Hej!!!
Min häst hade fel på strålbenet. På honom hittade man inga förändringar på röntgen utan det var med sk grepp som man märkte att han hade ont i strålbenet.
Han var då vid första ATG besöket bara en ½ grad halt så då rekommenderades kort tå och PG beslag. Han var efter det näst intill frisk ganska länge, man såg en rörelsestörning i vänster varv när man longerade men han gick igenom böjprov.
Ja, det slutade iaf inget kul med den här hästen, han blev utdömd och slaktad i maj -03.
Anledningen till att han fick detta (rätt så ovanligt bland travhästar) var antagligen att han blivit felskodd i många år och detta gjort att det blivit nånting fel i försörjningen till strålbenet.
Ett citat från "Hovvård och hovbeslag"
Strålbenshälta
"Detta är en sammanfattande benämning på de sjukliga förändringar som drabbar strålbensbursa, strålben och djupa böjsenan vid strålbenet. Sjukdomen uppträder uteslutande i framhovarna. Detta kan kanske förklaras av att största delen av kroppsvikten vilar på frambenen.
Dessutom sker överrullning på tån mera uttalat fram jämförelse med bak. Trycket mellan djupa böjsenan och strålbenet ökar med lång tå, ökad vikt, hastiga gångarter mm. Såväl sena som bursa och ben skadas därvid. Skoning är ytterligare en faktor som "stressar" strålbenet och dess ligament.
Strålen lyftes upp från marken och området runt strålbenet får inget stöd från strålen och elastiska putan vid genomtrampet. Oskodda hästar har därför sällan strålbenshälta. Korta, raka kotor anses däremot disponera för denna typ av hälta.
Strålbenshälta börjar ofta med inflammation i strålbensbursan och därefter följer degenerativa förändringar av strålbenets yta mot djupa böjsenan. Ledytorna mot hovleden är inte inbegripa i detta stadium. Hovleden drabbas dock så småningom av kronisk inflammation som en följd av strålbenets förändringar in mot hovleden.
Symptom
De första symptomerna är förkortat steg och hälta efter ansträngning. Belastningen förskjuts från det smärtande strålbenet i bakre delen av hoven mot tån. Hästen sätter därför i tån först (stickande steg) och står gärna och vilar ett ben i taget i framfört läge.
Sjukdomen är oftast dubbelsidig på frambenen. Belastningsförhållandena leder till höjda trakter och trång hov med förminskning av strålen och elastiska putan. Härigenom kommer man in i en ond cirkel med försämrad genomblödning och stötdämpning.
Prognosen är i stort sett hopplös. I början av sjukdomen upphör hältan efter vila men återkommer och märks tydligaste dagen efter hårt arbete. Sjukdomsförloppet är långsamt och uttalat kroniskt. Det är möjligt att en urkalkning av strålbenet kan ske av andra orsaker, tex utfodringsbetingat, och man kan ibland på röntgenbilder se att förändringar i strålbenet på yngre hästar gå tillbaka. Vid långt framskridet fall kan en uppdrivning av djupa böjsenan kännas i ballgropen.
Behandling
Rätt skoning vid strålbenshälta kan innebära att hästen kan användas betydligt längre. Hovformen bör vara högre trakter och brantare tåvinkel än normalt. Tårikaktad ringsko med eventuellt höjda trakter och förlängda traktarmar är ett lämpligt beslag.
Utomlands har man använt en "äggformad" ringsko, enligt uppgift med viss framgång. Man måste undvika belastning av strålen, speciellt av det parti som svarar mot strålbenet."
Kan vara något gamla uppgifter men det är våran skolbok iaf...
Mvh Johanna