AraSlei
Trådstartare
Var hos vet. igår med min halta c-ponny.. Han hade varken blivit bättre eller sämre och vet. tyckte inte att det var lönt att behandla mera..
Lite bakgrunds historia:
Köpte Sleipner -03 och tränade och tävlade framgångsrikt 1 år. Tills april -04. Första gången han blivit halt hemma hos mig. Först tänkte vi att det kanske bara var en sträckning, lätt vrickning eller något som han hade dragit på sig i hagen. Men efter 1 månads vila var han fortfarande lika halt, så då blev det kliniken i halmstad. Efter några minuter på rullbandet, rönken och ultraljud blev det konstaterat att Sleipner hade:
1 mosad minisk utan fästen
1 inflammation
, båda i hö. bakknä
Vet. sa att enda chansen att han ska bli frisk är att skritta, skritta och skritta så att han byger upp bakbensmuskulaturen igen. Då skulle muskklerna hålla "minisken" på plats och han skulle inte få en inflammation när den låg och rörde på sig hela tiden. Han sa också att han var säker på att Sleipner skulle bli frisk, kanske t o m tävlingsbar igen. Så vi satte igång att skritta honom hemma, i skog och mark, även på banan i pass om ca 30 min per gång. Åkte tillbaka för återbesök i augusti, han fick springa på bandet, var fortfarande halt, men han hade blivit lite bättre, sen sprutade dom honom med antiinflammatoriskt och så fick vi en ny tid i oktober. Hem och skritta igen alltså. Och vi gjorde samma sak som innan, fast nu även lite i form i slutet av passen. Dag ut och dag in, i ur och skur.
Åkte på återbeök i november och där sa vet. med ett stort leende på läpparna att han var MYCKET bättre än sist. Jätteglada åkte vi hem, nu fick vi även trava honom om vi ville, och om han ville såklart. Skulle även på återbesök i december, men då var det snöstorm och mamma ville inte köra. Fick en ny tid (igår då) och då sa han att "han har varken blivit bättre eller sämre, men jag tror inte att han blir bättre än såhär." Vi fick 2 alternativ, T-märka eller avliva.
Hästen är 11 år, har alltid varit frisk och gó innan, gått t o m FEIs inl. med en bit över godk. resultat trots sin kroppsbyggnad och ras (islänning/russ , ser ut som en vit fjording). Känns väldigt synd att avliva honom, men har han ont så ska han givetvis avlivas, vilket han inte har för tillfället. Så frågan är: T-märka eller avliva??
Jag har bestämt att han iaf ska få gå kvar över sommaren, vad vi
ska göra med honom sen vet jag inte.. Vad tycker ni jag ska göra??
Johanna
Lite bakgrunds historia:
Köpte Sleipner -03 och tränade och tävlade framgångsrikt 1 år. Tills april -04. Första gången han blivit halt hemma hos mig. Först tänkte vi att det kanske bara var en sträckning, lätt vrickning eller något som han hade dragit på sig i hagen. Men efter 1 månads vila var han fortfarande lika halt, så då blev det kliniken i halmstad. Efter några minuter på rullbandet, rönken och ultraljud blev det konstaterat att Sleipner hade:
1 mosad minisk utan fästen
1 inflammation
, båda i hö. bakknä
Vet. sa att enda chansen att han ska bli frisk är att skritta, skritta och skritta så att han byger upp bakbensmuskulaturen igen. Då skulle muskklerna hålla "minisken" på plats och han skulle inte få en inflammation när den låg och rörde på sig hela tiden. Han sa också att han var säker på att Sleipner skulle bli frisk, kanske t o m tävlingsbar igen. Så vi satte igång att skritta honom hemma, i skog och mark, även på banan i pass om ca 30 min per gång. Åkte tillbaka för återbesök i augusti, han fick springa på bandet, var fortfarande halt, men han hade blivit lite bättre, sen sprutade dom honom med antiinflammatoriskt och så fick vi en ny tid i oktober. Hem och skritta igen alltså. Och vi gjorde samma sak som innan, fast nu även lite i form i slutet av passen. Dag ut och dag in, i ur och skur.
Åkte på återbeök i november och där sa vet. med ett stort leende på läpparna att han var MYCKET bättre än sist. Jätteglada åkte vi hem, nu fick vi även trava honom om vi ville, och om han ville såklart. Skulle även på återbesök i december, men då var det snöstorm och mamma ville inte köra. Fick en ny tid (igår då) och då sa han att "han har varken blivit bättre eller sämre, men jag tror inte att han blir bättre än såhär." Vi fick 2 alternativ, T-märka eller avliva.
Hästen är 11 år, har alltid varit frisk och gó innan, gått t o m FEIs inl. med en bit över godk. resultat trots sin kroppsbyggnad och ras (islänning/russ , ser ut som en vit fjording). Känns väldigt synd att avliva honom, men har han ont så ska han givetvis avlivas, vilket han inte har för tillfället. Så frågan är: T-märka eller avliva??
Jag har bestämt att han iaf ska få gå kvar över sommaren, vad vi
ska göra med honom sen vet jag inte.. Vad tycker ni jag ska göra??
Johanna