evis
Trådstartare
Jag börjar faktiskt vara orolig då jag hör så mycket konstiga historier.
Jag har en 2-åring som jag tömkört en hel del och han har gått igenom flera faser nu inför "inkörning" - dra linor, däck, samt skaklar. Jag har tagit det mycket varligt men varit noga hela tiden med att han ska förstå och lyssna, och att varje grund sitter när vi går vidare. Det har varit himla okomplicerat, inga bekymmer att gå vidare med varje ny grej, och nu för någon dag sedan fick han ha vagnen med på tömkörningen och prova att ha den bakom sej (medhjälpare drog vagnen) och det var typ plättlätt enligt ponnyn.
Vi ska på körläger i slutet på månaden, och jag ser jättemycket fram emot det! Den sista biten i inkörningen vill jag ha hjälp med och det känns som om det kan vara en bra start, att åka iväg på lägret.
MEN så berättade en bekant till mej om körkurs med "tävlingskörnings"-folk där hennes kompis fått utskällning för att hon hade reptömmar och körde i grimma.....
ÄR det så alltså???
(måste jag på brukskörningskurs för att slippa såna åsikter...? *kastar kanske sten i glashus?* )
Min 2-åring är enbart tömkörd i grimma, hela vägen, och jag finner ingen anledning att sätta bett på honom förrän han är helt klar i munnen (dvs efter 5 år). Precis på samma sätt som jag skulle rida in hästar i grimma eller bettlöst.
Han är mycket känslig för förhållningar och förstår ljudkommandon mycket väl, därför har jag inte funnit minsta anledning att sätta in ett bett i munnen på honom.
Jag tömkör i regel med reptömmar, fick med lädertömmar till selen men de är ju alldeles för korta för att kunna användas vettigt när jag har redskapen bakom honom (kanske funkar om man sitter i en vagn).
Och därtill är ponnyn hingst, något som verkar vara helt GALET i dessa kretsar - att försöka behålla en häst som hingst även fast man kanske inte tänkt sej avla på den. (jag säger snarare, varför kastrera om jag inte måste - av nödvändighet alltså?)
Kommer vi få utskällningar för detta och kommer tränarna att "tvinga" mej att ha bett på (på lägret alltså)? TROR körfolk ärligt att säkerheten sitter i vad man har på hästens huvud.....?
Eller beror det på tränarna?
Jag har varit på brukskörningsdemosar och blivit imponerad av det säkerhetstänk i GRUNDHANTERINGEN som gällde, och jag i min enfald drog slutsatsen att det nog är så inom all körning som inte är trav
Men det kanske var dumt av mej?
Nervös som sagt - och därför skapar jag detta inlägg som en liten ventil
Jag har en 2-åring som jag tömkört en hel del och han har gått igenom flera faser nu inför "inkörning" - dra linor, däck, samt skaklar. Jag har tagit det mycket varligt men varit noga hela tiden med att han ska förstå och lyssna, och att varje grund sitter när vi går vidare. Det har varit himla okomplicerat, inga bekymmer att gå vidare med varje ny grej, och nu för någon dag sedan fick han ha vagnen med på tömkörningen och prova att ha den bakom sej (medhjälpare drog vagnen) och det var typ plättlätt enligt ponnyn.
Vi ska på körläger i slutet på månaden, och jag ser jättemycket fram emot det! Den sista biten i inkörningen vill jag ha hjälp med och det känns som om det kan vara en bra start, att åka iväg på lägret.
MEN så berättade en bekant till mej om körkurs med "tävlingskörnings"-folk där hennes kompis fått utskällning för att hon hade reptömmar och körde i grimma.....
ÄR det så alltså???
(måste jag på brukskörningskurs för att slippa såna åsikter...? *kastar kanske sten i glashus?* )
Min 2-åring är enbart tömkörd i grimma, hela vägen, och jag finner ingen anledning att sätta bett på honom förrän han är helt klar i munnen (dvs efter 5 år). Precis på samma sätt som jag skulle rida in hästar i grimma eller bettlöst.
Han är mycket känslig för förhållningar och förstår ljudkommandon mycket väl, därför har jag inte funnit minsta anledning att sätta in ett bett i munnen på honom.
Jag tömkör i regel med reptömmar, fick med lädertömmar till selen men de är ju alldeles för korta för att kunna användas vettigt när jag har redskapen bakom honom (kanske funkar om man sitter i en vagn).
Och därtill är ponnyn hingst, något som verkar vara helt GALET i dessa kretsar - att försöka behålla en häst som hingst även fast man kanske inte tänkt sej avla på den. (jag säger snarare, varför kastrera om jag inte måste - av nödvändighet alltså?)
Kommer vi få utskällningar för detta och kommer tränarna att "tvinga" mej att ha bett på (på lägret alltså)? TROR körfolk ärligt att säkerheten sitter i vad man har på hästens huvud.....?
Eller beror det på tränarna?
Jag har varit på brukskörningsdemosar och blivit imponerad av det säkerhetstänk i GRUNDHANTERINGEN som gällde, och jag i min enfald drog slutsatsen att det nog är så inom all körning som inte är trav
Men det kanske var dumt av mej?
Nervös som sagt - och därför skapar jag detta inlägg som en liten ventil