Vad är det som har hänt?

[TheRedLightning]

Jag funderar på vad som kan ha hänt med min häst. Hon har stått i nuvarande stall i lite mer än ett år.
När vi flyttade dit var hon lite ängslig de första dagarna innan hon hittade rutinerna, gick mycket fortare för henne att landa än när hon flyttade in i stallet hon stod i innan.

Hon har alltid varit trygg att rida på både ute som inne. Ute är hon lugn som en filbunke, likadant inne eller i paddock.

Jag vet att hon stod ihop med en annan häst i hagen som var lite, vad ska man skriva. Mammig kanske? Hon tydde sig mycket till min häst och gnäggade efter oss när vi gick iväg osv. Jag och den som ägde den hästen red ihop och ibland gick de före oss, aldrig några problem.
Sen var det en gång de gick ut före oss i ridhuset och min häst fick spel och blev jätteorolig. Gnäggade och kollade efter kompis. Hände en gång.

Sedan flyttade den andra hästen och en ny hagkompis kom in i bilden. Fortfarande samma lugna filbunke. Vi har ridit i ridhuset med andra och ridit själv.
Igår red vi i ridhuset och det var två andra (okända hästar för min hästs räkning) och när de gick ut, blev hon lika orolig igen, spänd, gnäggade och spejade efter dom. Blev lite bättre när hon fick arbeta.

Jag har funderat lite på detta vad det beror på, vill så gärna komma tillbaka dit vi var innan där det kvittar om folk kommer och går. Om det kanske beror på att hon inte känner trygghet med mig eller om det är något helt annat.
När jag leder henne är hon inte alls like orolig, kan gnägga lite och spana men väldigt lyhörd för kommandon.

I paddocken är hon inte alls likadan om det är någon annan som rider där samtidigt och försvinner ut ur paddocken.

Finns det något jag kan göra eller är det bara att hoppas det försvinner ju mer hon kommer igång?
Kände att jag behövde få ur mig detta då legat och gnagt länge nu.

 

[TinyWiny]

Visst har din häst varit skadad? Jag skulle gissa på att det är omställningen att bli ensam igen i ridhuset isåfall. Att det kommer bara du tar det lugnt, inte kräver mer än hon klarar och kanske backar några steg om det behövs. Hästar är ju flockdjur och det sitter starkt i dem att man dör om man blir ensam. Är du på marken kanske hon inte upplever övergivenhetskänslan lika starkt som när du sitter på och i paddocken kanske hon inte upplever att hon blir ensam på samma sätt som när andra hästar försvinner så att hon inte ser var de tar vägen. Ibland kan det hjälpa att prata och klia på manken, där stoet gärna mufflar för att lugna sitt föl. På andra är det bättre att be om ökad samling, högre koncentration eller så för att få hästen att fokusera på annat. Du känner ju din häst bäst och vet vad som kan vara värt att prova, öka tryggheten eller öka kraven tillfälligt just när ni blir ensamma kvar.

 

[TheRedLightning]

Visst har din häst varit skadad? Jag skulle gissa på att det är omställningen att bli ensam igen i ridhuset isåfall. Att det kommer bara du tar det lugnt, inte kräver mer än hon klarar och kanske backar några steg om det behövs. Hästar är ju flockdjur och det sitter starkt i dem att man dör om man blir ensam. Är du på marken kanske hon inte upplever övergivenhetskänslan lika starkt som när du sitter på och i paddocken kanske hon inte upplever att hon blir ensam på samma sätt som när andra hästar försvinner så att hon inte ser var de tar vägen. Ibland kan det hjälpa att prata och klia på manken, där stoet gärna mufflar för att lugna sitt föl. På andra är det bättre att be om ökad samling, högre koncentration eller så för att få hästen att fokusera på annat. Du känner ju din häst bäst och vet vad som kan vara värt att prova, öka tryggheten eller öka kraven tillfälligt just när ni blir ensamma kvar.

Detta har inget med skadan att göra i och med att det varit så innan. Det går bra att rida ensam om vi är ensamma när vi går in och ingen kommer under tiden eller om någon kommer att de inte går före oss.

När hon blir stressad/orolig, har man inte kontakt i tyglarna så kommer hon springa/öka takten, fast hon får förvisso fina gångarter i det läget. Alltid något.

 

[Sirap]

Vore jag du skulle jag inte göra en grej av det, utan bara rida på som om inget hade hänt. Kan bli så där i perioder och jag tror att ju mer man grubblar på det så "förväntar" man sig nästan själv att det ska bli så och hästar är ju duktiga på att känna av ens sinnesstämning. Så, låt henne gnägga och hålla på lite, men ignorera och bara rid.

 

[TheRedLightning]

Vore jag du skulle jag inte göra en grej av det, utan bara rida på som om inget hade hänt. Kan bli så där i perioder och jag tror att ju mer man grubblar på det så "förväntar" man sig nästan själv att det ska bli så och hästar är ju duktiga på att känna av ens sinnesstämning. Så, låt henne gnägga och hålla på lite, men ignorera och bara rid.

Jag har inte gjort någon grej av det, funderar lite utanför stallet bara. När jag rider/promenerar med hästen är det fokus på det och inget annat. Just nu är jag "tortyr-tanten" enligt henne som tvingar henne att fortsätta jobba.

 

[Novali01]

Jag har inte gjort någon grej av det, funderar lite utanför stallet bara. När jag rider/promenerar med hästen är det fokus på det och inget annat. Just nu är jag "tortyr-tanten" enligt henne som tvingar henne att fortsätta jobba.

För det första tror jag ärligt inte att din häst kan tänka i dom banorna, dvs att du "torterar" henne. . Sen är det ju flockdjur och det kommer fram mer eller mindre, mer på ston är min erfarenhet, så gör ingen affär av det ens för dig själv utan acceptera bara beteendet för vad det är o rid vidare. Var tacksam över att det går att engagera henne o rida vidare, många klarar inte det alls.

 

[aramis]

Min brunstar nu, mitt i mörker och rusk...... och hon blir gnäggig och "annorlunda" då. Kanske är något sådant för din??

 

[mackan]

@RedHyuuga alltså de är ju djur... omöjligt att veta/förstå vad som rör sig i deras skalle alltid
Tillochmed min valack som 90% av gångerna aldrig bryr sig ett jota om att hästar kommer och går i ridhus/ridbana osv, kan få nåt ryck ibland och bocka och skutta när något annat ekipage lämnar och vi blir själva. Jag lägger ingen vikt vid det mer än att ”ok idag tyckte han så om det”

Jag hade i ditt läge inte lagt någon energi vid det som att försöka förstå exakt varför utan bara ”ridit vidare” .