Sv: Vad är den viktigaste egenskapen hos en godkänd hingst?
Det viktigaste för en hingst är att han ärver ner de egenskaper man vill att just den rasen skall ha.
För att övrhuvudtaget få reda på vilen/vilka hingstar som är mest lämpade så måste dom lämna avkommor.
Det räcker inte med någon enstaka utan det måste vara en hel "bunnt" avkommor för att kunna se någon tendens, eftersom det vid varje betäckning också är ett sto inblandat som påverkar avkomman.
Hur når man då dit ???
Ja en förutsättning är då att ha så få hingstar som möjligt på "prov".
Provade vi ALLA unga hingstar, skulle det betyda att de i princip fick ett sto var--ju färre desto fler ston/hingst.
Att då någorlunda snabbt hitta vilken av alla dessa hingstar som är den förvärvare vi önskar blir omöjligt.
För att undvika detta, radar vi istället upp unga tänkbara kandidater, tittar på deras exteriör, rörelser, bruksegenskaper osv.
Utifrån den bedömningen väljer man då aktivt ut några som vid en förhandsgranskning ser ut att ha MÖJLIGHETER att lämna det man vill.
Man sätter in dem i avel och "provar". När dom är provade ett tag och har lämnat tillräckligt med avkommor--så bedömer man då avkommorna och ser om just den hingsten var ett lyckat val.
Var det det ??? eller var den inte det???
Olika avelsföreningar hanterar resultatet olika.
En del avelsföreningar gör avkommebedömning på de tre första årgångarna--tar direkt bort hingstar som förvärver sig dåligt.
En del avelsföreningar väntar tills avkommorna är i sporten--tar ev ut hingstar som inte förvärver sig eller sätter olika bokstäver som visar bra--medel--dåligt.
Det finns många olika typer av avkommebedömning och bäst är när avkommebedömning sker under hela hingstens aktiva tid i avel.
Stoägarna har sedan att välja dels på äldre hingstar som redan är avkommebedömda, med vägledning av avkommebedömningen vet man någorlunda väl vilka hingstar som lämnar det man vill ha, även vet man vilka som inte lyckats så speciellt bra.
Stoägarna kan också välja oprövade kort, unga hingstar som sorterats ut efter hur dom själva ser ut och uppträder--dessa hingstar är alla under prövning och de är ett vågspel att använda.
Vanligtvis brukar unga oprövade hingstar av den anledningen vara "billiga" att använda, dessa unga oprövade hingstar måste så snabbt sopm möjligt visa att det inte bara verkade lovande i avel utan också är det.
Så hela avelsarbetet är en rundgång med urval av få--som så snabbt som möjligt lämnar avkommor som kan bedömas.
Sortera bort de som inte lämnade, till förmån för unga oprövade som i sin tur lämnar avkommor som kan bedömas, sorterar bort de som inte var bra, till förmån för unga oprövade....
Egentligen är det bara avelsvärderingsnämnden som deltar i steg I i denna process--urvalet av de unga hingstar som ställs till prövning.
Sedan är det stoägarna som väljer vilka de vill använda och ge en möjlighet till avkommebedömning. De stoägarna väljer får då en möjlighet att visa om de är bra eller dåliga.
Stoägarna är hårdare än avelsvärderingsnämnderna, de väljer att använda betydligt färre än vad avelsvärderingsnämnderna årligen erbjuder dem.
Så sorteringen är mycket styrd av stoägarna.
Stoägarna väljer bort en rätt stor del av hingstarna och de är då ute ur leken........
Stoägarnas unga favoriter, är favoriter ända tills de blir avkommebedömda.
Efter avkommebedömning så kommer några av de här populära hingstarna visa att de inte var så bra som stoägarna trodde--och får inga mer ston.
Stoägarna sorterar på detta sätt mycket hårt bland de hingstar som godkändes som unga--bara en liten del av de ursprungligt godkända hingstarna finns kvar i avel tio, femton år senare.
Diskuteras allra mest gör oftast, hur de unga hingstarna väljs ut.
Det diskuteras exteriör och bruksprovsresultat, något som bara har betydelse när man gör utvalet. Ett förmodat avelsvärde.
Det egentliga avelsvärdet är hur avkommorna blev.
Sker inte avkommebedömningen (förutsättning många avkommor), så blir HELA modellen bara en märklig historia.
peråke