Fibusen
Trådstartare
Jag har haft ont i hela kroppen i en veckas tid. Jag trodde först det berodde på att jag sov några dagar på soffan i början av förra veckan eftersom hunden var dålig (ville inte riskera att hon skulle gå upp och ner för trappen på natten) men jag tycker att det borde ha gett med sig tills nu? Iallafall blivit bättre, men det blir värre! Jag börjar fundera på om det är något annat som felar…
Jag har som allra mest ont i nacke och axlar och över nyckelbenen, är absolut stel och svårt att vrida på huvudet. Har även ont i käkarna så kan inte gapa fullt ut, men känner inget när jag har munnen stängd. Smärtan går ut i överarmarna för att försvinna, ont i armbågarna, inget vid underarmarna och sedan komma tillbaka i handleder och hela händerna, känns som om dom är stela/svullna liksom. Extra ont i knogen till pekfingret på båda händerna. Överryggen gör ont, men inte svanken. Kommer tillbaka över höfterna för att nästa ställe i knän och nästa fotleder. Är även öm under fötterna och fötterna känns stela.
ÄR det möjligt att efter några nätters dåligt liggläge kan orsaka sån här smärta så här länge? Känns som om det sitter både i leder och muskulärt. Har provat stretcha, massagekudde, värme/kyla. I går fick jag t.o.m. ta värktablett, den hjälpte föga.
Tycker att det blir liiiite bättre när jag varit uppe och rört mig, men har fortfarande ont. Värsta är absolut nacke och axlar och att få av/på sig en tröja där jag måste lyfta armarna är riktigt svårt.
I natt vaknade jag säkert 10 gånger av att det gjorde ont när jag försökte vända mig i sömnen. Jag rör mig väldigt mycket när jag sover, och när jag sov på soffan så gick inte det (för trångt) och det var därför jag trodde det berodde på att jag legat för still, men nu börjar jag som sagt fundera på om det är något annat fel!
På morgonen är det värst, alltså när jag legat ”still” i flera timmar. Jag kan knappt gå utan stöpplar fram. Sonen sa i helgen ”du ser ut som morfar när du går!” när han såg mig på morgonen. Och ja, han har rätt i det. En snart 80-årig ”gubbe” med knäproblem.
Jag blir TOKIG snart! Är inne på en vecka nu och jag börjar bli riktigt less på att ha så här ont och vara stel. Är absolut inte ”gråt-ont” men i nacken/axlarna maler det på mest hela tiden, men övriga kroppen gör i princip bara ont när jag rör mig.
Hade covid i mitten av februari med en hemsk ledvärk, men det här är nästan värre!
Jag jobbar inom vården och kämpade mig igenom ett kortpass i går, och jobbar kortpass idag och i morgon, sen är jag ledig fre,lör,sön,mån. Det går ju okej på jobbet, tack vare att jag jobbar kväll och har hunnit komma igång lite i kroppen, men kommer inte ner på huk pga smärtan i knäna, och kan inte lyfta något över huvudhöjd liksom.
Vad ska jag göra?! Fortsätta äta värktabletter? Söka hjälp om någon kan knäcka upp mig? Röra på mig så mycket det går för att mjuka upp mig? Fler som blivit helt ”trasiga” efter några dagars dåligt sovunderlag?
Som tillägg så är jag 35 år och har alltså långt kvar tills jag borde röra mig som en 80-åring…
Jag har som allra mest ont i nacke och axlar och över nyckelbenen, är absolut stel och svårt att vrida på huvudet. Har även ont i käkarna så kan inte gapa fullt ut, men känner inget när jag har munnen stängd. Smärtan går ut i överarmarna för att försvinna, ont i armbågarna, inget vid underarmarna och sedan komma tillbaka i handleder och hela händerna, känns som om dom är stela/svullna liksom. Extra ont i knogen till pekfingret på båda händerna. Överryggen gör ont, men inte svanken. Kommer tillbaka över höfterna för att nästa ställe i knän och nästa fotleder. Är även öm under fötterna och fötterna känns stela.
ÄR det möjligt att efter några nätters dåligt liggläge kan orsaka sån här smärta så här länge? Känns som om det sitter både i leder och muskulärt. Har provat stretcha, massagekudde, värme/kyla. I går fick jag t.o.m. ta värktablett, den hjälpte föga.
Tycker att det blir liiiite bättre när jag varit uppe och rört mig, men har fortfarande ont. Värsta är absolut nacke och axlar och att få av/på sig en tröja där jag måste lyfta armarna är riktigt svårt.
I natt vaknade jag säkert 10 gånger av att det gjorde ont när jag försökte vända mig i sömnen. Jag rör mig väldigt mycket när jag sover, och när jag sov på soffan så gick inte det (för trångt) och det var därför jag trodde det berodde på att jag legat för still, men nu börjar jag som sagt fundera på om det är något annat fel!
På morgonen är det värst, alltså när jag legat ”still” i flera timmar. Jag kan knappt gå utan stöpplar fram. Sonen sa i helgen ”du ser ut som morfar när du går!” när han såg mig på morgonen. Och ja, han har rätt i det. En snart 80-årig ”gubbe” med knäproblem.
Jag blir TOKIG snart! Är inne på en vecka nu och jag börjar bli riktigt less på att ha så här ont och vara stel. Är absolut inte ”gråt-ont” men i nacken/axlarna maler det på mest hela tiden, men övriga kroppen gör i princip bara ont när jag rör mig.
Hade covid i mitten av februari med en hemsk ledvärk, men det här är nästan värre!
Jag jobbar inom vården och kämpade mig igenom ett kortpass i går, och jobbar kortpass idag och i morgon, sen är jag ledig fre,lör,sön,mån. Det går ju okej på jobbet, tack vare att jag jobbar kväll och har hunnit komma igång lite i kroppen, men kommer inte ner på huk pga smärtan i knäna, och kan inte lyfta något över huvudhöjd liksom.
Vad ska jag göra?! Fortsätta äta värktabletter? Söka hjälp om någon kan knäcka upp mig? Röra på mig så mycket det går för att mjuka upp mig? Fler som blivit helt ”trasiga” efter några dagars dåligt sovunderlag?
Som tillägg så är jag 35 år och har alltså långt kvar tills jag borde röra mig som en 80-åring…