Det är snart måndag igen, försök hålla ut till dess så du kan prata direkt med soc om dina tankar och funderingar. Exakt vad som skulle hända i just er familj om en vårdnadshavare dör är svårt att veta, men jag är säker på att de socialsekreterare som redan är involverade kan berätta för dig hur det skulle kunna bli.
Jag har läst en del av det du skrivit tidigare och förstår att du är i kris och att det är kaos i livet. Du har försökt ta ditt liv och är kanske där igen.
Jag hoppas du kan försöka ta dig framåt en bit till, ta en del av dygnet i taget och överlev natten, överlev morgonen, överlev dagen, kvällen osv.
Oavsett hur du kommer känna för livet framöver tänker jag att du behöver få klarhet i hur det ska bli för barnen. Jag gissar att en del i det som får dig att må dåligt är att det är tufft att känna att man inte orkar vara en så bra förälder som man vill.
När man inte känner att man räcker till är det lätt att tänka att barnen har det bättre utan mig- men det är självklart inte sant. Du är jätteviktig för dina barn, och i allt du skrivit lyser det fram mellan raderna hur mycket du bryr dig om dem och vill att de ska ha det bra. Försök hitta igen den känslan i dig och låt den vara din styrka nu när du överlever i den här svåra situationen. En timme i taget. Ge dina barn den tiden, och se vad som händer med dina känslor. Ingenting varar för evigt och även den värsta kris går över.
Jag känner inte dig alls, men bara av det du har skrivit här tycker jag att det vore en tokförlust för världen om du lämnar den. Du verkar både smart och stark, du fightas och kämpar. Det är riktigt bra egenskaper, försök komma ihåg det i mörkret! Jag tror på dig och att efter regn kommer solsken ☀
!
