Vallhundar med vakt

[evis]

Ja vilka vallhundar med lite "vakt" finns det?
Har kikat på aussien men känner knappt till någon fler.
Det kanske inte ens är önskvärt med vaktbeteende på vallhundar?

Vallhundar är väl överlag väldigt beroende av stimulans för att må bra (??) men hur "illa" är det - vilken nivå ligger träningen på, för er som har vallhundar?

Jag är inte så himla kunnig, kanske ej heller den mest engagerade, men har ett visst behov av en fungerande vallhund och har träffat en del rent fantastiska (vältränade) sådana, så tankarna rör sej lite däråt.
Söker en klok, intelligent, lättlärd, modig hund som kan vakta gården och följa med ut i skogen och hålla ordning på torpet så att säga
Själva vallandet vore extremt roligt att lära sej, och träna tillsammans med hunden, men som sagt - jag är helt nybörjare, så någon svårtränad ras kan jag nog inte kika på.

 

[peter_lundin]

Sv: Vallhundar med vakt

Vallhundar har oftast inte mkt vakt vilket däremot herdehundar har.
PL

 

[Mia_R]

Sv: Vallhundar med vakt

Belgaren har samma ursprung som schäfern, dvs att vakta, försvara och valla. Precis som med schäfern får man kolla upp linjerna noga så man förhoppningsvis inte får en dålig hund. Fysiskt är det en sund ras med få problem, tyvärr kan det förekomma exemplar med mindre bra mentalitet då en del uppfödare är mer intresserade av utställningsresultat än vad som finns innanför pannbenet. Sen finns det den andra varianten av uppfödare som inte har något intresse av att hålla rasstandarden utan har belgare med misstänkt inblandning av andra raser för att få fram en tyngre hund. Många ser ut att ha inslag av schäfer och/eller raser med ridge och mer hängande öron.

Om det är en lämplig nybörjarhund låter jag vara osagt, det är en glad och aktiv jycke som behöver aktivering. De är inte så vanliga som vallare i Sverige utan används mest inom bruks och har inte lika mycket vall i sig som exvis border collien. Den vallning som de används till utomlands är en sk kontinental vallning och inte som den engelska.

Våra är glada skitar som älskar folk, men annars har de rykte om sig att vara reserverade mot okända. Den äldsta har färgfel, för mkt vitt, men fick mycket goda muntliga omdömen av testledarna när hon gjorde sitt MH och med fina poäng. Hon är en omplacering som haft en jobbig uppväxt men har aldrig visat minsta tecken på nervositet. Miniknas "hittade" vi på Åland hos en mkt seriös uppfödare med väldigt fina hundar med kalaspsyke. Anledningen att vi hamnade på Åland berodde på att vi inte kunde hitta ngn uppfödare i Sverige som vi ansåg hade några intressanta kullar när vi letade valp. Alternativet hade varit att ställa sig på kö i Norge.