuellt!

Min sambo vänjer sig lätt vid ljud; i början kan han störas av dem men sedan går det över. Jag är tvärtom, trots att jag bodde utanför en vältrafikerad gata i fem års tid så vaknade jag varenda natt av bilarna utanför.